Siffror som inte längre är viktiga

Fredag 20 februari klockan 11.55
För inte allt för länge sedan var detta en enormt viktig tid på året för alla tidningar. Det var just den här tiden som alla, likt barn på julafton, väntade på den årliga rapporten från Tidningsstatistik, det bolag som sammanställer de årliga upplagorna för dagstidningar och tidsskrifter.
Några få tidningar tycker uppenbarligen ännu att denna dag är viktig. För de flesta av oss andra är detta en dag som alla andra. År 2015 finns det nämligen mätverktyg och statistik som är så mycket viktigare än upplagesiffror. Det är helt enkelt precis som Mittmedias vd Thomas Peterssohn säger: ”Det är inte TS-siffror som finansierar verksamheten.”

I går kom beskedet om att anrika tidningen Dagbladet slås ihop med Sundsvalls Tidning och försvinner som varumärke. Det är naturligtvis ett oerhört tråkigt besked, vilket jag skriver om här. Jag och Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg diskuterar också Dagbladet i det färska avsnittet av vår podcast #GullbergNordström.
Dagbladet har varit en viktig pressröst och jag är enormt imponerad över det jobb som Dagbladets redaktion, trots knappa resurser, har gjort och gör. Problemet för Dagbladet var att den digitala omställningen kom igång alldeles för sent.

När Anders Ingvarsson kom in som chefredaktör på Dagbladet 2012 gjorde han nödvändiga besparingar och rationaliserade i personalstyrkan. När Ingvarsson gick vidare till Sundsvalls Tidning fortsatte nuvarande chefredaktören Patricia Svensson på den inslagna vägen. Problemen började så långt före dessa båda kom in i bilden.
Ledningen innan Ingvarsson, med chefredaktören Åke Härdfeldt i spetsen, drev ett hårt priskrig mot Sundsvalls Tidning. Syftet var att pumpa upp upplagesiffrorna så högt som möjligt. Det såg hyfsat fint ut i statistiken, men allt för många rabatterade exemplar finansierar inte journalistiken. Att pressa upplagesiffror för tidningen är bara att lura sig själv. Den strategin ger inte den framtida och viktiga journalistiken en rättvis chans att överleva. Dagbladet överlevde inte heller som varumärke. 28 februari ges det sista numret av Dagbladet ut. Dagbladet, grundat 1900, är den nuvarande äldsta S-tidningen i Sverige. Från och med 1 mars är Arbetarbladet, grundat 1902, landets äldsta S-tidning.

De färska siffrorna från TS-statistik visar att Arbetarbladets upplaga under 2014 minskade med 12,3 procent jämfört med 2013. Gefle Dagblads upplaga minskade med 9,8 procent. Trots det är tidningssituationen i Gävle fortsatt unik. Gävle är den enda stad i landet som har två tidningar som kommer ut sju dagar i veckan, ger ut e-tidningar alla röda helgdagar under året, som har framgångsrika digitala satsningar och som dessutom har ökade upplageintäkter – trots upplagetappet för tidningen. Dessutom ökar de digitala intäkterna kraftigt inom Mittmedia.

Om man tittar på sexdagarstidningarna i landet finns endast två, Nya Wermlandstidningen i Karlstad och Sydöstran i Karlskrona, som visar positiva siffror. NWT ökar med hela 3 700 exemplar motsvarande 8.8 procent. Sydöstran ökar sin upplaga med 100 exemplar, vilket chefredaktören Gunnar Svensson gör stor sak av i den egna tidningen. Det han inte nämner är hur många som betalar fullt pris för Sydöstran eller hur intäkterna ser ut.

Den framtida journalistiken finansieras inte via god TS-statistik.
Den finansieras genom en kraftfull digital journalistisk satsning och genom en aktiv omställning till en digital affärsmodell.

För övrigt säger jag som tyske skådespelaren Martin Held (1908-1992):
”Den som uppfattar framtiden som motvind går åt fel håll.”

Publicerat av

Daniel Nordström

8 reaktioner till “Siffror som inte längre är viktiga”

  1. Min vän och kollega Daniel skriver som vanligt kloka ord. Men jag kan inte låta bli att reflektera över påståendet att upplagesiffrorna inte längre är viktiga. Det är de faktiskt. Inte minst eftersom de även mäter antalet e-prenumeranter.
    Vi står inför en omställning där digital konsumtion allt eftersom tar över printläsandet. Men nog vill vi ha så många läsare som möjligt av båda sorterna?
    Utan att vilja låta elak: skulle inte fler vilja tala om TS-siffror om de var svarta i stället för röda?
    Apropå betalningsgraden talar Sydöstrans vd Håkan Johansson om den i denna artikel: http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/02/sydostrans-ledning-om-upplageframgangen

    1. @Gunnar Svensson: Tack för ditt svar. Jag gratulerar er på Sydöstran till upplageframgången, men konstaterar att betalningsgraden på tidningen är låg och det är ju också så att kampanjandet för att vinna nya kunder till tidningen ofta kostar mer än det ger i längden.
      De befintliga tidningsprenumeranterna är oerhört viktiga. De ska fortsatt vårdas och ha en bra tidning, men jag anser att det är bättre att lägga kraften på att vinna nya läsar- och annonsintäkter i de digitala kanalerna som är vår framtid. Jag tror att det är viktigt att våga göra det vägvalet.
      Jo. Förmodligen hade fler talat om TS-siffrorna om de varit svarta. Oavsett det är ändå inte TS-siffrorna lika viktiga som förr. Det viktiga är att finna nya läsare och annonsörer i alla kanaler och att finna en affärsmodell som finansierar framtidens journalistik. Det kommer, som bekant, inte papperstidningen att göra i längden. Därför anser jag att allt för höga rabatter på tidningen och ett flitigt kampanjande för att finna nya tidningsprenumeranter inte är en hållbar strategi för framtiden.

  2. NWT har tappat 1 700 ex i upplaga, men genom att räkna bort B-upplagan från fjolåret ser det ut som en ökning. I tidningen slår de fast i en rubrik att ”NWT vänder uppåt igen” och hur man kan se minus 1 700 ex som en vändning är obegripligt.

  3. Vill förtydliga att nwt i årets TS-mätning enbart redovisar a-upplaga inklusive digitala ex. Denna siffra jämförs med fjolårets a-upplaga och inte med fjolårets a- och b-upplaga som var 47 500. Innebärande att de faktiskt tappat 1700 ex men ändrat redovisningsprincip vilket framgår av både deras och vår redaktionella text i dagens tidningar.

  4. Siffror kan presenteras lite hur som helst i tidningsvärlden. T.ex. i dagens Arbetarbladet beskrivs 40 personer på en manifestation på Rådhustorget som en ”rejäl folkmassa”. Går det överhuvudtaget att lita på vad som står i tidningen ?

    1. @Ove P: Svaret är ja. Det går att lita på det som står i tidningen. Med det inte sagt att vi är utan fel. När vi gör fel är det viktigt att vi är transparenta och har tydliga rättelser i tidningen.
      När det gäller det aktuella fallet du nämner var jag själv inte på plats, men uppenbarligen har du och reportern olika bedömning i om det var många eller inte som samlats.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *