Jag fann livsglädje hos PRO

Fredag 4 oktober klockan 14.55
Jag är 46 år gammal. Visserligen har jag aldrig brytt mig speciellt mycket om ålder, men jag både fascineras och skräms över att åren går så förtvivlat snabbt. I går var jag 20 år. I morgon är jag pensionär. Livet är så fantastiskt kul. Det är så mycket jag vill göra. Jag önskar mig så mycket mer tid till att vara med mina älskade och för att åldras med den jag älskar.
Jag vill helt enkelt leva och vara frisk. Risken för sjukdomar, risken att ryckas bort i förtid och risken att förlora mina nära och kära skrämmer så mycket mer än själva åren som går.
Jag kan i mina mörka stunder också känna en gnagande oro över att en dag bli så gammal och sjuk att jag inte längre kan ta hand om mig själv. Vårdpersonalen är i de allra flesta fall hjältar som dygnet runt gör ett fantastiskt jobb. Men det är också ett faktum att de pressas av politiska beslut, ekonomiska neddragningar och stress.
Kommer de att ha tid för mig om jag blir ett hjälplöst vårdpaket?
Kommer jag då att ha det som kallas ett värdigt liv?

Men varför ska jag oroa mig?
Jag vet att det bästa jag kan göra är att inte lägga kraft på att fundera på det som kommer sedan, det jag inte vet någonting om. Det jag intalar mig själv är att jag ska leva och njuta så mycket jag kan, medan liv finns.
Dessutom behöver inte ålderdomen i sig vara skrämmande. Dagens pensionärer är så oerhört mycket piggare och så mycket mindre gråa än jag minns dem när jag själv var liten. Kanske beror det på att jag har blivit äldre, kanske beror det på att tiderna förändras. Jag vet inte.

Det jag däremot vet är att det finns en enorm kraft hos de som är äldre. I veckan besökte jag ett PRO-möte i Sandviken och fann värme, styrka och engagemang
Tillsammans med Arbetarbladets tidigare chefredaktör, Sven Johansson, var jag inbjuden till PRO i Sandviken för att prata om Arbetarbladet, medier och journalistik förr, nu och i framtiden. Vi mötte ett oerhört engagerat och piggt gäng och hade en mycket god och spännande diskussion kring papperstidningen och digitala medier.

PRO i Sandviken är en stor och aktiv organisation med omkring 2 000 medlemmar. Det arrangeras bland annat cirkelverksamheter, dans, boule och friskvård. Verksamheten hålls i vackra Valhalla, den lokal som Sandvikens Jernhus 1908 lät bygga som nöjeslokal till sina anställda.
1980 hotades Valhalla av rivning. Byggnaden räddades emellertid i sista stund genom att Sandvik skänkte den till kommunen. Därefter har kommunen, tillsammans med PRO, renoverat den till sitt ursprungliga skick.

Numera har PRO sina aktiviteter i lokalen. Den hyrs av kommunen och hyran är subventionerad. PRO:s motprestation är att ansvara för viss underhåll och skötsel.
Mötet hos PRO i Sandviken kommer jag att minnas länge. Dels blev jag imponerad över verksamheten i stort, dels möttes vi av en diskussion kring medier som var så mycket mer livfull än jag vågat hoppas på. När jag lämnade lokalen kände jag sann livsglädje. Det hade jag inte förväntat mig av ett möte på PRO.
Valhalla är verkligen ingen grå byggnad.
Hela huset sjuder av färg och liv.

Jag säger som amerikanske författaren Oliver Wendell Holmes (1809-1894):
”Att vara 70 år ung är ibland långt mer uppmuntrande än att vara 40 år gammal”

Publicerat av

Daniel Nordström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *