Vem hade filmat för åtta år sedan?

Fredag 13 februari klockan 15.25
Filmen har vid det här laget setts av hundratusentals personer. Det gör nästan ont att se den. En stor ordningsvakt sitter på en nioåring och dunkar dennes huvud hårt i stengolvet. Det ser onekligen ohyggligt brutalt ut.
Filmen har väckt en viktig debatt. För bara åtta år sedan är det inte alls säkert att vi hade haft den här debatten, för vem hade filmat då?
2011, i samband med lanseringen av nyhetsbloggen Ajour, som lades ner 2013, myntade journalisten, bloggaren och sociala medier-experten Emanuel Karlsten begreppet ”alla är journalister”. Det provocerade märkligt många, inte minst journalister. Fyra år är en evighet i mediebranschen. Mycket har hänt och jag tror inte att Karlstens uttryck upplevs lika provocerande i dag.

Alla är inte journalister. Alla är inte publicister. Det finns många oansvariga utgivare på nätet, vilket inte minst Aftonbladets uppmärksammade granskning av Flashback är ett tydligt exempel på. Däremot har alla numera möjlighet att publicera sig på ett helt annat sätt via nätet. Alla har större möjlighet att delta i den offentliga debatten och alla har möjlighet att dokumentera skeenden på ett helt annat sätt än tidigare.

Den första modellen av iPhone började säljas i USA 29 juni 2007. 11 juli släpptes en uppdaterad version med 3G-teknik. De smarta telefonerna har förändrat samhället och till och med mer eller mindre blivit en förlängd kroppsdel hos många människor. Det brukar sägas att det en människa i dag har närmast kroppen är vigselringen, om personen i fråga är gift. Därefter kommer den smarta telefonen. Den så kallade digitala revolutionen är ingenting emot den mobila revolutionen. Det är via de smarta telefonerna som konsumtionen av medier förändrats.
Det förändrade mediesamhället, med vikande intäkter som följd, ger visserligen oss mediechefer huvudbry om hur den framtida journalistiken ska finansieras. I detta är det viktigt att fokusera på de utmaningarna och de möjligheter som den nya tekniken ger både medierna och allmänheten. Om jag tolkar Emanuel Karlsten rätt var det också ungefär detta han hade i åtanke 2011.

Händelsen i Malmö med vakten och nioåringen filmades av en privatperson som inte är journalist. Filmen är ett viktigt dokument som Sydsvenskan gjort journalistik av. Av filmen att döma handlar det om misshandel av ett barn. Exakt vad som inträffade och varför får framtida utredningar visa. Det viktiga är att händelsen filmades och att den nu viktiga debatten uppstår. För åtta år sedan hade inte allmänheten haft samma möjlighet att ta del av detta.
Trots att alla nu har möjlighet att publicera sig är journalistiken lika viktig – om inte ännu viktigare – i dag. Det visar inte minst debatten på nätet om händelsen i Malmö, där somliga skyddar vakten och andra inte minst sprider rasistiska åsikter. Aftonbladet kan till exempel avslöja att det sprids falska rykten, som tyvärr snabbt blir sanningar, om pojkarna i Malmö.

Min slutsats är att det är utmärkt för det demokratiska samtalet att alla kan publicera sig. Tyvärr är det allt för många som publicerar sig i anonymt, sprider rykten och förtal, inte är källkritiska och inte kontrollerar fakta. Därför har medier med ansvariga utgivare en fortsatt enormt viktig roll i samhället och för demokratin.
Det är som den italienske författaren och journalisten Alberto Moravia (1907-1990) sade:
”Där nyheter undertrycks trivs ryktena.”

P.S I går spelade jag och Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg in avsnitt 13 av vår mediepodd #GullbergNordström. Där diskuterar vi bland annat vår syn på Aftonbladets granskning av Flashback. Du kan lyssna på oss via iTunes eller via denna länk.

Publicerat av

Daniel Nordström

En kommentar till “Vem hade filmat för åtta år sedan?”

  1. Var det inte Aftonbladet som spred falska rykten om gruppvåldtäkten på finlandsfärjan nyligen ? Var det inte Arbetarbladet som spred falska rykten om branden i Eskilstuna-moskéen nyligen ?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *