Dags att gå från ord till handling, polisen

Torsdag 18 januari klockan 17.50
VLT:s medarbetare, kriminalreportern Håkan Slagbrand, misshandlades i sitt hem i maj 2017.
Efter bara två veckor lades förundersökningen ner.
Ett nytt hopp tändes när den återupptogs efter en överklagan.
Nu har ärendet lagts ner på nytt och definitivt.
Det är sorgligt och allvarligt att inte rättsväsendet inte tar en misshandel av en journalist, ett brott mot demokratin, på större allvar.
Håkan Slagbrand är ett exempel på det tragiska faktum att hat och hot ökar mot journalister och mot andra samhällsgrupper. Poliser, skolpersonal, politiker och många andra tvingas uppleva detta.
Rent mänskligt är det i sig inte värre att hat och hot drabbar en journalist eller en politiker, men ett hot mot en journalist eller politiker är i förlängningen också alltid ett hot mot demokratin.

Håkan Slagbrand har drabbats av flera hot. Hans bil har satts i brand och han har blivit misshandlad i sitt hem. Även om hoten ökar är det tack och lov ovanligt att det sker fysiska attacker. I fallet Slagbrand sprängdes ytterligare en gräns, vilket borde ha inneburit att polisen och rättsväsendet borde ha tagit detta fall på stort allvar. Jag har bloggat om detta tidigare. Attacken mot Slagbrand var naturligtvis fruktansvärd för honom och hans familj, men den var även en attack mot det fria ordet.

Trots att både jag och Håkan Slagbrand har starka indikationer kring vem som ligger bakom misshandeln och trots att det fanns vittnen gjorde polisen inte jobbet. Jag skrev att polisen måste inse allvaret i det som inträffat.
Bara två veckor efter misshandeln lades förundersökningen ner.
Jag skrev då ett blogginlägg där jag tvingades konstatera att polisen inte lyft ett finger. Inlägget publicerades också i Medievärlden.
Även Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter och dess chefsjurist Per Hultengård reagerade i en debattartikel kraftfullt mot att utredningen lades ner.

Håkan Slagbrand överklagade, via sitt juridiska ombud, det faktum att förundersökningen lades ner. Det gav resultat. Förundersökningen öppnades på nytt. Det gav hopp om att de tips och spår vi delgivit polisen nu skulle undersökas noggrant.
Av det blev inte mycket.
Nu har beskedet kommit om att förundersökningen kring den misshandel som drabbade Håkan Slagbrand läggs ner.
I skälet att lägga ner förundersökningen skriver Polismyndigheten och dess handläggare:
”Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.”

Det är sorgligt att konstatera att utredningen på nytt släpps så lättvindigt.
Det är allvarligt och oacceptabelt.
Brott mot demokratin måste prioriteras. Det är viktigt att polisen gör det, inte minst nu när vi är inne i ett valår där det finns en uppenbar risk att hatet och hoten eskalerar.

För en tid sedan polisanmäldes att Katrineholms-Kurirens chefredaktör Marie Hillblom utsattes för en attack av en upprörd man.
Även där lades förundersökningen snabbt ner, innan den återupptogs.
Även om jag hoppas att jag har fel befarar jag att det blir samma resultat där, det vill säga att förundersökningen på nytt läggs ner.

Det faktum att förundersökningar läggs ner så enkelt, att liknande fall inte utreds fullt ut, att det inte finns någon uthållighet är ytterst allvarligt.
Polisen har sagt att den ska prioritera liknande brott.
I själva verket händer ytterst lite.
Det är hög tid att gå från ord till handling, polisen.

Publicerat av

Daniel Nordström

4 reaktioner på ”Dags att gå från ord till handling, polisen”

  1. Det som hänt är givetvis beklagligt men jag vänder mig mot din definition av ”brott mot demokratin”. Under lång tid, och närmast helt ignorerat av medierna, har svaga och sjuka människor utsatts för brott mot de lagar som ska säkerställa att deras behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet inom vård och omsorg tillgodoses.

    Kommuner och landsting bryter cyniskt och manipulativt mot mängder av lagar och bestämmelser, i många fall handlar det rimligen om tjänstefel alternativt grovt tjänstefel som har fängelse på straffskalan.

    Det om något är brott mot demokratin. Men var är medierna då? Ingen bryr sig och ofoget kan ostört pågå år efter år. Man kan tycka att vi får det samhälle vi förtjänar.

    Att polisanmäla tjänstefel är precis lika hopplöst som det du beskriver i din text. Det läggs ner oavsett hur tydliga bevisen är. Polisen har inte resurser att utreda den typen av brott och åklagare lägger ner förundersökningar med samma lättvindighet. Det är omöjligt att få en saklig motivering från polis eller åklagare enligt min erfarenhet. Det är bara floskler eller tystnad.

  2. P-O Lundh har en poäng, tycker jag.
    Polisens nonchalans i fallet Slagbrandt tycks, för en utomstående utan närmare kunskaper om omständigheterna, upprörande. Samtidigt måste man konstatera att denne journalist inte är värre drabbad än många andra, varav flertalet helt försvarslösa, inte minst äldre och invandrare.
    Hoten mot demokratin är många. Mediehusens tillsatta chefer tar ofta till demokratiargumentet när verksamheten på något sätt drabbas, inte minst av skatter. Det är som om de (i likhet med många andra journalister) inbillar sig att deras verksamhet är särskilt god. I själva verket innebär också mediernas verksamhet i många fall hot mot demokratin: det handlar bland annat om vilka ämnen man fokuserar, vilka aktörer i samhället man understödjer och inte minst vad man inte rapporterar om.
    Mittmedia är inget undantag. Företagets etiska ansvar minskas inte av att man pekar på hur en frilans misshandlas av kriminella individer och rättssamhälle.

  3. Vilken inblick har du i de utredningsinsatser som föregick beskedet att ”På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.”? Hur vet du att polisen inte gjort det den ska inför det beslutet?

    1. Då jag gjort en parallell till det Daniel Nordström skriver vill jag svara för min del. Jag har en detaljerad inblick i utredningsåtgärderna eftersom jag har haft personlig kontakt med såväl poliser som åklagare. I ett fall har det också hållits förhör med en verksamhetschef inom vården där jag har fått utskriften.

      Såväl polis som åklagare säger att det saknas resurser för att utreda tjänstefel inom vården. Även om det som anmäls kan vara brottsligt tvingas de prioritera annat som kan ge högre straff med mindre arbetsinsats. Polis och åklagare hänvisar till IVO men IVO är en närmast dysfunktionell tillsynsmyndighet. IVO fungerar inte alls på avsett vis.

      Polisen är sista utposten för att skydda medborgarna men saknar nödvändiga resurser.

      Medborgarna är oskyddade mot maktmissbruk från samhället – det är verkligen ett hot mot demokratin.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *