Rätt att Public Service utreds på nytt

Onsdag 30 september klockan 21.30
I morse offentliggjordes det att TU, Bonnier, Schibsted Sverige Mittmedia och Bauer Media Group, som tidigare hette SBS, ska starta en gemensamt finansierad Public Service-kommission.
Jag länkade ut nyheten på min Facebooksida i morse.
En som kommenterade inlägget kallade projektet för ”ofräscht”. ”Totalt onödigt och enbart i kommersiellt syfte”, sa en annan. ”Konkurrenter ska inte utreda varandra”, sade en tredje.
Min enkla motfråga är: Vem ska utreda Public Service om ingen annan gör det fullt ut?
Frågan om Public Service roll och hur de statliga licenspengarna på 7,6 miljarder kronor årligen används har i olika forum diskuterats under en stor del av året. Debatten tog ordentlig fart inte minst under Mediedagarna i Göteborg i mars, då Mittmedias redaktionella chef AnnaKarin Lith och Sveriges Radion vd Cilla Benkö hade ett antal debatter i denna fråga.
När SVT nu kommenterar den nya Public Service-kommissionen i Medievärlden kallar SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand den för en ”missriktad åtgärd”.
– I stället borde vi gemensamt ägna oss åt de stora utmaningar som vi alla står inför. Hoten mot journalister ökar och globala jättar tar allt större marknadsandelar till exempel. Då tycker jag att det finns annat att diskutera som är mer konstruktivt, säger han till Medievärlden.
Ständigt detta duckande.
Just det argumentet har för övrigt mer eller mindre blivit ett mantra från Public Service-företagen. Budskapet lyder enhälligt: fokusera inte på Public Service, fokusera på vårt gemensamma problem med globala jättar som Google och Facebook.
Det börjar bli ett rätt tröttsamt och ihåligt ekande argument.
Självklart finns fokus på just dessa globala jättar hos alla medieaktörer på marknaden. Allt annat skulle vara tjänstefel.
MittMedia utvecklar till exempel verktyget Reacher, som är först ut i svensk dagspress med att kombinera självbetjäning med målgruppsannonsering, och så sent som förra veckan offentliggjorde Mittmedia ännu en nyckelvärvning i Fredrik Strauss som ska ingå i arbetet med att utveckla datadriven annonsering.
Detta är utmaningar vi regelbundet dryftar med kollegor i andra sammanhang än när Public Service medverkar, även om de uppenbarligen verkar vilja vara med i den diskussionen.
Åtminstone i tidningsvärlden går det att hålla fokus på flera saker samtidigt.
Det är faktiskt lika uppenbart som märkligt att det alltid är lika känsligt att lyfta den specifika frågan kring Public Service och dess roll och marknadspåverkan.

I söndags skrev Expressens chefredaktör Thomas Mattsson om ännu en ny digital tjänst från SVT, en matsajt. Sajten innehåller inget tv-innehåll och har samma recepttjänst som erbjuds av flera privata aktörer.
Precis som i fallet med andra SVT-satsningar, som hittills saknar rörliga bilder, till exempel SVT Opinion och Edit har satsningarna skett utan att SVT begärt förhandsprövning.
2010 beslutade regeringen att införa en förhandsprövning av nya tjänster från Public Service-bolagen. SVT, som har licenspengar på 4,5 miljarder kronor per år, bryr sig uppenbarligen inte om detta. Det är åtminstone svårt att tolka SVT:s strategi på annat sätt.

Jag upprepar det jag sagt i tidigare inlägg i detta ämne. Naturligtvis ska vi ha ett starkt Public Service, naturligtvis ska även Public Service-bolagen utvecklas digitalt. Men när SVT går in allt mer på de kommersiella aktörernas marknad, med satsningar som saknar tv-innehåll och utan förhandsprövning, är det på nytt relevant att på allvar titta närmare på den marknadspåverkan Public Service har och på nytt relevant att lyfta frågan kring vilken roll Public Service har och hur licenspengarna i form av alla miljarder kronor per år används.

Det naturliga – och självklara – hade varit att frågan kring Public Service lyfts i den pågående medieutredningen som Anette Novak leder. Enligt utredningens direktiv ska Public Service enbart ”beaktas” och i övrigt lämnas ostört fram till 2019. Det är inte på något sätt ett trovärdigt direktiv i den ständigt förändrade mediemiljö vi alla lever i.
Förra månaden kom Myndigheten för radio och tv med en rapport om Public Service marknadspåverkan. Delar av rapporten fick, med rätta, kritik från både Tidningsutgivarna och TV4. TU tyckte bland annat att det var märkligt att Myndigheten för radio och tv inte kunde finna belägg för det som framförts kring att SVT:s och SR:s programinnehåll blivit mer likt de kommersiella aktörernas.
”Det torde vara uppenbart för var och en vid en granskning av de textdominerade public service-sajterna, till exempel SVT:s nyhetsapp.” skrev TU, i ett uttalande.

Därför är det viktigt att frågan kring Public Service – och jag skulle vilja påstå främst SVT:s agerande – lyfts på nytt.
Slutrapporten presenteras under våren 2016.
– Det är ingen krigsförklaring. Vi värnar alla om public service och tycker att det är en viktig del av mediemixen. Vi har inte som utgångspunkt att det bara ska få finnas tråkiga kulturprogram och nyheter i public service. Men hur det styrs, hur man ska kunna utvärdera verksamheten, och inom vilka områden man ska verka, det ska vi kolla på, säger kommissionens ordförande Gunnar Strömblad , tidigare koncerndirektör och styrelseordförande i Schibsted och vd för Svenska Dagbladet och Aftonbladet till Medievärlden.

Åter då till reaktionerna, bland annat på mitt inlägg i ämnet på Facebook.
”Nej, konkurrenter ska inte utreda varandra”, skriver till exempel Marcus Melinder, redaktionschef på Norran i en kommentar.
Jag upprepar min motfråga: Vem om inte denna kommission ska på allvar titta närmare på Public Service och dess marknadspåverkan när ingen annan gör det fullt ut?
– Min första känsla var förvåning. Det här är frågor som är grundligt utredda innan av fyra utredningar. Och vi har direktiv som samtliga åtta riksdagspartier står bakom där det står att vi inte bara får, utan ska, ha en digital närvaro, säger SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand till Medievärlden när han ombeds kommentera den nya Public Service-kommissionen.
Ahlstrands kommentar säger så mycket om att SVT inte vill inse syftet med denna debatt.
SVT tycks inte begripa att detta inte handlar om SVT:s digitala närvaro.
Allting handlar om att ha en fortsatt konkurrens i den snabbt förändrade medievärlden.
Men det handlar definitivt också om att det bör vara en konkurrens på mediemarknaden som sker på rättvisa villkor.

Publicerat av

Daniel Nordström

3 reaktioner till “Rätt att Public Service utreds på nytt”

  1. Du efterfrågar en konkurrens på mediemarknaden som sker på rättvisa villkor?

    Har du glömt att det är frivilligt att både betala radio- och tvavgiften och ta del av public service innehåll? Dessutom bör kunderna som betalar avgiften ha rätt att ställa krav på att SVT och SR hela tiden utvecklar sina tjänster så att man får mesta möjliga valuta för sina betalade avgifter.

    Det är däremot inte frivilligt att som skattebetalare vara med och finansiera Mittmedia med fleras tidningar!

    Medan public service är självförsörjande så lever tidningsbolagen på presstödet som till fullo består av skattepengar. Statens bidrag till tidningsbolagen på över en halv miljard årligen innebär väl om något att konkurrensen på mediemarknaden aldrig kan komma i närheten av att bli rättvis?

    Mittmedia och SvD i sitt gemensamma bolag räknar med att göra 150 miljoner i vinst per år, varav cirka 110 miljoner är skattepengar i form presstöd!

    Jag vet att du precis som andra journalister och mediebranschen i allmänhet gärna vill påstå att ni inte är som andra branscher, att ni är viktiga för demokratin och yttrandefriheten osv.
    Förstår ni inte hur genomskinligt detta blir när ni precis som vilka samvetslösa kapitalister som helst utnyttjar skattepengarna, inte för att förbättra innehållet och stärka ert demokratiska uppdrag, utan för att maximera bolagens vinster!
    (När får vi läsa en ledare i Arbetarbladet som handlar om att Mittmedias vinst till största delen är skattepengar?)

    Jag tror att detta till stor del är en fråga om förtroende. Folket har större förtroende för public service och är beredda att betala för att få tillgång till deras innehåll och tjänster.
    Självklart sticker detta i ögonen på morgon- och dagspressen vars journalister åtnjuter ett ytterst lågt förtroende hos folket och därigenom får allt svårare att ta betalt för det innehåll man producerar.

    Lösningen kan omöjligen vara att öka presstödet, Mittmedia skulle ändå fortsätta att skära ned och göra besparingar för att kunna göra så stora vinster som möjligt på våra skattepengar.

    Lösningen, om ni nu verkligen vill ha en konkurrens på mediemarknaden som sker på rättvisa villkor, är att avsäga er presstödet och börja producera innehåll och tjänster som folket är beredda att betala för.

    Konkurrensen blir inte rättvis förrän ni precis som public service kan producera journalistik av tillräckligt god kvalitet för att kunna bli självförsörjande.

  2. Kommentar till Daniel:

    I princip är det inte frivilligt att betala eftersom även om man inte tar del av utbudet så är man tvungen att betala om man innehar en mottagare.

    Så om man ”frivilligt ” ska avstå från public service får man också avstå från Netflix, köpefilmer, TVspel och annat som använder en TV-skärm, eftersom denna oftast har en inbyggd mottagare (som då är avgiftspliktig). Det känns inte direkt frivilligt om man genom att avstå från public serviceutbudet även får avstå från annat utbud.

    1. Det är sant som du säger, det känns ganska förlegat att behöva betala radio- och tvavgiften trots att man inte använder mottagaren i sin TV.

      Dock är det inget tvång att betala radio- och tvavgiften, däremot är du tvingad att betala tidningarnas presstöd om du betalar skatt.

      Därför kan väl de här tidningsbolagen som nu ska granska public service lika gärna granska sig själva och hur det påverkar andra medier när tidningarna får en halv miljard i stöd från staten, som dessutom i flera fall plockas ut som rena vinster i bolagen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *