Konsten att se ögonblicket

En av de hungerstrejkande afghanerna i Gävle i maj 2013. FOTO: JENNY LUNDBERG

Söndag 29 december klockan 14.05
I dag publicerar Arbetarbladet de bästa bilderna från 2013, tagna av våra skickliga fotojournalister Catharina Hugosson, Jenny Lundberg och Jörgen Svendsen.
Du kan se bilderna här och även i dagens papperstidning där också denna krönika publiceras. Krönikan tar sitt avstamp i Jenny Lundbergs foto här ovan.
Säkra de rörliga bilderna! Säkra stillbilderna! Vi måste ha bra bilder!
Så har kommandot från nyhetscheferna varit i alla tider på nyhetsredaktionerna när nyhetshändelser inträffar. Initialt är det nämligen alltid bilderna som är i fokus, inte texterna eller speakerrösterna till de rörliga inslagen på tidningssajterna. Just i händelseögonblicket är texterna sekundära. Orden kan alltid hämtas in och räddas i efterhand. Det går aldrig med bilder. En bild försvinner med ögonblicket och det gäller att fånga just det ögonblicket.

Just förmågan att fånga ögonblicket är den främsta anledningen till att jag alltid varit så imponerad över landets – och inte minst Arbetarbladets – skickliga fotografer. De har den förunderliga gåvan att se bilden komma redan innan en händelse inträffar. De har känslan att placera sig rätt, att fånga de avgörande, de avslöjande, de komiska, de känslosamma och de viktiga momenten som gör bilden riktigt bra. För det krävs både en god journalistisk känsla och ett gott bildseende.
För oss som fotograferar sällan hinner ofta det som gör en bild perfekt passera långt innan vi ens har hunnit reagera. Ibland tycker jag mig verkligen ha sett bilden och tryckt av i exakt ögonblick. När jag ser resultatet blir jag i regel besviken. Det djup jag såg i med ögat saknas i fotografiet. Den känsla jag upplevde lyckades jag aldrig fånga. Antingen gick jag inte tillräckligt nära motivet, eller så hade jag placerat mig fel, eller så fotograferade jag i motljus eller utan skärpa.

I dagens upplaga av Arbetarbladet  får du sex sidor med fotografier, ett axplock av några av årets minnesvärda bilder av Arbetarbladets tre fotojournalister, Catharina Hugosson, Jenny Lundberg och Jörgen Svendsen. De är journalister som, precis som övriga på redaktionen, lever under stor förändring. Deras arbetsuppgifter har ändrats under den senaste tiden. Tidigare tog de enbart stillbilder. Numera skriver de dessutom artiklar och fotograferar rörliga bilder. Deras kunnande är enormt värdefullt för en redaktion som Arbetarbladet. De har nämligen det som goda fotografer måste ha: Journalistisk känsla och känsla för bildens betydelse för journalistiken. De går i täten och inspirerar när det gäller den viktiga fotojournalistiken.

Det sägs att en bild aldrig ljuger. I tider när det är enkelt att manipulera bilder är pressfotografernas bilder ännu viktigare. Den journalistiska bilderna ljuger inte. De avslöjar. De berättar. De berör.
Ta bara den bild, fotograferad av Jenny Lundberg, som ligger ovanför denna krönika. Den visar en av de fem afghanska unga män som inledde en hungerstrejk utanför Migrationsverkets lokaler på Södertull i Gävle i maj i år. Det är en enkel bild, men det finns ett djup i den. Bilden andas en form av frid i det dramatiska skeendet. Händelsen, bilden och reaktionerna som följde under hungerstrejken säger också mycket om dagens Sverige.
Väldigt många Gävlebor engagerade sig i de unga afghanernas öde. Det fanns också krafter som fördömde hungerstrejken och ansåg att afghanerna ljög och borde skickas hem. Goda och onda krafter kolliderade. Mitt i allt fanns den sårbara människan utan uppehållstillstånd och hopp. Just detta ser jag i Jenny Lundbergs bild, evigt fångad i ett ögonblick.

För övrigt anser jag att det ligger mycket i dessa ord från franske författaren Émile Zola (1840-1902):
”Som jag ser det kan du inte hävda att du sett något förrän du har fotograferat det.”

Publicerat av

Daniel Nordström

3 reaktioner till “Konsten att se ögonblicket”

  1. Goda och onda krafter om åsikter ?
    Personligen skrämmer såna uttalande mig då polariserar debatt med ”korrekt åsikt =godhet” annan åsikt= ondska
    ”Som jag ser det kan du inte hävda att du sett något förrän du har fotograferat det.”
    http://arbetarbladet.se/nyheter/kontaktaoss

    kan inte 2014 bli då journalister lämnar bakom sin egen rädsla och rasism och välkomnar mångfalden i sin egen redaktion

    1. @Fredrik: Vi välkomnar ständigt mångfalden på vår redaktion.
      För övrigt känner vi ingen rädsla och naturligtvis ingen rasism.

      1. Den utttalelsen påminner om vad som blir brukt i miltära diktaturer
        ” Vi har demokratin i vårt land men det finns bara en person/parti som man kan rösta på ”

        ”Välkomnar ständigt mångfalden” blir faktiskt till en Not in My Neighborhood uttalelse
        Då homogen arbetsplats blir bara förnamnet på hur många av just journalistiska redaktioner ser ut i dagens samhälle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *