Män som gör kvinnor rädda

Måndag 5 juni klockan 00.45
Min avsikt var endast att hjälpa en medmänniska.
I samma sekund som jag ställde frågan insåg jag emellertid hur oerhört fel mina intentioner blev.
Jag såg rädslan i hennes ögon.
Jag körde i väg. Hon traskade vidare i det kalla regnet.
Det är sorgligt att vi lever i ett samhälle där kvinnor måste vara rädda för oss män.
Jag tänker på händelsen, som inträffade för många år sedan, när jag läser en insändare i VLT med rubriken ”Därför är jag rädd för män.”
Den publicerades 10 maj, men har ännu hög läsning och den sprids ännu flitigt i sociala medier.
Anledningen till det beror garanterat helt enkelt på att många känner igen sig.
Tyvärr.

Händelsen jag refererar till i inledningen av denna text inträffade en sommarnatt för cirka tio år sedan.
Det var helg. Det var ett fruktansvärt väder. Regnet studsade mot asfalten i den ensamma, gråa och kalla staden.
Jag var på väg hem från jobbet och körde bil i centrala Umeå, där jag hade min arbetsplats på den tiden. Jag körde från centrum och ut mot Backenvägen.
Det kraftiga regnet gjorde att jag mer eller mindre kröp fram med bilen.
Det var då jag uppmärksammade henne, en kvinna som vandrade på väg i samma riktning som jag var på väg emot.
Hon var genomblöt av regnet och såg frusen ut i sin sommarklädsel.
Utan att tänka mig för bromsade jag in, vevade ner rutan och frågade om hon ville åka med eftersom vi uppenbarligen var på väg mot samma riktning.
Jag mötte hennes blick och såg hennes rädsla.
Hon skakade på huvudet och ökade steglängden, som om hon ville komma bort från min åsyn så snabbt som bara möjligt.
Allt blev så fel, men jag förstår henne.
Hur skulle hon kunna lita på mig?
Jag kände mig dum, men allt hade blivit ännu dummare om jag hade försökt säga något klämkäckt i stil med att ”du kan lita på mig.”
”Jag tänkte bara att vi nog var på väg åt samma håll”, hummade jag innan jag vevade upp rutan, körde vidare och lämnade henne ensam i det kalla regnet.

Bilresan hem gjorde ont.
Jag har tänkt på den här händelsen så många gånger.
Det är klart att hon blev rädd.
Ingen kvinna sätter sig gärna i en bil med en främmande man en sen natt, för hur ska hon kunna lita på att det är en man som endast vill henne väl?
Jag borde förstås ha insett det, men tanken slog mig först när jag såg rädslan i hennes ögon.
Min avsikt var att hjälpa henne.
Jag blev ett hot.

”Till alla er som säger: ”inte alla män”; kan ni berätta hur jag ska göra? Vilka får jag vara rädd för – och när? När bör jag vara försiktig? När slipper jag bli tillfrågad hur jag var klädd, om jag var berusad, om jag ”bad om det” utan att säga något alls?
Kan ni – ni snälla män som säger ”inte alla män” – berätta för mig hur jag ska göra? För jag vet faktiskt inte”, skriver kvinnan i insändaren i VLT.

Jag önskar att jag hade ett bra svar, för jag vet inte heller.
När jag senare har hamnat i liknande situationer, som med kvinnan i det piskande regnet, har jag valt att köra förbi.
Jag har känt mig hänsynslös, men det alternativet har ändå känts bättre än risken att skrämmas.

Ja, vad ska vi göra?
Det kommer tyvärr alltid finnas allt för många män som beter sig just som insändarskribenten beskriver.
”Det är många män som vill tala om för mig – och andra – att det inte handlar om ”alla män”. Och det är sant såklart. Men hur ska jag veta när? Hur gör jag skillnad?”, skriver insändarskribenten med signaturen ”Allt jag vet är att jag är rädd”.
Ett första steg är att diskutera detta stora problem.
Därför är det så bra att denna insändare skrevs, även om det är enormt sorgligt att den måste skrivas

Publicerat av

Daniel Nordström

13 reaktioner till “Män som gör kvinnor rädda”

  1. Bra inlägg. Men jag vore glad om någon talade om för mig som råkar vara man: vad kan jag göra för att inte missförstås som ett hot? Jag är ju själv rädd, ser jag en flock skränande ungdomar byter jag sida på gatan för minnen från skolans mobbningshelvete väcks till liv…

    1. Det enda sättet är att oförtrutet, år efter år, arbeta mot den dåliga mansrollen. Att säga emot när en kompis drar ett sexistiskt skämt. Att uppfostra släktingar till en sund kvinnosyn.

      Om du, och tillräckligt många andra, gör det så kanske du inte missförstås som ett hot om många år från nu.

  2. Såväl du som insändaren fortsätter bara att sprida skräck och att legitimera könsskräcken. Ingen kvinna? Inlägget måste skrivas? Nej, det finns kvinnor som inte är reflexivt rädda för män.

    Jag är besviken på er båda, för hur ni båda väljer att inta en infantil position. Att ni båda väljer att fördumma såväl läsarna och diskussionerna. Trist.

  3. Det som behövs är givetvis en saklig diskussion kring problemen och hur dessa kan åtgärdas. För det behövs fakta som regeringen och Brottsförebyggande rådet (Brå) INTE vill presentera. Så länge fakta saknas kommer den infantila nivån att fortsätta. Det är märkligt, tragiskt och onödigt. Det första som behövs är givetvis en vetenskaplig kartläggning av sexbrottsligheten. Därefter kan lösningar hittas. Man måste förstås veta VAD som ska lösas INNAN lösningar kan genomföras.

    1. P-O Lundh, vad är det för fakta du saknar? Som du menar att regeringen och BRÅ skulle vilja dölja? Eftersom jag hört beskyllningen förr så anar jag att du vill veta vilken religion och etnicitet de män har som antastar och begår övergrepp.Om vi får fram en tabell med procentsiffror för olika länder och religioner så hjälper inte det när man sår där i natten med en full karl som vill ha en kram och tycker jag är stel och torr om jag inte går med på det. Om det t. ex. skulle visa sig att ateister från Danmark är överrepresenterade så kan vi ju inte slänga ut alla ateister och alla från Danmark och tro att det gör kvinnor tryggare om kvällarna.

      1. Eva Mohlin, senaste undersökningen från Brå är från 2005 och baseras på data från 1997-2001. Den tidigare undersökningen är från 1996 och baseras på data från 1985-1989. Se mina följande kommentarer för några siffror och länkar:
        2005: http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2017/01/28/det-handlar-om-pressetik-inte-morkning/#comment-3850
        1996: http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2017/01/28/det-handlar-om-pressetik-inte-morkning/#comment-3903

        Det visades då att vissa grupper är betydligt mer överrepresenterade än andra när det gäller olika brott. Hur det ser ut i nuläget kan man bara spekulera i eftersom regeringen och Brå envist vägrar att presentera någon ny undersökning efter 2005. Vad som är känt är däremot att anmälda brott, speciellt vålds- och sexualbrott, har ökat kraftigt under 2000-talet. Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU 2016) har också sexualbrotten och otryggheten ökat kraftigt.

        Ökad kunskap om vilka som begår sexualbrott och hur omständigheterna ser ut behövs för att kunna förebygga brotten. Sådan kunskap behövs också för att kunna bedöma risksituationer. Kunskap om hur verkligheten ser ut räcker naturligtvis inte i alla situationer men kan vara en bra hjälp för att kunna göra rationella bedömningar. Att gå runt och vara rädd för alla män är inte rationellt.

        Se även min kommentar här om regeringens och Brås märkliga vägran att visa aktuell fakta:
        http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2017/01/28/det-handlar-om-pressetik-inte-morkning/#comment-4482

        1. Problemet ligger fortfarande på själva handlingen och eftersom du är man kanske du har någon lösning hur vi ska komma tillrätta med ert problem?

        2. Det är lite problematisk att Du nästan använda vilken frågeställning som helst som julgran för att kunna hängs Dina misstänkliggöranden av oss invandrare som mera brottsbenägna i den.

          1. Thorsten, vad ska jag göra för att inte buntas ihop med etniska (eller vad det nu ”får” kallas) svenskar som inte sköter sig? Ser du, frågan är rätt meningslös.

            Min subjektiva åsikt är att den så kallade ”främlingsfientligheten” är skapad av medierna och den så kallade PK-maffian. Under lång tid har all saklig kritik mot invandringen avfärdats som rasism, främlingsfientlighet och så vidare. Jag tror att det finns ganska få äkta rasister i Sverige.

            Det har varit en slags masspsykos i landet. Förhoppningsvis håller förnuftet nu på att återvända. Men den skada som har skett är omfattande och vi kommer att få leva med konsekvenserna under lång tid framöver. Vi är ännu bara i början.

        3. Thorsten Schütte, jag redogör för resultaten av undersökningarna BRÅ 2005:17 och BRÅ 1996:2. Jag undanber mig osakliga personliga påhopp. Det handlar om forskningsresultat – INTE ”mina misstänkliggöranden”.

          Almostfamous, lösningen är rimligen att minimera antalet brottsbenägna individer. HUR det ska göras beror rimligen på individernas egenskaper. Det första steget är rimligen att undersöka om det finns grupper som signifikant skiljer sig åt. Det tycks vara så – alltså olika målgrupper. Nästa steg är rimligen att definiera lösningar som är anpassade efter de olika målgruppernas behov. Brås undersökning från 1996 visade att personer från vissa länder var påtagligt överrepresenterade när det gäller sexualbrott. Det är rimligt att anta att det är olika tankemönster som ligger bakom. Det är sådant som forskarna behöver reda ut. Man kan nog vara ganska säker på att olika tankemönster hos olika individer behöver individuellt anpassade behandlingsregimer. Eller vad tror du? Generell snöpning av män känns lite väl långsökt kan man tycka.

          1. Men talar då om för mig vad jag kan göra för att inte buntas ihop med invandrare som inte sköter sig.

          2. Thorsten, mitt svar tidigare idag hamnade fel, se lite högre upp i tråden. Svaret borde förstås vara placerat här.

          3. Thorsten, du ska agera för att regeringen ska låta BRÅ göra en ny undersökning där det redovisas hur olika invandrargruppers brottslighet ser ut. Innan dess buntas du ihop med andra misskötsamma grupper. Felet ligger alltså hos regeringen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *