Den man som är försvunnen är vår kollega

Onsdag 14 augusti klockan 13.55
På Norrtelje Tidning är vi nu inne i det andra oroliga dygnet. Det är en tid av förtvivlan och ovisshet för oss alla som arbetar här.
Den man som är anmäld som försvunnen i Norrtälje sedan i går morse är nämligen medarbetare på NT.
Det är vår gode vän. Det är vår fine kollega, han vi är vana att skratta och jobba hårt med. Han vi brukar fira framgångar och tackla motgångar med. Nu vet ingen av oss var han är.
Det arbete vi är satta att utföra måste löpa på som vanligt, men våra tankar finns ständigt hos vår kollega och hans anhöriga.

Tidigt under tisdagsmorgonen lämnade vår kollega sitt hem i Norrtälje. Polisen har fått uppgifter om att han var synlig längs väg 276 mellan Länna och Ljusterökorset vid 12.00-tiden under tisdagen.
I skrivande stund har över ett dygn passerat sedan dess.
Både polisen och Missing People har sökt – och söker fortsatt – efter honom, men ännu finns inga spår. Det finns bara ovisshet, en brutalt tärande ovisshet – och en ständigt malande oro.
Inom oss finns också den hopplösa känsla av att det är så lite vi kollegor konkret kan göra förutom det viktiga i att finnas till för varandra, att vara behjälpliga mot polisen i sökarbetet och att ständigt skänka våra tankar till hans anhöriga.

I tisdags eftermiddag gick polisen i Norrtälje/Hallstavik/Rimbo ut med en efterlysning efter vår kollega via sin Facebook-sida, detta efter godkännande från hans anhöriga.
Missing People gick också ut med en efterlysning under tisdagen.
De båda inläggen har fått enorm spridning.
Polisens efterlysning har delats över 1 000 gånger på Facebook. Missing Peoples inlägg har i sin tur 1 300 inlägg. Många delar i välvilja inläggen vidare på Facebook i förhoppning att han ska återfinnas snabbt och välbehållen.
Men Norrtelje Tidning, den arbetsplats som den försvunne tillhör, har – förutom den här texten – ännu inte skrivit någonting om försvinnandet.
Det beror inte på att det är vår medarbetare det handlar om, utan på grund av helt andra orsaker.

Vi skriver om försvinnanden i vissa fall, men i grunden är vi restriktiva när någon försvinner. Det finns också nedskrivet i de publicistiska riktlinjer jag har som utgivare och som alla medarbetare har som grund i sitt arbete tillsammans med de pressetiska riktlinjerna.
Under stycket ”Försiktighet vid försvinnanden” skriver jag så här i våra publicistiska riktlinjer:
”När en person försvinner är i regel både polisen och Missing People snabbt ute med namn och bild på den efterlysta personen.
Vi ska ha en restriktiv hållning vid försvinnanden.
Om inget brott misstänks eller om inget annat av nyhetsintresse finns med i bilden publicerar vi initialt signalement, men inte namn och bild.
Vid tveksamma situationer ska alltid ansvarig utgivare kontaktas.
Liknande fall är så kallade pågående publiceringar. Beslut kan därför omprövas, som i alla andra fall, av utgivaren beroende på nyhetsutvecklingen.”

Precis som i alla unika och enskilda fall måste en ansvarig utgivare också göra enskilda bedömningar.
I just det här aktuella fallet är vi både kollegor och nyhetsförmedlare. Det faktum att vi är kollegor till den försvunne får inte grumla våra publiceringsbeslut.
Vi arbetar efter våra riktlinjer även i detta fall.
Det är nämligen viktigt att medier är just försiktiga vid försvinnanden just på grund av den publiceringsskada som en försvunnen person löper stor risk att drabbas av när och om den kommer tillbaka.
Det är inget brott att avvika. Det kan också finnas många olika skäl till att en person väljer att avvika under en tid.
Tusentals personer försvinner i Sverige varje år.
Tack och lov kommer de allra flesta som försvinner till rätta.
Om och när en försvunnen person kommer tillbaka och alla via olika medier och publiceringskanaler vet om att de valt att hålla sig borta under en tid. Det är då det finns en uppenbar risk för publiceringsskada.
Det tänker långt ifrån alla, som av välvilja delar efterlysningar i sociala medier, på.
Jag har självklart full förståelse för att anhöriga med alla medel som finns vill finna den familjemedlem som är borta, men nyhetsförmedlare måste beakta den personliga integriteten. Den måste, trots allt gå först.

Vår kollega och vän söks just nu.
Jag är full av beundran och tacksamhet för alla insatser som görs, från polisens och Missing Peoples sida.
Men, polisen bör se över sina kommentarsfält på Facebook och lära sig av Missing People.
Om man jämför polisen och Missing People på Facebook kan man se att Missing People uppmanar människor att hålla en god ton genom orden: ”Ha en god ton i era kommentarer och tänk på att bemöta andra som ni själva vill bli bemötta”.
Därefter uppmanas följaren att dela efterlysningen och därefter tagga vänner på den egna tidslinjen. Detta för att hålla trådarna exklusiva för tips.

Polisen i Norrtälje/Hallstavik/Rimbo däremot verkar inte ha någon koll alls på sin Facebooksida.
Efterlysningen delas, därefter får kommentarerna flöda hejvilt och de svämmar över av oväsentligheter, spekulationer och diverse diskussioner mellan olika som kommenterar, det vill säga sådant som en moderator borde ha rensat bort eftersom det inte är väsentligt.
Som sagt. Jag är full av beundran för polisens arbete – men här har polisen fortsatt mycket att lära. Här tar polisen inte sitt ansvar och det är inte heller ovanligt att det i polisens forum publiceras sådant som aldrig skulle publiceras i till exempel Norrtelje Tidning. Detta beror inte på att vi censurerar. Vi är för en fri och öppen debatt, men den ska också vara relevant och hålla sig till ämnet. Yttrandefrihet är inte detsamma som att publicera vad som helst, vilket somliga tycks tro.

Åter till försvinnandet.
Även om våra tankar är förtvivlade och splittrade arbetar vi på.
Ovissheten tär – och den bränner allt mer för varje timme som går.
Våra tankar är ständigt hos vår kollega och hans anhöriga.

Signalementet på den försvunne:
Vår kollega är i 60-årsåldern, 178 centimeter lång och väger cirka 65 kilo.
Vid försvinnandet bar han en ljusgrå jacka, jeans och svarta skor.
Kontakta polisen, telefonnummer 114 14, om ni påträffar honom.
Tack.

Publicerat av

Daniel Nordström

4 reaktioner till “Den man som är försvunnen är vår kollega”

  1. Bra skrivet men synd att NT inte alltid håller sig till den integritet du beskriver här. Jag vet att ni behöver sälja men det betyder inte att ni även ska sparka på dom som redan ligger.

    1. @Anette: Tack.
      Din kommentar är svår att bemöta, eftersom jag inte vet vad du syftar på.
      Återkom här eller kontakta mig i någon annan kanal så pratar vi vidare om det.

      1. @Daniel. Jag vet att ni har skrivit om minst en person som gjorde något dumt mot en släkt när hen själv va under ett psykiskt dåligt tillstånd. Jag vet att den familjen blev väldigt ledsna när ni skrev och att man om man ville kunde ta reda på vilka det gällde. Väldigt tråkig journalistik när det behöver gå så långt för att sälja lösnummer.

        1. @Anette: Vi arbetar inte i syfte att sälja lösnummer. Vi ska hålla oss till fakta och god pressetik.
          Jag vet inte exakt vilket fall du syftar på, men det stämmer att vi har skrivit om ett par liknande fall. I dessa fall kan personerna, enligt min bedömning, inte pekas ut i en bredare krets.
          Personer som anser att vi agerar felaktigt får väldigt gärna kontakta mig. Dessa personer har också möjlighet att anmäla artikeln till Allmänhetens pressombudsman, http://www.po.se
          Om den familj du varit i kontakt med känner sig felaktigt behandlad rekommenderar jag den att anmäla artikeln.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *