Jag förstår att känslor rörs upp

Fredag 2 januari klockan 16.05
En kvinnlig läsare ringde. Hon var enormt upprörd. Anledningen är det faktum att Arbetarbladet har publicerat namn och bild på den misstänkte styckmördaren Albin Aspgren. Detta är förstås ett enormt upprörande fall. Därför förstår jag såväl de känslor som rörs upp. Trots det anser jag att det är högst relevant att publicera den misstänktes namn. Allmänintresset för detta ovanliga och makabra fall är nämligen uppenbart.
Det brukar alltid uppstå en pressetisk diskussion kring vad som publiceras och inte publiceras i samband med liknande rättsfall. Det är mycket bra. Den pressetiska diskussionen måste alltid hållas levande, inte minst när det handlar om liknande känsliga publiceringar där mediernas respektive utgivare fattar olika beslut. Arbetarbladet och Expressen har publicerat Aspgrens namn och bild. Gefle Dagblad och Aftonbladet har hittills avstått. Public Service brukar av tradition hålla en låg profil när det gäller namnpubliceringar och har inte heller publicerat namn och bild på honom.

Styckmordet i Gävle är ett ovanligt fall. Det är dessutom ovanligt makabert. En tidigare ostraffad 28-åring har nu ställts inför rätta för att ha dödat en 24-årig kvinna. Det är ingen tvekan om att 28-åringen är gärningsman. Han har erkänt att han dödat kvinnan och han erkänner också brott mot griftefriden. Han förnekar emellertid att det handlar om ett mord. Enligt polis och åklagare var det ett välplanerat dåd där Aspgren länge drivits av en lust att döda. Historiken på hans dator visar också på ett väldigt otäckt och avslöjande sätt att han har morbida intressen kring död och våld.
I detta brutala fall finns det naturligtvis många människor att ta hänsyn till. Såväl släktingarna till offret som till gärningsmannen riskerar att skadas av publiceringarna kring detta dåd. Det måste medier och dess ansvariga utgivare ständigt ha i medvetande. Jag törs också säga att alla seriösa medier med just ansvariga utgivare har detta i åtanke. Trots det fattar medierna olika beslut. Det som oftast skiljer besluten åt är i regel hur stort utgivarna bedömer att allmänintresset är.

När det handlar om liknande utgivarfall är det viktigt att hela tiden följa fallet noggrant. Redan när ett brott sker börjar också utgivarens process när det gäller utgivarfrågorna. Jag anser att alla utgivare och publicister bör ha som grund att allt ska publiceras. Utifrån denna grund får utgivaren därefter ta hänsyn till de pressetiska reglerna. Vilken risk för publiceringsskada finns hos de anhöriga och hur stort är allmänintresset? Det är grundfrågorna när besluten fattas.
I detta fall är offret en småbarnsmamma. Därför har Arbetarbladet inte publicerat hennes namn. Gärningsmannen har inga egna barn. Han har däremot andra anhöriga som naturligtvis måste ha en fruktansvärd situation just nu. Dessutom inser jag att publiceringarna av namnet och bilder på den misstänkte ytterligare försvårar situationen. Min bedömning är trots det att allmänintresset i detta fall är så uppenbart att det står över den publiceringsskada som de anhöriga riskerar att drabbas av.

Det finns även de, inte minst journalister, som anser att ett namn eventuellt bör publiceras först vid fällande dom. Det är emellertid inte domen i sig som avgör, det är allmänintresset. I detta mordfall är det enligt mig uppenbart.

För övrigt säger jag som den amerikanske piloten och författaren Richard David Bach:
”Det är inte svårt att fatta ett beslut när du känner till dina värderingar.”

Publicerat av

Daniel Nordström

2 reaktioner till “Jag förstår att känslor rörs upp”

  1. Bra att ni nu ändrat policy totalt och även publicerar namn och bild på misstänkta. Detta kan bli nånting stort !

    1. @Ove P: Policyn har inte ändrats. Jag fattar mina utgivarbeslut utifrån samma grunder som tidigare.
      Daniel Nordström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *