JK:s beslut är logiskt

Fredag 30 januari klockan 17.05
Jag har hela tiden hävdat att Arbetarbladet inte begick något brott när vi publicerade namn och bild på en gruppledare inom nazistiska Svenskarnas Parti, trots att denne inte ville det. Nu har även Justitiekanslern avskrivit brottsmisstankarna mot mig som ansvarig utgivare. Det är ett logiskt beslut.
Gruppledaren hävdade att Arbetarbladet brutit mot tystnadsplikten i samband med en intervju med honom för drygt ett år sedan. Jag rekommenderade gruppledaren att vända sig till Pressombudsmannen och anmäla publiceringen, vilket han gjorde. PO hanterar emellertid inte ärenden som rör tystnadsplikt. Därför gick gruppledaren vidare till JK som inledde en förundersökning. Till sist delgavs jag, i egenskap av ansvarig utgivare, misstanke om brott mot tystnadsplikten. Det är viktigt att medier granskas. Det är viktigt att människor kan pröva sin sak mot medier. Att JK valde att gå vidare med just detta fall var dock förvånande.

Historien inleddes i samband med attacken mot den antirasistdemonstration som hölls i Kärrtorp i december 2013. I samband med denna anhölls en 19-åring från Tierp som misstänkt för våldsamt upplopp. 19-åringen kunde via sin Facebooksida kopplas till en av gruppledarna inom Svenskarnas Parti. Arbetarbladet ringde därför upp gruppledaren för att få en kommentar. Efter telefonintervjun sade gruppledaren plötsligt att vi kunde skriva att han var gruppledare för Svenskarnas Parti i Norduppland, men däremot inte hans namn – trots att han tidigare medverkat med namn, titel och bild i Arbetarbladet.

Just i detta skeende av intervjun var inte Arbetarbladet fullt tydlig mot gruppledaren. Tidningens reporter sade nämligen, efter gruppledarens begäran, att vi inte skulle skriva hans namn. Det beslutet ändrade jag kort senare eftersom det är en utgivarfråga, vilket jag förklarade för gruppledaren innan publiceringen. Anledningen till att gruppledaren inte ville att vi skulle skriva hans namn är att det, enligt vad han uppgav då, finns en hotbild mot honom.
Vi var som sagt inte tydliga i det skeendet. Det är beklagligt, men det är inte ett brott. En person som själv valt sin plats i den politiska offentligheten, som är ledare och talesperson för ett politiskt parti och som dessutom uttalar sig i en intervju bör naturligtvis namnges i liknande sammanhang. Om den personen företräder Socialdemokraterna, Moderaterna eller ett nazistiskt parti spelar ingen roll.

JK skriver i sitt beslut att det inte går att klarlägga vad anmälaren och reportern kommit överens om och vad jag som utgivare visste om det avtalet innan jag fattade publiceringsbeslutet. En aningen luddig formulering, eftersom jag själv anser att detta är klarlagt och att det redan i ett tidigt skede var klarlagt att en namnpublicering vid en intervju, där motparten är en politisk talesperson som inser att det just är en intervju, knappast kan vara ett brott mot tystnadsplikten.

Även om jag ännu har svårt att förstå varför JK har lagt resurser på detta fall är det bra att Arbetarbladet nu frias. Det hade varit ytterst märkligt om denna typ av ordinär publicistisk verksamhet hade lett fram till åtal.

För övrigt och apropå ingenting säger jag som den amerikanska konstnären Anna Mary Robertson, mer känd som Grandma Moses (1860–1961):
”Livet är vad vi gör det till, har alltid varit, kommer alltid att förbli.”

P.S.1: Jag och Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg har spelat in avsnitt #12 av vår podcast #GullbergNordström. Vi hyllar bland annat kritiserade SVT-reportern Rolf Fredriksson. Lyssna via iTunes eller via denna länk.
P.S.2: 27 januari firade Arbetarbladets dagliga nyhetssändningar ett år. Se jubileumsavsnittet här och sammanfattningen av året här.

Publicerat av

Daniel Nordström

3 reaktioner till “JK:s beslut är logiskt”

    1. …..förnekar sig gör heller aldrig en figur sympatiserande med människofientliga,rasistiska partier……en sån som du.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *