En åklagare utan omdöme

Fredag 25 oktober klockan 15.05
28 maj 1998 röstades en av Sveriges mest omdebatterade lagar igenom. Då infördes sexköpslagen. Det blev brottsligt att köpa sex, inte att sälja. För två år sedan skärptes straffskalan. Sexköp kan numera ge upp emot ett års fängelse. Trots det ger brottet i regel alltid endast böter i Sverige.
I februari i år ertappades en chefsåklagare när han köpte sex av en prostituerad kvinna på ett hotellrum i Stockholm. Han köpte de sexuella tjänsterna under sin beredskap som jouråklagare, vilket satte poliserna på plats i en närmast absurd situation. Den åklagare poliserna skulle rapportera gripandet till var nämligen den åklagare de just hade gripit. Chefsåklagaren försökte till och med få polisen att tiga och inte rapportera brottet.
Trots att åklagaren har en hög lön dömdes han endast till dagsböter på 2 000 kronor. Anledningen var att rätten förutsatte att han skulle förlora sitt arbete. Det gjorde han inte. Han har nu fått ett nytt jobb som åklagare. I Gävle.
Statens ansvarsnämnd har gjort bedömningen att han, trots brottet, är lämplig som åklagare. Det tycker för övrigt chefsåklagaren själv också.
”Även om brottet har ett skamvärde så är det ett brott som ger böter. Jag vill inte förringa det jag gjort, men man måste se det inom rimliga proportioner”, säger åklagaren i den intervju som Arbetarbladets reporter Jacob Hilding skrev.
Jag håller fullständigt med åklagaren om detta. Man måste se brottet i rimliga proportioner. De rimliga proportionerna är att han inte längre är lämplig som åklagare.

Även om denne åklagare inte kommer att hantera sexbrott, relationsbrott och brott mot barn i sitt arbete i Gävle har han trots allt förbrukat det förtroende allmänheten har rätt att känna för en åklagare och rättsväsendet i stort. En åklagare som köper sex i berusat tillstånd under den tid han har jour och genom sitt handlande visar vilken sorglig människosyn han i grunden har bör syssla med någonting annat. Det faktum att han uppenbarligen inte inser det själv är ytterligare ett bevis på att omdömet brister. Då spelar det ingen roll att han säkert är en skicklig åklagare på papperet.

Enligt vad åklagaren själv säger bottnar det brott han begick i ett alkoholmissbruk. Det som har hänt är naturligtvis djupt sorgligt för både honom själv och inte minst hans anhöriga. Han säger nu att han har fått behandling mot sitt missbruk och att han är redo att börja arbeta igen och han tror inte heller att det skadar åklagarkammaren i Gävle att de får en åklagare som nyss dömts för sexköp.
Om det skadar åklagarkammaren i Gävle i sig kan jag inte bedöma. Däremot skadar det människors förtroende för hela rättsväsendet. Jag tycker definitivt att alla människor är värda en andra chans. Jag hoppas att åklagaren nu har fått ordning på sitt privat- och yrkesliv. Men den andra chans han förtjänar innebär inte per automatik att en åklagare som är dömd för sexköp bör fortsätta att vara åklagare. Det borde både Statens ansvarsnämnd och åklagaren själv inse.

Jag säger som amerikanska reformatorn Elizabeth Cady Stanton (1815-1902):
”Inget stärker omdömet och håller medvetandet levande som personligt ansvar.”

Publicerat av

Daniel Nordström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *