Märkligt utspel av Public Service

Torsdag 16 februari klockan 15.35
Public Service är uppenbart skärrat just nu.
Det är svårt att se den senaste tidens utspel på något annat sätt.
Dels söker Public Service kontakt med tidningsföretagen, dels vill Public Service nu skrota den så kallade förhandsprövningen, göda de kommersiella företagens största konkurrenter och snedvrida konkurrensen ytterligare.
Det är ett lika märkligt som provocerande utspel.
Under de senaste 10-15 åren har tidningarnas annonsintäkter i princip halverats. Anledningen är att konkurrensen på annonsmarknaden numera är helt annorlunda än den var tidigare. När tidningsföretagen tidigare konkurrerade om annonspengar med de kommersiella tv-kanalerna, gratistidningar och reklamblad är nu konkurrenterna framför allt globala jättar Facebook och Google.
Under samma tid har anslaget till de tre Public Service-bolagen ökat med miljardbelopp. Sammanlagt har Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion årligen över åtta miljarder i licenspengar.
Är det rimligt i den nya konkurrens medierna nu befinner sig i?
Denna problematik aktualiseras ännu mer i en tid när tidningsföretagen numera även tar betalt av läsarna digitalt, vilket jag tidigare har skrivit om.

SVT har under senaste år skapat flera nya tjänster som direkt slår mot de kommersiella medierna. Vi kan nämna receptsajter, SVT Opinion och nu senast satsningen med kända debattörer.
SVT ska inte ha ledarsidor, konstaterade ledarskribenten Susanne Nyström helt riktigt i en utmärkt krönika.
Jag och Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg har också ifrågasatt vad SVT egentligen sysslar med i vår podcast #GullbergNordström.

Inte vid något tillfälle genom åren har Public Service brytt sig om den förhandsprövning som ska göras innan nya satsningar startar.
Nu vill Public Service att den skrotas helt.
Detta med anledning av att det är halvtidsöversyn av villkoren för Public Service-bolagen. Därför har Kulturdepartementet bett SVT, UR och SR att komma in med synpunkter på vad de anser bör utredas inför den kommande tillståndsperioden. Detta skriver Medievärlden om.

Public Service-bolagen är uppenbart pressade av de synpunkter som kom fram i samband med den medieutredningen som är avslutad och har presenterats – och då även de 17 punkter som medieutredningen tog upp utanför själva utredningen.
Public Service är också uppenbart pressat av den senaste tidens debatt och av att regeringen beslutat om att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utreda ett nytt system för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Att Public Service nu vill skrota förhandsprövningen är minst sagt provocerande.
– Att public service, med sina dryga 8 miljarder kronor i årliga anslag, vill använda sina medel för att skjuta sig rakt in i det som är de kommersiella aktörernas absolut största utmaning är direkt osmakligt, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén till Medievärlden.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skriver i sin blogg att svaren från public service-bolagen är ”sprängstoff i debatten om mediemångfalden”.
Mattson pekar inte minst på SVT:s önskan om en grundlagsändring för att ge bolagen ett online-uppdrag och att bolaget vill slippa ett antal kontrollmöjligheter- och instanser.
Jag håller med såväl Olsson Olsén som Mattsson fullt ut.

SVT har i dag 2 181 anställda. Drygt hälften av dessa arbetar journalistiskt. Nyhetsdivisionen har cirka 900 anställda.
Sveriges Radio har 1 830 anställda, varav 970 är redaktionell personal.
Utbildningsradion har 247 anställda.
Det går att göra stora besparingar inom Public Service verksamheter genom kloka samordningar, detta utan att minska den journalistiska kraften.
För det är viktigt med ett starkt Public Service.
Men det är också viktigt med rättvisa villkor i mediebranschen.

När man för denna typ av debatt brukar företrädare från Public Service alltid svara ”det är inte vi som är anledningen till tidningarnas intäktsproblem. Det är konkurrensen från Facebook och Google som är problemet.”
Det är i stora delar sant.
Public Service måste givetvis också finnas och utvecklas digitalt.
Tidningsföretagen måste självklart av egen kraft ställa om till en digital och långsiktigt hållbar affärsmodell.
Men, detta handlar om mer än affärsmodeller.
Det handlar också om det demokratiska uppdrag som medierna har – och hur de sammanlagda statliga medlen fördelas på lämpligast sätt.
Det är också uppenbart att Public Service är vilset – och jagat.
I ena stunden räcks en hand ut till tidningsföretagen. Samarbeten diskuteras.
I nästa stund vill Public Service skrota förhandsprövningen och göda tidningsföretagens största konkurrenter när det handlar om annonspengarna. Det innebär att Public Service genom sina licenspengar bidrar till att snedvrida konkurrensen.
Det är ett märkligt agerande – och ytterligare ett tecken på att Public Service uppdrag och framtida finansiering måste tydliggöras.
Snarast.

 

Publicerat av

Daniel Nordström

En reaktion på “Märkligt utspel av Public Service”

  1. Ja det är mycket som skulle behöva skrotas inom media.
    Licensavgifter är något som borde helt slopas eftersom det var många år
    sedan dessa inom SVT, SR mm skötte sina jobb och var opartiska.
    Det enda program som överhuvudtaget sköter sig är Uppdrag Granskning.
    Annars är det bara en massa vänstertroll, trädkramartroll samt PK troll som
    huserar där och sprider osund propaganda.
    Vad mera ska slopas?
    Allt som har med pressen att göra ska inte finansieras med bidrag.
    Presstöd, driftstöd, distributionsstöd, utvecklingsstöd mm mm ska slopas
    direkt. Skatteintäkter ska inte finansiera dålig och mörkande media!
    Numera känns pressen som en enda stor skyddad verkstad där det ständiga
    ryggdunkandet i korridorerna gör att de flesta av dem har en skev verklighetsförankring.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *