Det enda positiva är de fällande domarna

Tisdag 7 februari klockan 16.20
En man har dömts för att ha spridit falska uppgifter om Hudiksvalls Tidnings politiske redaktör Patrik Oksanen.
En annan man har dömts för att ha mordhotat Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg.
Detta är tragiska exempel på hur vardagen ofta ser ut för journalister.
Det enda positiva i dessa historier är att det har lett fram till fällande domar.
I veckan har domarna kommit i två fall där två av mina kollegor i Mittmedia har varit målsägande.
Patrik Oksanen utsattes för bland det vidrigaste man kan uppleva. En man spred falska rykten om att Oksanen gjort sig skyldig till sexbrott.
Anna Gullberg har också utsatts för bland det vidrigaste man kan uppleva. Ett mordhot.
Mannen som spred falska rykten om Oksanen har nu dömts till villkorlig dom och dagsböter.
Mannen som hotade Gullberg har dömts till fängelse.
Det är bra att rättsväsendet har agerat snabbt i dessa fall.
Hot och förtal likt dessa fall är givetvis fruktansvärt för de enskilda personer som drabbas, men när det gäller hot och förtal mot journalister är det allvarligt för hela samhället. De personer som nu har dömts har gjort sina brott i syfte att skrämma, i syfte att styra journalistiskt innehåll.
Det är allvarligt för hela demokratin.

Flera av Nerikes Allehandas medarbetare har också hotats sedan de skrivit om reaktionerna efter att polisen Peter Springare i Örebro skrivit ett invandrarkritiskt inlägg på Facebook. Bland annat har NA:s ledarskribent Evelyn Schreiberg gått i klinch med Örebropolisen i en utmärkt vass ledare.
– Alla hot mot våra medarbetare polisanmäls. Och jag hoppas verkligen att polis och åklagare tar det på allvar. Det här blir vanligare och vanligare, säger NA:s chefredaktör Anders Nilsson, till Medievärlden.

Direkta dödshot blev resultatet när NA:s ledarskribent gick i klinch med en Örebropolis som fått stor spridning på ett invandrarkritiskt inlägg på Facebook. Men flera av tidningens medarbetare har hotats sedan de skrivit om reaktioner på polisens åsikter.

Tyvärr är det ett faktum att hat och hot mot journalister ökar.
Det märker jag inte minst själv på det som kommer in i mejlkorgen. Det jag aldrig hade accepterat för fem år sedan är tyvärr numera vardag.
Jag kämpar med att detta inte ska bli vardag.
För detta får aldrig normaliseras.
Det är viktigt att hot alltid anmäls, det är så viktigt att det till och med står inskrivet i våra redaktionella riktlinjer.

Tyvärr leder emellertid sällan polisutredningar vidare.
För några månader sedan polisanmälde jag ett hot mot mig som en person ringde in och uttalade till en av våra reportrar. Polisen jag pratade med var mycket bra. I det aktuella fallet kände jag ingen oro för min egen säkerhet, men personen i fråga uttalade hotet i syfte att påverka vår journalistiska verksamhet.
Polisen i fråga såg allvaret i det hela.
Sedan hände ingenting mer, trots att vi hade såväl personens namn som telefonnummer.
Vad som hänt i den utredningen har jag ingen aning om.
Förmodligen har det prioriterats bort för viktigare fall.

Polisen har traditionellt varit dålig på att utreda hat mot journalister. Under senare år har jag noterat en förbättring. Polisen förstår bättre allvaret i hot mot journalister – och då det faktum att det inte handlar om enbart obehag för den enskilde utan det faktum att ett hot mot en journalist i förlängningen är ett hot mot demokratin.
Trots att det blivit bättre finns det ännu mycket att göra.
Därför är det positivt att utredningarna i fallen Gullberg och Oksanen gått relativt snabbt och att det nu har lett fram till fällande domar.

Rent generellt kan man annars säga att just direkta hot är lättare att hantera än det ständiga hat som strömmar in.
Hoten är konkreta. Där finns en konkret handlingsplan, men hur gör man med hatet?
”Din jävla idiot. Du borde skjutas.”
Det är ett mejl jag fick häromdagen.
Obehagligt, men faktiskt inget konkret hot.
Personen i fråga skrev aldrig att jag ska skjutas, utan tyckte rent allmänt att jag borde skjutas.
Så är det ganska ofta.
De som hatar ligger på gränsen och vet ganska väl var den ligger.
Men det är givetvis tärande att dag efter dag mötas av liknande saker.
Det finns risk att både journalister och politiker censurerar sig själv, för vi vet vad som kommer när vi tar upp vissa viktiga ämnen.
Det i sig är också en enormt stor fara för demokratin.
Där får vi aldrig låta oss tystas – även om orden kan ha en smärtande effekt.

Dessutom klarar jag mig aldrig bättre, enbart på grund av ett enda faktum. Jag är man.
Mina kvinnliga kollegor utsätts alltid för grövre ord.
Jag får höra att jag är allmänt dum i huvudet, har ett fult skägg och så vidare.
Mina kvinnliga kollegor hotas med sexuellt våld och får sexistiska kommentarer.
Rasism och kvinnohat går hand i hand.
Det är en sorglig utveckling.
Den måste vi bekämpa.
För vår egen skull.
För demokratins skull.

Läs även:
Gefle Dagblad: Imamens släkting döms till fängelse för hotet mot Anna Gullberg
Gefle Dagblad: Gullberg: Ett direkt hot mot pressfriheten
Gefle Dagblad: Gullberg kommenterar domen mot mannen som mordhotade henne
HelaHälsingland: Öviksbo döms för förtal – spred falska uppgifter om Patrik Oksanen
Medievärlden: Dödshotad efter ledartext om hatmejl
Medievärlden: Man döms för att grovt ha förtalat Patrik Oksanen
Medievärlden: Fängelse för mordhotet mot GD:s chefredaktör

Publicerat av

Daniel Nordström

20 reaktioner till “Det enda positiva är de fällande domarna”

  1. En allvarlig aspekt av dessa hot och angrepp på journalister och politiker är att de kanske bästa, lite mjukare, hoppar av och till slut är det bara de hårdhudade kvar.

    1. Ja, så är det tyvärr. Det skulle vara allvarligt för demokratin. Därför är det så viktigt att vi driver frågorna och att journalistiken är konsekvensneutral.

  2. Det är viktigt att påpeka att Sverige aldrig varit tryggare, och att vi inte vinner någonting på att sprida obefogad oro.

  3. Varför vill Daniel Nordström måla upp ett sådant mörkt scenario? Vill han sprida oro bland folk? Tycker att det är oansvarigt agerat. Daniel, hur tänker du?

      1. Att du målar upp en bild som inte stämmer. Sverige har aldrig varit tryggare än i dag. Varför försöka skrämma upp folk?

        1. Båda har rätt. Alexander för genomsnittsrisken att råka ut för ett våldsbrott eller hot och Daniel för risken för en specifik grupp.

          1. Det tar lång tid innan kommentarerna publiceras så det jag skriver kanske redan har tagits upp tidigare men ännu inte lagts ut. Jag tror att Alexander är ironisk. Statistik från Brå och NTU 2016 visar att såväl brottslighet som otrygghet ökar i Sverige. Nyhetsrapporteringen i landet antyder också att så är fallet.

          2. P-O: Alexander behöver inte tolkas ironiskt, se t ex här:
            http://www.vlt.se/opinion/insandare/glom-pratet-om-systemkollaps-sverige-ligger-i-toppen
            Jag tror, att Peter Springares och VLT-insändarens verklighetsbeskrivning divergerar så mycket p g a fenomenet ”hälsan tiger still”. Det flesta av oss upplever ett ganska välfungerande samhälle, men ordar inte mycket om detta. Har man en utsatt position som sannolikt Peter Springare har som ansvarig polis i ett socialt utanförskapsområde är det förståeligt att man blir dystopisk och projicera sina bekymmer på hela samhället.

          3. Thorsten, uppriktigt sagt tycker jag att man sviker sina skyldigheter som medborgare om man offentligt sprider en bild som bara utgår från sin egen personliga situation, hur verkligheten ser ut är uppenbart för den som ids ta reda på det. Man behöver samla in, vikta och bedöma uppgifter från många olika håll. Först då får man en saklig och objektiv bild.

            Det kan vara bra att vara källkritisk. Uppgifterna i insändaren du länkar till kommer från en PR-artikel som är skriven av ett internationellt PR-bolag som heter Formative Content. Det är ren PR och enkla parametrar av detta slag utan sammanhang säger ingenting meningsfullt om helheten.

            Svenska institutet har publicerat denna artikel:
            ”Sverige hyllas av World Economic Forum”
            https://si.se/sverige-hyllas-av-world-economic-forum/

            Svenska institutet hänvisar till World Economic Forum:
            “Why Sweden beats other countries at just about everything”
            https://www.weforum.org/agenda/2017/01/why-sweden-beats-most-other-countries-at-just-about-everything

            MEN det är INTE World Economic Forum som står bakom artikeln. Det är en PR-artikel skriven av en Alex Gray på Formative Content, som är ett marknadsföringsbolag (står i anslutning till artikeln):
            http://formativecontent.com/who-we-are/

            Citat: ”We are the only journalist-led content marketing agency that delivers strategic corporate content of relentlessly high quality and at high volume for global businesses and organisations.

            Our team of experienced journalists, editors and writers are passionate about the production of business content that brings corporate stories alive.”

            Det skulle vara intressant att veta vad denna PR-artikel har kostat skattebetalarna. I Orwells 1984 är det tjänstemännen i Sanningsministeriet som arbetar med propagandan för att visa att Partiet alltid har rätt och är allvetande. I Sverige på 2000-talet tycks det vara PR-folk som gör det jobbet.

            Vän av ordning undrar om spridandet av propaganda av detta slag verkligen är förenligt med saklighet och opartiskhet.

          4. OK, P-O, om denna insändare är fejk/beställningsarbete då borde det ju vara enklare för insändarredaktionen med sina resurser än för mig att upptäcka detta. Företrädesvis genom en databas för insändare som larmar när sådana kloner dyker upp med olika signaturer.
            Mina huvudintressen när jag är ute på nätet är järnväg, elkraft och teologi, invandringsrelaterade frågor sidsteppa jag ibland på, inte minst för att jag själv är invandrare och därför hajar till när man kastar skit på invandrare.

          5. Thorsten, en dag hoppas jag att du förstår att kritiken mot en omöjlig politik inte handlar om att ”kasta skit på invandrare”. Tolkningen ligger i betraktarens ögon. Jag kan bara, som tidigare, ge dig rådet att vara källkritisk och tänka själv.

        2. P-O, i rest my case med hänsyn till mitt blodtryck och min årliga nätfasta under fastetiden närmar sig.

  4. Hur kan ett land demoraliseras så snabbt? Vad driver etablissemanget och politiskt korrekta medier att föra folk bakom ljuset? Är det en medveten plan eller bara självgodhet och dumhet?

    Det blir som vanligt framtiden som får döma vår samtid. Men frågorna är intressanta.

    De politiskt korrekta medierna uppvisar inte tillstymmelse till självkritik. Man kan säga att de saknar sjukdomsinsikt. Det handlar om människor som är fullständigt oförmögna att föra en saklig diskussion. Istället avvisar man all kritik som hat, rasism och allmän ondsinthet. Man tycks ta kritiken som bevis på att man har rätt. Och den tomma självgodheten blåses upp ytterligare. Istället för att debattera sakfrågan angriper man motståndaren med klassiska argumentationsfel och härskartekniker.

    Hot är förstås oacceptabelt men har Daniel Nordström reflekterat över vad orsakerna kan vara?

    Fråga till Daniel Nordström: Vad tror du kan vara orsaken till det som journalister upplever som hotfulla reaktioner i allmänhet och på Evelyn Schreibers ledare som kritiserar polisen Peter Springare i synnerhet?

  5. Då jag inte fått något svar på min fråga till Daniel Nordström 11/2 vill jag istället presentera en egen förklaringsmodell – en hypotes. Frågan är alltså VARFÖR journalister upplever hotfulla reaktioner.

    Min förklaringsmodell omfattar flera steg och ryms i inte i sin helhet i denna kommentar. Jag börjar därför med några grundläggande definitioner. Jag ser fram mot en kritisk granskning av det som jag skriver.

    Min förklaringsmodell kräver inledningsvis definition av fyra begrepp: 1) Verklighet, 2) Fakta, 3) Åsikt och 4) Logik.

    Verklighet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Verklighet
    ”För det första kan det användas för att beteckna allt som är förverkligat, i motsats till endast möjligt, alternativt förverkligande i sig i motsats till möjlighet i sig. För det andra kan det användas för att kontrasteras mot det blott skenbara, det vill säga verkligheten sådan den falskeligen ter sig för någon observatör.”

    Fakta: https://en.wikipedia.org/wiki/Fact
    ”A fact is something that has occurred or is correct. The usual test for a statement of fact is verifiability—that is, whether it can be demonstrated to correspond to experience. Standard reference works are often used to check facts. Scientific facts are verified by repeatable careful observation or measurement (by experiments or other means).”

    Åsikt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:%C3%85siktsargument
    ”Åsiktsargument kan sägas vara en vanlig term för argument och retoriska knep där man i en diskussion om en sakfråga använder ett argument som inte bygger på några verifierbara fakta, utan på egna åsikter. Ofta kan folk oavsiktligt blanda ihop sina egna åsikter med fakta. I en del fall kan vissa gå så långt att de medvetet försöker framställa åsikter som fakta.

    I vissa fall kan åsiktsargument gränsa till personangrepp eller bestå av gliringar och subtila förolämpningar. Dessa är ovanligare, men bör betraktas även de som åsiktsargument eftersom man då försöker bemöta argument i sak med känsloord eller rena förolämpningar.”

    Logik: https://sv.wikipedia.org/wiki/Logik
    ”Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltiga.”

    Logiken säger att ett sakligt resonemang om samhället vi lever i behöver utgå från verkligheten. För att kunna visa vad som är verklighet behövs fakta. Men många aktörer inom medier, politik och offentliga verksamheter baserar istället sitt resonemang på godtyckliga åsikter.

    När det gäller offentlig förvaltning är kravet på saklighet och opartiskhet inskrivet i grundlagen (1 kap. 9 § regeringsformen). När det gäller medierna ska de pressetiska reglerna säkerställa ordningen.

    Ansvarsfulla medborgare måste invända när aktörer inom medier, politik och offentlig verksamhet åsidosätter gällande regelverk. När sådana invändningar godtyckligt avfärdas av etablissemanget är såväl demokrati som rättssäkerhet för medborgarna satt ur spel.

    (Parentetisk kommentar: I sammanhanget vill jag också försynt påpeka att aktörer som försöker tysta motståndare med godtyckliga åsiktsargument per definition åsidosätter principen om allas lika värde. Dessa aktörer definierar nämligen sina egna åsikter som mer värda än motståndarens åsikter. Ett godtyckligt upphöjande av de egna åsikternas värde är givetvis helt oförenligt med principen om allas lika värde.)

  6. Fortsättning på min kommentar 12/3 (publicerad 14/3). Jag vill tydliggöra begreppen 1) Verklighet, 2) Fakta, 3) Åsikt och 4) Logik genom att tillämpa dem på denna del av Daniel Nordströms blogginlägg ovan:

    ”Flera av Nerikes Allehandas medarbetare har också hotats sedan de skrivit om reaktionerna efter att polisen Peter Springare i Örebro skrivit ett invandrarkritiskt inlägg på Facebook. Bland annat har NA:s ledarskribent Evelyn Schreiberg gått i klinch med Örebropolisen i en utmärkt vass ledare.” (Länken till Evelyn Schreibers ledare finns i Daniel Nordströms text.)

    Här finns många delar som behöver analyseras var för sig. Först har vi Daniel Nordströms påstående att Peter Springares inlägg på Facebook är invandrarkritiskt. Sedan har vi hela innehållet i Evelyn Schreibers ledare. För att kunna reda ut allt detta behöver bit för bit redas ut.

    Första frågan: Är polisen Peter Springares inlägg på Facebook invandrarkritiskt som Daniel Nordström skriver?

    Daniel Nordström tillhandahåller ingen länk till inlägget så det går inte att hitta i texten (vilket rimligen bryter mot de pressetiska reglerna). Eftersom Daniel Nordström valt att inte ta med länken ger jag den här:
    https://www.facebook.com/peter.springare/posts/10208300682343230

    Det Peter Springare tar upp är verifierbar fakta. De problem i samhället som påtalas kan bekräftas av statistik, utredningar, rapporter och så vidare. De brottsfall som Peter Springare ansvarar för är registrerade och kan bekräftas av polisen.

    Peter Springare beskriver verkligheten. När Daniel Nordström skriver att det är invandrarkritiskt är det en åsikt som saknar saklig grund.

    VAD är invandrarkritiskt i det som Peter Springare skriver? Svaret är: INGENTING – Peter Springare beskriver verkligheten.

    Men VARFÖR påstår då Daniel Nordström att det ÄR invandrarkritiskt? Ja, det är en bra fråga. Men det är bara Daniel Nordström som kan svara på den frågan. I nästa kommentar kommer jag att gå igenom Evelyn Schreibers ledare i detalj.

  7. Fortsättning på min kommentar 14/3. Polisen Peter Springare berättar om allvarliga samhällsproblem som berör oss alla. Men VLTs chefredaktör Daniel Nordström kallar det ”invandrarkritiskt” och menar att citat ”NA:s ledarskribent Evelyn Schreiberg gått i klinch med Örebropolisen i en utmärkt vass ledare” (sic).

    Som jag visat i min förra kommentar finns det ingen saklig grund för påståendet att Peter Springares inlägg skulle vara invandrarkritiskt. Peter Springare visar den verklighet som han lever i som polis. Det är en verklighet som i allra högsta grad berör oss alla. Det handlar om medborgarnas säkerhet.

    VARFÖR vill medier ”gå i klinch” med budbäraren istället för att diskutera sakfrågan om brottsligheten? Här är Evelyn Schreibers ledare:
    ”Män begår brott – men det får man väl inte säga?”
    http://www.na.se/opinion/ledare/man-begar-brott-men-det-far-man-val-inte-saga

    Istället för att diskutera de allvarliga problem som Peter Springare lyfter fram väljer Evelyn Schreiber att raljera och angripa budbäraren.
    Citat: ”Hans ”invandringskritiska” inlägg följer ett vid det här laget välkänt mönster: påståendet att ingen törs eller vill torgföra anledningen till krisen.”

    Därefter radar Evelyn Schreiber upp några enstaka nyckeltal som är helt irrelevanta för det som Peter Springares inlägg handlar om.
    Citat: ”Återigen: Den nötta och välkända bilden av ett Sverige i förfall stämmer inte.”

    Men de problem som finns inom offentlig verksamhet är verifierbar fakta. Det är bara Evelyn Schreiber som väljer att blunda och raljera istället för att diskutera sakfrågor.

    Evelyn Schreiber avslutar ledaren med ett direkt sakfel när det gäller invandrares överrepresentation i brottslighet.
    Citat: ”För när vi ändå är inne på statistik: Det stämmer att utrikesfödda har 2,5 gånger större risk att begå brott, jämfört med inrikes födda, enligt en studie gjord av Brå 2005. Men precis som kriminologen Jerzy Sarnecki påpekar, så handlar det snarare om socioekonomiska förhållanden som uppväxt, arbetslöshet, utbildning, kön och ålder.”

    Enligt undersökningen BRÅ 2005:17 (som avses) är risken 2,1 gånger större NÄR hänsyn har tagits till socioekonomiska faktorer. Socioekonomiska faktorer förklarar alltså INTE invandrarnas överrepresentation i brottslighet. Jerzy Sarnecki är också tydlig med att utrikes födda är PÅTAGLIGT överrepresenterade även efter justering för socioekonomiska faktorer. Evelyn Schreiber har slarvat med faktakollen eller kanske avsiktligt valt att utelämna en besvärande siffra.

    Vidare, i den föregående undersökningen, BRÅ 1996:2, menade Brå att den socioekonomiska statusen snarare genereras av individens brottslighet.
    Citat (s 23): ”[…] Dels torde den socioekonomiska statusen i högre grad än tex. bostadsort genereras av individens brottslighet. En kategori i indelningen av socioekonomisk status är tex. arbetslösa. Det statistiska samband som råder mellan arbetslöshet och brottslighet kan sannolikt till stora delar sägas vara omvänt kausalt, dvs. man har svårare att få arbete om man lever som kriminell.”

    Brottslingar tenderar alltså att få en sämre socioekonomisk status. Vidare visar undersökningarna från Brå att invandrare från vissa länder är väsentligt mer överrepresenterade i brottslighet än andra grupper.

    Istället för att ”gå i klinch” med budbäraren borde seriösa medier ta sig an den verkliga problematik som finns och skriva sakliga och korrekta ledare baserade på fakta. Evelyn Schreibers ledare är ett skolboksexempel på oseriös agendajournalistik som bara underblåser polarisering och dysfunktionalitet i samhället.

  8. Fortsättning på föregående kommentar. Med definitionen (12/3) av de grundläggande begreppen 1) Verklighet, 2) Fakta, 3) Åsikt och 4) Logik går det att bygga vidare på min hypotetiska förklaringsmodell. Modellen baseras på följande tre typer av människor i samhället:

    1. De som inte ser sammanhangen och därför inte förstår varför problem uppstår. Många kanske inte ens inser att det finns problem.

    2. De som förstår men som av olika skäl är förhindrade från att påverka situationen. Det kan vara grupptryck och rädsla för att bli utfrusen eller förlora jobbet. Det kan också vara den maktlöshet som enskilda eller ett fåtal individer drabbas av mot ett helt samhällssystem.

    3. Makthavare, medier och andra medborgare som skapar en åsiktsbaserad verklighetsbeskrivning som åsidosätter fakta och logik. En väl dold åsiktskorridor avgränsar den diskurs som godkänns. Oppositionella motarbetas med traditionella maktmedel.

    Det som håller samman samhället kan uttryckas i termer av legitimitet. Så länge medborgarna accepterar ordningen så finns legitimitet för systemet. Se vidare min kommentar här:
    http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/12/23/dystert-att-ha-fatt-ratt-med-tidig-varning-om-trump-och-putin/#comment-701

    Hur upprätthålls då legitimiteten? Ja, den frågan leder till den avslutande delen av min hypotetiska förklaringsmodell:

    Legitimiteten upprätthålls genom ”pseudovetenskap, sekterism och tro” (*).

    Pseudovetenskap
    En pseudovetenskap är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap (vetenskap ska exempelvis vara saklig och opartisk). På så sätt kan man skapa en godtycklig bild av verkligheten. Exempelvis påstå att invandringen är lönsam, att brottsligheten minskar, att Sverige aldrig har varit tryggare, att ekonomin går bra och så vidare. Listan kan göras lång. Poängen är att etablissemanget skapar den bild som passar deras syfte och motiverar den med partiska och osakliga påståenden utan förankring i verkligheten.

    Sekterism
    De som tjänar på att försvara den falska bilden håller ihop och motverkar oliktänkande med traditionella härskartekniker och argumentationsfel. Här ingår också propaganda för att locka till sig människor som stöder systemet. De egna ”vetenskaperna” upphöjs till sanningar som inte får ifrågasättas eller diskuteras. Man är inte öppen för att verkligheten kan förhålla sig på något annat sätt.

    Tro
    Många tror att allt går rätt till. De tror att pseudovetenskapen är verklig vetenskap och de tror på medierna och på etablissemanget. På så sätt kan stora delar av samhället föras bakom ljuset.

    Att det fungerar och att så många låter sig luras av pseudovetenskap och sekterism kan förklaras av Dunning–Kruger-effekten:
    ”Dunning–Kruger-effekten är en kognitiv bias som innebär att den som är inkompetent också är oförmögen att förstå att denne är inkompetent. Detta får till följd att inkompetenta överskattar sin kompetens i högre grad än kompetenta. Samtidigt tenderar personer med hög kompetens underskatta sin relativt höga kompetens gentemot andra, vilket leder till antagandet att det som är lätt för den kompetente också är lätt för andra.”

    Kort sagt: De inkompetenta kan lockas till att bli ”nyttiga idioter” och vanliga hyggliga medborgare som är kompetenta i sina roller tror att allt går rätt till. De som med berått mod skapar pseudovetenskapen och sekterismen är rimligen onda människor enligt definitionen ”ur filosofisk synvinkel kan ondska ses som ett begrepp som sammanfattar det som är etiskt fel och därmed motsatsen till godhet”. [Källa: Wikipedia]

    (*) Orden ”pseudovetenskap, sekterism och tro” har jag tagit från författaren Dan Josefssons sammanfattning av Thomas Quick-skandalen:
    http://www.dn.se/kultur-noje/sekten-som-haller-liv-i-spoket-quick/
    Citat: ”Hela katastrofen skapades av pseudovetenskap, sekterism och tro. Rättssystemet förmådde till slut släppa in rationalismen och förnuftstraditionen i Quickärendet och därför friades Sture Bergwall.”

    Länkar:
    Härskartekniker: https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik
    Argumentationsfel: https://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel
    Dunning–Kruger-effekten: https://sv.wikipedia.org/wiki/Dunning%E2%80%93Kruger-effekten
    Nyttig idiot: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nyttig_idiot
    Ondska: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ondska

  9. Fortsättning på föregående kommentar. Min hypotetiska förklaringsmodell visar HUR de som har makten kan skapa en falsk bild av verkligheten genom att använda pseudovetenskap, sekterism och tro. Modellen förklarar dock inte VARFÖR människor väljer att agera på detta sätt.

    VARFÖR väljer vissa människor att svika de människor som försörjer dem och är beroende av dem? Ja, det finns säkert lika många förklaringar som det finns människor. Men kan det finnas några gemensamma nämnare – några faktorer som är gemensamma hos de som sviker sina skyldigheter?

    De problem som jag adresserar handlar i grunden om arbetsuppgifter som inte utförs på avsett vis. Professionalism definieras såhär enligt Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Professionalism):

    ”… en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som – på kort och lång sikt – gagnar den hjälpsökande, inte av de egna behoven, känslorna, och impulserna. Det innebär att visa respekt, intresse, värme, medmänsklighet, empati och ett personligt bemötande.”

    I min förklaringsmodell är ”den hjälpsökande” i definitionen ovan den som konsumerar offentliga tjänster och mediernas produktion. Vidare stämmer definitionen av professionalism väl med andemeningen i hälso- och sjukvårdslagen där patienten och dennes närstående är ”de hjälpsökande”.

    Bristande professionalism kan alltså vara en gemensam nämnare. De professionella aktörer som sviker sina skyldigheter sätter de egna behoven, känslorna, och impulserna främst. De underlåter att visa respekt, intresse, värme, medmänsklighet, empati och ett personligt bemötande. Det är egoism per definition.

    Med ovanstående i tankarna är följande ledare i Expressen intressant:
    2016-09-16: ”Låt det vara slut med egostyrda byråkrater”
    http://www.expressen.se/ledare/lat-det-vara-slut-med-egostyrda-byrakrater/

    Citat: ”[…] Sverige har inte råd med den här typen av byråkrater. De är oprofessionella, de polariserar och undergräver människors förtroende för staten och politiken.
    De äter tillit.”

    Det är kloka ord. Men vad Expressens ledare underlåter att nämna är massmedias ansvar som ”tredje statsmakten”. Om de traditionella medierna hade fungerat på avsett vis hade vi förmodligen inte haft de kriser som nu är ett faktum. Medierna tycks ha svikit sin uppgift att opartiskt informera om, analysera och granska det som händer i samhället. Även medierna tycks ha brustit i professionalism.

    Det tycks behövas en ny granskande makt i det demokratiska samhället: Den fjärde statsmakten – medborgarna som granskar de övriga statsmakterna, se vidare min kommentar här:
    http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2017/03/15/vlt-ar-forst-ut-nytt-intressant-test/#comment-4081

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *