Bara att läsa domen är smärtsamt

Fredag 27 februari klockan 16.10
Det som hände vid Konsum Eken i Gävle 9 mars i fjol är en mardröm. Gävlebon Hans Lööf blev attackerad av en för honom helt okänd ung man. Den 23-årige mannen var ute för att döda. Han var inte specifikt ute efter Hans Lööf, utan bara den förste som kom i hans väg. Det råkade bli Hans Lööf. Våldet var brutalt och ursinningslöst. Hans Lööf överlevde, men var mycket nära att dö vid tillfället.
23-åringen hade rymt från rättspsyk när överfallet inträffade. Han hade inga droger i kroppen, men befann sig i ett psykotiskt tillstånd. Han har sagt att han upplevde att han styrdes av röster och att han trodde att hans familj skulle komma till skada om han inte angrep någon.
Han åtalades för försök till mord och för misshandel. När domen föll i Gävle tingsrätt 18 juli förra året valde rätten att fria honom. Många blev upprörda. Jag skrev en krönika om att jag förstod tingsrättens resonemang. Många blev upprörda även över min krönika. Det här är helt enkelt ett enormt upprörande fall. Så fruktansvärt, brutalt och tragiskt onödigt att det till och med är smärtsamt att läsa domen och det oprovocerade och brutala våld Hans Lööf utsattes för.

Det jag ansåg var begripligt och fullt förståeligt i Gävle tingsrätts dom var resonemanget om ansvar. I den friande domen skrev tingsrätten: ”En grundförutsättning för en gärningsmans straffansvar är att denne haft uppsåt, det vill säga haft tillräckligt hög medvetandegrad samt haft förmågan att kontrollera sitt handlande samt haft förmåga till att inse konsekvenserna av sitt handlande”.
Av de rättspsykatriska utlåtandet framkommer det att 23-åringen under gärningen led av en allvarlig psykiatrisk störning. Gävle tingsrätt ansåg att den med tanke på 23-åringens mentala hälsa inte kunde förutsätta att han hade uppsåt till gärningen. En förutsättning för att en person ska kunna dömas är just uppsåt.

I dag kom hovrättsdomen i fallet. Hovrätten river upp tingsrättens dom och dömer 23-åringen för försök till mord. Mannen döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Det intressanta är att hovrätten resonerar på ett annat sätt än tingsrätten när det gäller frågan om uppsåt. Dessutom drar hovrätten paralleller till mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003.
Även vid mordet på Anna Lindh uppgav mördaren Mijailo Mijailović att han styrdes av röster som sade åt honom att angripa Anna Lindh. Högsta domstolen ansåg i det fallet att det inte uteslöt att han hade uppsåt till angreppet. Mijailović dömdes till livstids fängelse.

Den stora skillnaden i dessa båda rättsfall är att Mijailović vid den rättspsykiatriska undersökningen ansågs tillräckligt frisk för att dömas till fängelse. I fallet vid Konsum Eken hade 23-åringen redan rättspsykiatrisk vård och vid den rättspsykiatriska utredningen slås det fast att han led av en allvarlig psykisk störning både vid gärningen och vid undersökningstillfället.
Även om jag varken är jurist eller psykolog tycker jag fortsatt att tingsrättens resonemang är mer logiskt och begripligt än hovrättens. Det viktiga är emellertid att 23-åringen får den fortsatta vård han uppenbarligen behöver. Ingen ska behöva drabbas av det fruktansvärda som Hans Lööf utsattes för.

Till sist. Jag tror att det är som den tyske filosofen Arthur Schopenhauer (1788-1860) lär ha sagt en gång i tiden:
”Medkänsla är grunden för all moral.”

P.S Avsnitt 15 av podasten #GullbergNordström med mig och Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg ligger nu ute. Lyssna på oss via iTunes eller via denna länk. Ni kan också följa oss på Facebook och på Twitter.

Publicerat av

Daniel Nordström

5 reaktioner till “Bara att läsa domen är smärtsamt”

  1. Måste alltid journalister tycka så mycket. Varför inte bara referera och informera. Journalist yrket verkar ha utvecklat en egen rättsstat som,står över all lagstiftning. En slags journalist fascism.

    1. @bgv: Nej, journalister behöver inte alltid tycka. Journalister ska inte heller tycka, utan hålla sig neutrala, i nyhetsrapporteringar. Det är dock också viktigt med debatt och opinionstexter i en tidning och på en tidnings sajt. Det viktiga är att läsarna tydligt ser skillnaden mellan vad som är opinionstexter, krönikor, analyser och åsikter och vad som är sedvanlig nyhetsjournalistik.
      Den här bloggen skulle till exempel vara tämligen meningslös om jag inte uttryckte mina åsikter.
      Daniel Nordström

      1. ”hålla sig neutrala, i nyhetsrapporteringar” – Tjena, det får mig osökt att tänka på AB:s epitet ”rasistiska” framför ett visst partis namn. Kul kommentar annars Daniel.

  2. Besinningslöst och ursinnigt är riktiga ord men ”ursinningslöst” som du skriver har jag inte sett förut. Vad den skyldige för detta vansinnesdåd heter är denna gång, trots dom i två instanser, tydligen inget som har allmänintresse. I ett annat fall gick ni ut med namn och foto trots att den mannen bara var misstänkt.

  3. @Ove P: Du har rätt i att ”ursinningslöst” inte är det bäst valda ordet, även om jag noterat att det blir allt mer vanligt, även i nyhetsartiklar. Det är helt korrekt att det inte är ett riktigt ord. Åtminstone inte ännu. Vem vet, kanske det blir ett så kallat nyord, så småningom?
    Jo, även i detta fall råder stort allmänintresse. Trots det går vi inte ut med namn och bild på gärningsmannen i detta fall. Anledningen till det är att det handlar om en person som lider av psykisk en allvarlig psykiatrisk störning och var under psykiatrisk vård redan när gärningen inträffade. Därför fattade jag beslutet att namn inte skulle publiceras vid detta tillfälle.
    Varje utgivarbeslut måste bedömas för sig utifrån de pressetiska regler vi förhåller oss till. Därför gör utgivare i regel olika bedömningar, utifrån situation och allmänintresse, vid varje unikt fall.
    Daniel Nordström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *