Pressetik är ingen exakt vetenskap – och hur agerar JK?

Torsdag 24 januari klockan 17.25
”Den svenska pressen upprätthåller en mycket hög etisk nivå i sina beslut.”
Det sade pressombudsmannen Ola Sigvardsson i en intervju med Sveriges Radios Ekot i går.
Han sade det efter ett år, 2018, som inneburit fler anmälningar än någonsin mot tidningarna och också fler fällningar – men det finns förklaringar.
I det stora hela är allt som det bör.
Den stora frågan just nu är vad Justitiekanslern sysslar med.
Jag har varit utgivare för Mittmedias fyra titlar i Västmanland i ganska precis tre år. Under två år har jag också varit utgivare för Mittmedias tre titlar i Stockholmsregionen.
Under mitt första år i Västmanland, 2016, var VLT en av de mest anmälda titlarna, 16 anmälningar.
2017 var VLT den tidningen som hade klart flest fällningar, fem stycken. I intervjuer i samband med det sade jag att visserligen var många – men att antalet fällningar främst handlade om tillfälligheter. Jag skrev också ett blogginlägg om fällningarna under 2017.
Under 2018 har de tidningar jag är ansvarig för fortsatt många anmälningar, men inga fällningar.

Under 2018 inför de titlar jag är ansvarig utgivare för en ny funktion som gör det lättare för vår publik att både anmäla artiklar till pressombudsmannen och att rätta text- och faktafel. I en samlingssida berättar vi också om hur vi arbetar med nyheter.
I det här fallet är Expressen föregångare och pressombudsmannen Ola Sigvardsson uppmärksammar också detta i sin årsberättelse för 2018.
”Att Expressen anmälts så mycket kan bero på att tidningen sedan flera år har en länk vid varje artikel på webbplatsen, som leder direkt till PO:s anmälningsformulär. Under året har flera andra tidningar infört samma system, till exempel VLT, Norrtelje Tidning, Nynäshamns Posten, Sala Allehanda och Länstidningen i Södertälje.
Jag välkomnar att tidningar på detta sätt underlättar för allmänheten att anmäla till PO”, skriver Ola Sigvardsson.

Precis som Ola Sigvardsson säger till Ekot håller jag med om att de svenska medierna håller en mycket hög nivå, inte minst pressetiskt.
Hur går det då pressetiken ihop med årets rekordsiffror när det gäller anmälningar och fällningar?
Jo, det finns som sagt förklaringar detta exceptionella år.
Flera fällningar rör publiceringar runt #metoo och dessutom finns ett antal fällningar som gäller automatpublicerade TT-telegram.
De tidningar jag är ansvarig utgivare för har inte automatpublicerade TT-telegram, men för de utgivare som har det innebär det att TT publicerar direkt på tidningarnas sajter utan att redaktionerna granskar dess innehåll innan publicering. Utgivarna är, trots direktpubliceringarna, alltid ansvariga för allt innehåll på sajterna.
Totalt fälldes 86 publiceringar av Pressombudsmannen (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON) under 2018.
”Räknas de 19 #metoo-fällningarna och de 48 TT-fällningarna bort från de 86, återstår endast 19 fällningar för hela den samlade pressen under 2018. Det är en mycket låg siffra”, konstaterar PO i sin årsberättelse.

De pressetiska diskussionerna är enormt viktiga och ska också ständigt vara levande på de svenska redaktionerna. Seriösa medier med ansvarig utgivare har också frivilligt valt att ansluta sig till det pressetiska systemet, detta för att allmänheten ska ha möjlighet att anmäla artiklar där de anser att utgivare brustit i omdömet.
Pressetik är emellertid ingen exakt vetenskap.
Ibland gör utgivare och PO och PON helt enkelt olika bedömningar. Även olika utgivare gör också olika bedömningar, inte minst när det gäller bedömningar kring vad som är allmänintresse eller inte och vilka som anses vara offentliga personer och inte. Det faktum att olika utgivare enskilt fattar olika beslut ger dynamik i publicistiken.
Att varje enskild utgivare alltid måste bedöma varje unikt och enskilt fall just unikt har jag påpekat vid flera tillfällen, nyligen främst när det gäller debatten kring den namnpublicering jag valde att göra kring industriledaren Karl Hedin som misstänks för jaktbrott och även när det gäller namnpubliceringen av mördaren Johan Fallqvist i Fagersta.

Det finns ett bra och självreglerande system för den svenska pressetiken.
Det intressanta – och märkliga är nu att Justitiekanslern utreder 16 ansvariga utgivare för förtal. Det aktuella fallet handlar om en icke namngiven busschaufför som felaktigt uppgavs ha visat porrfilm för barn. I själva verket handlade det om en romantisk komedi. PON har fällt fem tidningar för den publiceringen.

Vid årsskiftet trädde en ny regel i kraft.
Den innebär att sajter som under en längre tid publicerat uppgifter som JK anser kan betraktas som förtal först ska informeras och ges möjlighet att ta bort artikeln. Om den uppmaningen följs riskerar inte utgivaren åtal.
JK har själv valt att inleda förundersökningen i detta fall, trots att PON redan hanterat frågan och trots att den aktuelle busschauffören inte själv valt att anmält detta till JK.
”Om det skulle visa sig att JK regelmässigt framöver väljer att väcka åtal i den här typen av frågor betyder det att staten väljer en helt annan väg än vad man haft någon gång under modern tid. Det vore både förvånande och, för pressens självreglering, olyckligt. För syftet med självregleringen är att pressen själv ska hantera kritik av de utgivare som begår pressetiska övertramp”, säger Ola Sigvardsson till Medievärlden.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har skrivit ett intressant blogginlägg om JK:s ovanliga agerande i denna fråga.
”Alla som är engagerade i de pressetiska reglerna och yttrandefrihetsgrundlagen borde intressera sig för JK-utredningen. Varje gång som rättssystemet involverar sig i något som det självsanerande pressetiksystemet redan förhållit sig till, så försvagas förstås det senare”, skriver Mattsson.

Det är precis som både Sigvardsson och Mattsson säger.
Den svenska pressetiken är väl fungerande.
Däremot finns det definitivt stor anledning att fortsatt noggrant följa hur JK fortsatt kommer att agera i denna fråga framöver.
JK bör behandla yttrandefrihetsfrågor ytterst varsamt.
JK bör ha respekt för det väl fungerande pressetiska systemet.

Här är statistiken för 2018.
Flest anmälningar:
1) Expressen, 154 anmälningar.
2) Aftonbladet, 51.
3) Dagens Nyheter, 37.
4) Svenska Dagbladet, 20.
5) Vestmanlands Läns Tidning (VLT), 10.
6) Dagens Industri, Göteborgs-Posten och Länstidningen Södertälje, 8.
7) Eskilstuna-Kuriren och Sydsvenskan, 7.
8) Metro, Norrköpings Tidningar, Norrländska Socialdemokraten, Norrtelje Tidning och Nya Wermlands-Tidningen, 6.
9) Blekinge Läns Tidning, Mitt i, Nerikes Allehanda, Norran, Smålandsposten och Västerbottens-Kuriren, 5.
10) Breakit.se, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, Corren.se, Helsingborgs Dagblad, Ljusdals-Posten, Norrbottens-Kuriren, Resumé, Södermalmsnytt och Ystads Allehanda, 4,

Flest fällningar:
1) Expressen, 9.
2) Aftonbladet, 8.
3) Svenska Dagbladet, 6.
4) Metro, 4.
5) Göteborgs-Posten och Skånska Dagbladet, 3.
6) Dagens Nyheter, Hänt i Veckan, Jönköpings-Posten, Kristianstadsbladet, Norran, Norrköpings Tidningar, Norrländska Socialdemokraten, Resumé, Skaraborgs Läns Tidning, Sydsvenskan, Östgöta Correspondenten, 2.
7) Arbetaren, Barometern OT, Blekinge Läns Tidning, Borås Tidning, Enköpings-Posten, Folkbladet, Folkbladet Västerbotten, Frilagt Hässleholm, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Helsingborgs Dagblad, Laholms Tidning, Motala & Vadstena Tidning, Mölndals-Posten, Norra Skåne, Norrbottens-Kuriren, Nya Lidköpings-Tidningen, Sigtunabygden, Smålandsposten, Smålänningen, Stockholm Direkt/Mälarö Tidning, Sydöstran, Trelleborgs Allehanda, TTELA, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning, Västerbottens-Kuriren, Västerviks-Tidningen, Ystads Allehanda, Året Runt, Östra Småland, 1.

Publicerat av

Daniel Nordström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *