”Jonte” återvände hem till SBBK

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊
28-årige ”Jonte” Karlsson återvände till rötterna efter ett tvåårigt äventyr i Solna. Ar­kiv­foto: LT
Hem. 28-årige ”Jonte” Karlsson återvände till rötterna efter ett tvåårigt äventyr i Solna. Ar­kiv­foto: LT

Åter­blickar. Den 21 april 1986 av­slöjade LT att en av Sve­ri­ges meste me­ri­te­r­ade lands­lags­män i bas­ket, Joon-Olof Karlsson, hade sig­nerat kon­trakt med SBBK – där hans bas­ket­kar­ri­är en gång tog sin bör­jan.
– Jag har spelat i klubb­en i elva år ti­digare och det känns bra att komma hem igen, sa ”Jon­te”, som un­der de två åren i Sol­na vunnit ett SM-guld och ett sil­ver.
”Jon­te” var inte den enda bas­ket­spe­la­ren som skrev på för SBBK in­för kom­man­de sä­song. 214 cen­ti­me­ter långe Gö­ran Eriksson pre­sen­terades två dagar senare.
Vid den­na tid­punkt på­gick även VM i is­hoc­key. Tre Kro­nor kämpade väl men fick till slut nöja sig med and­ra­platsen. An­ders ”Masken” Carlsson, Thom Eklund och An­ders El­de­brink var SSK-li­ra­re som var med. El­de­brink fick där­emot åka hem un­der grupp­spelet ef­ter att han ramlat illa vid en tack­ling och brutit foten.
LT gick även un­der april 1986 ige­nom fot­bolls­fö­re­ningar in­för sä­songs­starten.

Hon ville bomma igen turistmålet

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊
Des­pe­rata åt­gärder. Mu­se­i­chefen Kers­tin Berg­dahl-Nör­by ville stänga To­re­käll­ber­get resten av året.Ar­kiv­foto: LT
Des­pe­rata åt­gärder. Mu­se­i­chefen Kers­tin Berg­dahl-Nör­by ville stänga To­re­käll­ber­get resten av året. Ar­kiv­foto: LT

Det sak­nades pengar på ”Berget” och Sö­der­täl­je­bor­na ogillade hur­ snö­röj­ningen sköttes. Utan­för landets gränser var det där­emot större be­kym­mer.

Åter­blickar. Mu­se­i­chefen Kers­tin Berg­dahl-Nör­by sa i LT:s ut­gå­va den 18 ap­ril 1986 att hon var så des­pe­rat att få or­dning på ­Torekällbergets ekonomi att hon fö­re­slagit att en­dast Strömstedska huset skulle få ha öp­pet resten av året.
– Det går inte att driva så här stort mu­se­um med den bud­get vi har, sa hon.
Inom kul­tur­för­valt­ningen på­gick dis­kus­sioner om att höja bud­get och även att börja ta be­talt in­trä­de.
I sam­ma tid­ning kritiser­ade Sö­der­täl­je­bor­na tio­ör­ingarnas fö­re­komst. Den räc­kte inte till nå­got, an­vändes ald­rig och tog ­för myc­ket plats i plån­boken, enades in­vå­na­rna om som även gjorde tummen ner för kom­munens snö­röj­ning.
Det går även att läsa om en ny­ut­gi­ven bok vars för­fat­ta­re in­spi­rerades av ­Au­ro­ra Nilsson – SSK-le­gend­aren Carl Ab­ra­hams­sons hus­tru. In­nan hon träf­fade ”­Cal­le Aber” var hon gift med en af­ghansk prins men för­hål­lan­det blev inte vad hon hade tänkt sig och hon tvingades fly och hamnade till sist i Sö­der­täl­je.
– Hon stod all­tid och hejade på hem­ma­matcherna, be­rättade SSK-le­gen­daren Gös­ta ”Käppen” Karlsson.
LT:s ­ut­ri­kes­del i ap­ril 1986 följde ut­vecklingen i kriget mel­lan USA och Li­by­en. Den 29 ap­ril kun­de lä­sa­rna även ta del av den första ny­heten om kärnkraftsolyckan i Tjer­no­byl, Ukrai­na.

Södertäljenyheter kom i andra hand

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊

Sorg. Sve­ri­ge och världen var i chock ef­ter mordet på Palme och me­dia rapporterade om det senaste.Ar­kiv­foto: An­ders Andersson
Sorg. Sve­ri­ge och världen var i chock ef­ter mordet på Palme och me­dia rapporterade om det senaste. Ar­kiv­foto: An­ders Andersson

Ar­ti­klar om mordet på stats­mi­nis­ter Olof Palme do­mi­ne­rade i ut­gå­vorna
i mars 1986. Men LT be­va­k­ade Sö­der­täl­je ock­så.

Åter­blickar. Den första LT-ut­gå­van i mars 1986 gavs ut på en sön­dag. Tid­ningen handlade om mordet på Olof Palme och de­lades ut till alla hus­håll i Sö­der­täl­je. Alla ut­gå­vor den­na månad in­ne­håller nå­got rö­ran­de Palme.

Bland det lo­kala i LT den 3 mars får vi veta att det varit en kraf­tig ex­plo­sion hos Trävarubolaget. Or­saken miss­tänktes vara gnist­bild­ning. In­gen män­ni­ska skadades.

I föl­jan­de ut­gå­va be­rättar tra­fik­kon­sulten Stel­lan Lund­berg om sin idé. Hans för­slag var en ny tåg­ba­na som skulle gå ige­nom Sö­der­täl­je där sta­tionen skulle ligga un­der Stora torget.

Den 6 mars är ny­heterna bland an­dra om att piz­ze­rian ”Bella Roma” på Järnagatan eld­härjats och Sandax maskinförmedling i Mo­ra­berg skulle läg­gas ner.

I ut­gå­va 7 mars in­for­merades det om att Sluss­bron skulle stängas av en vecka för att få en väl­be­höv­lig re­no­vering och den po­pu­lära ut­ställningen Tom Tits ex­pe­ri­menten fö­re­slogs att per­ma­nentas i Cent­ri­fugen.

Den 11 mars vädjar ­Jär­na hoc­key­klubb till kommun­en om att få en is­hall. För­frågningen fick dock tummen ner re­dan i ut­gå­van ef­ter där vi även får veta att po­lisen sprängt en knark­li­ga. Från lä­gen­heter i Salt­skog hade tre per­soner sålt stora mängder am­fe­ta­min.

Den 15 mars be­gravdes Olof Palme i Adolf Fred­riks kyr­ka i Stock­holm ef­ter en kor­te­ge från stads­huset.

SM-finalen mellan SSK och FBK 1986

inför_finalen

Inför slutspelet

Med tre omgångar kvar att avverka av elitserien säsong 1985-86 var Färjestad, Södertälje och Brynäs redan klara för slutspelet. De sista tre omgångarna skulle handla om vem som la beslag på den sista semifinalplatsen. Men även om de svenska mästarna skulle vakna upp ur formsvacka de försatt sig i och åter skulle få lyfta pokalen Le Mat.

I omgång 34 när SSK mötte jumbon AIK satsade lagen allt framåt och bjöd publiken på tolv mål. I det svängiga mötet där AIK var de som tog kommandot i sista perioden när lagen hade tre mål var avgjordes dock inte förrän AIK slog in 7-5 i tom bur.

”I tre minuter var det hockeymatch med elitserietempo men annars var det ren vänskapsmatch”, sa AIK-tränaren Per Bäckman efter matchen till LT.

SSK-tränaren Kjell Larsson var heller inte orolig för sitt lags form när Björklöven körde över de svenska mästarna med 7-0:

”Vi hittar säkert formen innan söndag”, hälsade Larsson som med sitt lag vid tidpunkten blivit nollade för andra gången under hela säsongen.

I sista omgången besegrade HV71 AIK och Djurgården slog Björklöven. Det blev då klart att HV71 knep den sista semifinalplatsen.

Södertäljes sista match inför slutspelet säsong 1985-86 var mot Brynäs. SSK ryckte upp sig och hade bättre fart under skridskorna när det nalkades för slutspel. Brynäs blev stundtals utspelade av ett taggat SSK som avslutade seriespelet med en 4-2 seger. SSK:s slutade tvåa i serien och Glenn Johansson blev vinnaren av poängligan efter sina 13 mål och 35 assist.

Försvar är bästa anfall säger en gammal tumregel. När Södertälje SK körde över HV71 i första semifinalen följde fjolårsmästarna den tesen på ett effektivt sätt. Fyra av målen gjordes av backar, Anders Eldebrink gjorde två av målen, Ulf Borg och Peter Ekroth ett varsitt. SSK vann första semifinalmötet med 7-3.

”Jag är tacksam över resultatet. Vi var illa ute i andra perioden när HV först reducerade och sedan var nära att kvittera. Då spelade HV verkligen bra. Men vi hade turen att få det viktiga 4-2-målet. Och det var verkligen viktigt”, sa tränaren Kjell Larsson efter matchen.

”Tro inte att vi ger upp. Visserligen har vi inte vunnit mot SSK denna säsong men det gör inte laget oslagbart”, sa HV71:s tränare Curt Lundmark efter matchen.

I den andra semifinalen hade inte Brynäs mycket att sätta emot Färjestad i deras första möte. Färjestad vann enkelt med 8-4. I andra matchen mellan Brynäs och Färjestad hade Färjestad ledningen med 2-0 men sedan vände Brynäs och tog hem segern med 5-2. Därmed tvingade man fram en avgörande match i Karlstad. Stor hjälte för Brynäs var Kenneth Andersson som reducerade, kvitterade och fullbordade sitt hat trick – tre mål i samma match, med att ge sitt lag ledning med 3-2 i tredje perioden.

När SSK och HV71 möttes i sitt andra möte i Jönköping fick SSK kämpa i försvaret. HV71 inledde nämligen matchen starkt och hade med sig en 2-1-ledning efter första perioden. I andra perioden fortsatte HV71 dominera matchen men denna gång var det SSK som var effektivast i målprotokollet. Leif Carlsson kvitterade genom att glida förbi en HV71 back, runda målet och skjuta mål ur liten vinkel när matchuret stod på 26 minuter.

I den 37 matchminuten ilsknade båda lagen till och till följd av det visade domaren ut spelare från höger till vänster. Lagen fick spela tre mot tre och Anders Eldebrink passade då på att solo ge ledningen till SSK med 3-2.

I den sista perioden ökade SSK på till 4-2 genom Leif Carlsson. ”R:et” som gjorde sitt andra mål för kvällen lyfte elegant upp pucken i nät i mitten av perioden efter att han fått en passning från Peter Loob. Matchen och semifinalen avgjordes sedan när Leif Carlsson i slutet av matchen passade till Anders Carlssons som inte gjorde något misstag. HV71 fick sig ett tröstmål i slutminutrarna och dominerade skottstatistiken. Men det som räknas som seger, målen, gjorde SSK flest av.

”Även om jag är missnöjd med att vi är utslaget måste jag naturligtvis vara nöjd med säsongen i stort. Vi har gjort bra ifrån oss”, sa HV:s tränare Curt Lundmark efter matchen.

”Det spelar ingen roll vilka vi får möta”, sa tränaren Kjell Larsson på frågan från LT vem han helst vill att SSK skulle möta i finalen.

”Jag är imponerad av spelarnas intensitet. De finns inte en spelare i laget som ger upp frivilligt”, la Kjell Larsson till.

I det avgörande mötet mellan Färjestad och Brynäs tappade Brynäs matchtempot rejält efter Färjestad tryckt in 3-0 tidigt i andra perioden. Det gick därefter utåt i brant backe för Brynäs som till slut förlorade matchen med 2-11. Färjestads BK och Södertälje SK blev de två som skulle göra upp om pokalen Le Mat.

”När vi inte kunde ta ledningen i numerärt överläge i början av matchen började jag ana vartåt det lutade. När dem sedan gör 3-0 och 4-0 gick luften ur oss”, sa Brynäs tränare Stig Salming som även tippade att finalen skulle komma att avgöras över fem matcher.

Bildspel SM-finalen

Sven Thunman vann SM guld med SSK 1944, 1953 och 1956. Under slutspelet var det Sven SSK-spelarna fick se öppna utvisnigsbåset när domaren dömt utvisning. Foto: Annika Jonsson

 

Peter Ekroth värvades 1983 och spelade fram till 1985 både som back och forward. 1985 blev han försvarare på heltid. Foto: Kjell Gustavsson

 

På bilden ser vi målvakten Hardy Åström, Anders Eldebrink och Färjestadsspelaren Staffan Lundh i en av matcherna. I match ett hade Färjestad ledningen med 2-0 en bit in i andra perioden. Södertälje SK tog sig dock i kragen och både reducerade och kvitterade matchen inför sista akten. SSK fick sedan en fin start i period tre genom mål av Jan Claesson. Ledningen med 3-2 höll SSK till slutet av matchen. Färjestad lyckades då kvittera matchen under ett numerärt överläge och med 85 sekunder kvar blev Staffan Lundh matchhjälten när han lyckades få in segerpucken till Färjestad. Foto: Thomas Brandt

 

Det var inte bara puckar Hardy Åström fick hålla från målet i finalmatcherna. I möte två fick publiken i Scaniarinken se en underhållande match där lagen turades om att göra mål tills fem minuter från slutsignalen. Då gjorde Peter Wallin 5-4 och Södertälje höll sedan undan och kvitterade finalen. Foto: Thomas Brandt

 

I tredje mötet ledde hemmalaget, Färjestad, med 3-1 inför sista perioden. Då gjorde Södertälje en bragdmatch! Anders Eldebrink reducerade till 2-3 genom numerärt överläge och Peter Loob kvitterade med en smart backhand under Peter ”Pekka” Lindmark. 4.01 före slutet blev Reine Karlsson stor matchhjälte när han gjorde 4-3. Reine fick pucken bakom Färjestads kasse, gick runt och när ingen attackerade honom sköt Reine ett mycket hårt skott som Peter ”Pekka” Lindmark inte hade en möjlighet att klara. Foto: Roland Thunholm

 

2-1 i matcher till Södertälje SK och det var första gången på tolv år som man besegrade Färjestad i Karlstad. Utöver den sköna vändningen var samtalsämnet om forwarden Thom Eklund (till höger på bilden) som vid ställning 2-3 till Färjestad agerade som målvakt och elegant förstörde Staffan Lundhs givna mål. Färjestad klagade förgäves. Foto: Roland Thunholm

 

Så rapp i steget får du inte vara Magnus Roupé. SSK:s Jan Claesson tar det säkra för det osäkra och fångar in den framfusige färjestadsliraren i möte fyra. Foto: Arne Adler

 

Thom Eklund i vild kamp med Färjestadsbacken Staffan Lundh. Peter Andersson framme och irriterar Hardy Åström. Domare Kjell Lind blåser för blockering. Foto: Arne Adler
SSK lyckades inte avgöra matchen hemma. Färjestad vann med 3-1. Peter Wallin (20) och tränaren Kjell Larsson närmast i bild. Foto: Thomas Brandt
Matchboll för SSK men Peter ”Pekka” Lindmark stod i vägen och grusade Södertäljes dubbelgulddrömmar. Trots att 41 projektiler skickades från SSK smet endast en förbi. ”Mitt jobb är att stå i vägen för motståndarnas skott. Det gjorde jag i den här matchen. Svårare än så är det inte”, sa Peter ”Pekka” Lindmark efter matchen. Foto: Arne Adler
Peter Ekroth, Hardy Åström i försvar mot ett Färjestadsanfall från Claes Henrik Silfver och Magnus Roupé i en av SM-finalerna. Avgörande matchen spelades på neutral plan i Karlskogas arena Nobelhallen. Efter en mållös första period fick Färjestad en drömstart i andra. Redan efter 39 sekunder kunde Erkki Laine ge FBK ledningen efter att Laine kunde slå in en målvaktsretur från Åström. Fem minuter senare kvitterade SSK genom Glenn Johansson i numerärt överläge. Foto: Thomas Brandt
Färjestad tog sedan över matchen och tog åter ledningen då Laine gjorde sitt andra mål. Inför sista perioden hann Laine även bokföras för en assist till Fredrik Olausson 3-1 mål. På bilden ser vi Peter Loob som stoppas av Mats Lusth från att ta sig fram till Peter ”Pekka” Lindmarks kasse i en av SM-finalerna. Foto: Thomas Brandt

 

I den allra sista perioden av SM-finalspelet kämpade tappra SSK vilket gav en tidig reducering genom Thom Eklund men längre än så kom man inte utan Färjestad kunde stoltsera sig som svenska mästare för andra gången i klubbens historia. På bilden gratulerar Peter Ekroth Magnus Roupé till SM-segern i ishockey 1986. Foto: Roland Thunholm

 

Ulf Borg, Hardy Åström, Peter Loob, Stefan Jonsson och Jan Claesson deppar. Foto: Roland Thunholm

 

Trots både Peter Ekroth och Thom Eklund gjorde allt vad de kunde fick laget lämna ifrån sig mästerskapet till Färjestads BK. Foto: Roland Thunholm

 

Färjestad spelarna dansar runt med den åtråvärda Le Mat-pokalen. Foto: Roland Thunholm

 

Nykvarns cementgjuteri skulle läggas ner

⌉ NYKVARN ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊

Informerades. Halva personalstyrkan fick information på ett möte att gjuteriet skulle stänga. Arkivfoto: Anders Andersson
Informerades. Halva personalstyrkan fick information på ett möte att gjuteriet skulle stänga. Arkivfoto: Anders Andersson

Återblick. Den 28 januari 1986 skriver LT att det var klart att Nykvarns cementgjuteri skulle gå i graven. Informationen slog däremot inte ner som en bomb hos de 13 arbetarna. Turerna kring fabriken hade varit segdragna­ och många under åren.
Precon och Meag köpte företaget den 1 juli 1985 av Domängrus. De nya ägarna­ hävdade sedan att förra ägarna dolt felsatsningar och förspeglat fel års­resultat som anledningen till avvecklingen.
– Vi köpte bolaget som brukligt med sedvanliga garantier i avtalet. När vi ­lyfte på täcket var det inte vad det skulle vara, sa Bo-Lennart Jepson, Nykvarnsfabrikens styrelseordförande.
Facket menade att försäljningen gjordes enbart för att avveckla företaget.
– Vad de än säger tror vi inget annat. Det har bara bekräftats hela tiden, sa Sven-Gunnar Edström, ombudsman på Fabriks.
Nykvarns cementgjuteri­ blev 70 år gammalt och stängde portarna i juni 1986.

Anställda dansade ut julen och ur fabriken

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 30 ÅR SEDAN ⌊

Tack och Hej då. Hilton Willén, till höger, avtackas på Alfa Lavals sista julfest av personalchef Stig Lindh. Arkivfoto: Arne Adler
Tack och Hej då. Hilton Willén, till höger, avtackas på Alfa Lavals sista julfest av personalchef Stig Lindh. Arkivfoto: Arne Adler

Mjölkmaskinsfabriken tackade för sig, Södertäljerevyn bjöd på skratt och när nytt planeras – rivs det som står i vägen.

Återblickar. I LT-utgåva 27 januari 1986 får vi veta att Alfa Lavals anställda­ hade haft en sista julfest. Fabrik­en skulle nämligen stängas under året och alla anställda­ hade erbjudits arbete på andra fabriker – främst i Tumba. Omkring 400 vuxna och barn närvarade vid fest­en på Trombon i Folkets hus.
– Det är klart att det är sorgligt, men det får man inte låtsas om en sådan här dag, sa Hilton Willén, som avtackades efter mer än 20 år som organisatör av Alfa Lavals julfester.

Södertäljerevyn firade­ 40-årsjubileum med att sätta­ ihop en föreställning med klassiska sketcher.­ Vid den fullsatta premiären skoj­ades det bland annat friskt om charterresenärer och med sketcher som ”Ljugar­bänken” och ”Ölisarna”.­

Bakom Badhotellet skulle­ en stor kontorsbyggnad resas. I LT går det att läsa att byggstarten var osäker och gällande nya Täljebadet får vi veta att man inte var överens om antalet bassänger.

Bland de tragiska nyheterna­ hade vatten­tornet i Östertälje fått sin dödsdom och skulle rivas. Tornet, som gick i pension­ på 1970-talet, bedömde länsstyrelsen ha ett kultur­historiskt intresse men inte vara särskilt märklig. ­Södertälje kommun ville absolut inte ha kvar tornet. På platsen­ planerades villabyggen.

Halls jordbruk lades ner efter 100 år

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 29 ÅR SEDAN ⌊

Led­sen. Ber­til Ed­ström var led­sen över att Halls jord­bruk la­des ner. ”Det gjor­de nyt­ta”, an­såg han.Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son
Led­sen. Ber­til Ed­ström var led­sen över att Halls jord­bruk la­des ner. ”Det gjor­de nyt­ta”, an­såg han.Ar­kiv­fo­to: An­ni­ka Jons­son

Återblick. I oktober 1986 stod det 35 djur och tuggade hö på den stora ladugården vid Hall. I början av november var jordbrukets era på Hall över. I utgåvan den 4 november 1986 går det att läsa att den främsta anledningen var att Hall stängt ner den öppna avdelningen.
– Kriminalvårdsstyrelsen anser att jordbruket är för kapitalkrävande att sysselsätta intagna med. På slutet hade vi max 25 intagna, sa Roland Svensson, förman.
Det var 1876 som gården­ övergick från privatbostad till en ”förbättrings­anstalt för vanartad ungdom”. 1940 blev Hall fängelse och lite senare öppnades en avdelning för sinnessjuka­ på Håga. Många fångar arbetade­ då på jordbruket.
Bertil Edström kom till Hall 1931 och arbetat som sjukvårdare och arbets­ledare på snickeriet fram till sin pensionering 1978. Han tyckte att det var tråkigt att jordbruket lades ner.
– Det gav fångarna en meningsfull sysselsättning i livet, sa Bertil Edström.

Mölnboborna ville ha kvar sin brandkår

⌉ SÖDERTÄLJE ¦ FÖR 29 ÅR SEDAN ⌊

Läg­gas ner. Göte Karls­son och Sven-Erik Wig­holm var inte gla­da över Sö­der­täl­je kom­muns för­slag.Ar­kiv­fo­to: Arne Ad­ler
Läg­gas ner. Göte Karls­son och Sven-Erik Wig­holm var inte gla­da över Sö­der­täl­je kom­muns för­slag.Ar­kiv­fo­to: Arne Ad­ler

I Nykvarn skulle det byggas, i Mölnbo protesterade man och i Södertälje rustade man inför snön. Mycket var på gång i kommunen.

Återblickar. I november 1986 var den stora snackisen­ att ”Maskeradligan” stod inför rätta. I Södertälje hade rånarna dumpat vapen de använt vid olika rån.
Den 11 november får LT-läsarna veta att Alcro och Beckers sammanslagning resulterat i att ett 3 720 kvadrat­meter stort lager skulle byggas i Nykvarn. När lagret väl stod färdigt skulle Beckers flytta över sitt lager från Botkyrka till Nykvarn.
I följande dags utgåva säger Mölnboborna ifrån. Södertälje kommun hade föreslag­it att brandkåren i Mölnbo skulle läggas ner och det ­gillades inte av ortsborna som protesterade.
– Vi har fått en gedigen och värdefull utbildning av ­kommunen. Dålig besparing att kasta bort den, sa Sven-Erik Wigholm, kårchef.
Mölnbos brandkår hade sina anor från 1939. Göte Karlsson, 74 år, var med när kåren bildades. Han var kårchef från 1952 till 1971.
– Mycket har ändrats med tiden men Mölnboborna är måna om att ha brandkåren kvar. Det är helt fel att ta bort vår säkerhet, sa Göte.
På kommunen sa man att inget skulle bestämmas förrän­ efter årsskiftet då kommunfullmäktige skulle­ ha möte om den nya bud­geten.
I Södertälje stod snö­röjarna redo att rycka ut för att ploga och LT tipsade om ­olika broddar som kunde göra nytta under vintern.

Oaxens utflyktsrestaurang blev verklighet

⌉ SÖDERTÄLJE ¦  FÖR 29 ÅR SEDAN ⌊

0422_LTFEA_restaurang-pa-oaxen_aterblick20150525Restaurangplaner. Pia med dottern Liv och mamma Inga samt Peter och Alexandra var glada. Arkivfoto: Anders Andersson

Återblick. Den 29 maj 1986 gick det att läsa i LT att Oaxen­ skulle få sin första restaurang. Bakom projektet stod nattklubbsdrottningen Alexandra Charles och värdpar skulle bli Alexandras ­syster Pia Gefvert och hennes­ make Peter Wänseth.
Planen var att den gamla herrgården på Oaxen skulle renoveras för att sedan slå upp portarna i juni. Förutom servering inomhus skulle det bli självservering utomhus. Det innebar att gästerna kunde köpa tillbehören man ville ha och sedan grilla själva på restaurangens ­stora utegrill. Till restaurangen skulle man kunna ta sig till med både bil och båt.
Efter hårt arbete kom slutligen belöningen.
Den 22 juni hade man invigning med ett hundratal inbjudna gäster som tog för sig av alla delikatesserna som dukats fram.
Oaxen var inte längre bara känd för sitt kalkbrott utan lockade även med en skärgårdskrog.

Strejkvakterna fick henne att vända om

⌉ SÖDERTÄLJE ¦  FÖR 29 ÅR SEDAN ⌊

0422_LTFEA_strejk-saco-1986_aterblick20150525-b2Hindrades. Tandläkaren Annika Nygren ville arbeta men stoppades av strejkvakter. Arkivfoto: Thomas Brandt

De kommunalanställda akademikerna inom Saco var missnöjda med lönen och strejkade. Men alla ville inte strejka.

Återblick. Den 21 maj 1986 sa de Sacoanslutna nej till medlarens vädjan om att skjuta upp stridsåtgärderna och cirka 9 000 läkare, terapeuter, sjukgymnaster, socialsekreterare, lärare och tjänstemän inom vård­en gick ut i strejk. Medlaren Ingemar Mundebo konstaterade att det inte gick att förhindra­ då parterna var alldeles för långt ifrån varandra.
Konflikten växte sig där­efter allt större och fler medlemmar togs ut i strejk. I LT den 28 maj 1986 kunde man läsa att även Södertäljes 30 tandläkare strejkade. Men det fanns en strejkbrytare. Annika Nygren hade fortsatt arbeta. Men bara med barn och ungdomar med akuta problem. En dag möttes­ hon dock av strejkvakter.
– Är du medveten om att du också är uttagen i strejk även om du inte är medlem i facket, frågade konflikt­ombudet Anders Södergren.
Det var hon men hon hade fortsatt att arbeta i protest för att privatföretagare ingick i tandläkarförbundet.
– Det borde vara två olika­ förbund. Då kunde de privata­ kämpa för sina taxe­höjningar och vi tjänstetandläkare bevaka våra egna intressen, sa hon.
Sedan vände hon på klacken­ och gick hem för att ringa arbetsgivaren och meddela anledningen till hennes frånvaro.
Strejken blåstes av i mitten av juni. Då hade akademikerna fått igenom sina krav på 15 procent mer i lön.