Långa köer skadar vården

Region Örebro Län har under lång tid haft långa köer i vården. Både inom primärvården och specialistvården har varken vårdköerna minskat eller den nationella vårdgarantin klarats av att hålla. Den nationella vårdgarantin innebär att en patient har rätt att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag som personen i fråga kommit i kontakt med den. Detta drabbar både de som besöker vården första gången men även de som är där på ett återbesök.

Att S-styrda Region Örebro län har köer i vården är alltså inget nytt.

Utvecklingen i framtiden kommer med all säkerhet att uppvisa nya områden
 med köer, i takt med att sjukvården kan erbjuda allt fler hjälp och
 behandling. Det gäller att man från början har en tydlig strategi hur man ska gå tillväga så risken minskar att hamna i gamla hjulspår.

Effekterna av långa vårdköer är skenande kostnader som är svåra att bromsa, mer lidande för den enskilde patienten samtidigt som patientsäkerheten hotas och därmed inte går att upprätthålla.

Jag kommer skriva en interpellation, skriftlig fråga, till Regionstyrelsens Ordförande och kräva svar på frågor angående detta.

En förändring måste till, för länets invånares skull.

(S)tora problem

Signaler har kommit om akut läkarbrist på länets närsjukvårdsavdelningar. Detta på grund av både pensionsavgångar, att personal inte längre vill ha regionen som arbetsgivare och att det är svårt att rekrytera. Samtidigt florerar rykten om nedläggningar för vissa vårdcentraler.

Efter ett verksamhetsbesök på flera vårdcentraler blir jag orolig. Regionens personal sliter dag ut och dag in för att få vården att fungera, men de behöver fler kollegor och en bättre tillvaro. Problem som kan uppkomma vid läkarbrist är att närsjukvårdsavdelningar mister sina allmänläkare, vilket i sin tur leder till att läkare under utbildning inte kan vara kvar då det inte finns en handläggare att knyta sig till.

Läkarbristen bidrar till en högre arbetsbelastning för de som arbetar inom närsjukvården, en osäkerhet för patienter och sätter samtidigt patientsäkerheten i gungning för, inte minst äldre, patienter som regelbundet besöker vården.

Region Örebro Län har som mål att det ska finnas en allmänläkare per 1500 listade patienter, så ser det inte ut i länet idag. Det är en ohållbar situation som nu råder på flera närsjukvårdsavdelningar runt om i länet, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Med anledning av detta kommer jag lämna in en interpellation, skriftlig fråga, till ansvarig ordförande i fokusberedning för närsjukvård, Gunnel Kask (s), inför nästkommande regionfullmäktige.

 

Digitaliserade och externt rättade prov

För att veta vart Sveriges elever ligger kunskapsmässigt använd nationella prov som bedömning, proven görs i vissa ämnen i årskurserna 3, 6 och 9. Administration, genomförande och rättning, tar mycket tid från lärarledd undervisnings, vilket på längre sikt varken är bra för elever eller lärare.

Alliansens gemensamma förslag för en bättre skola innehöll bland annat förbättringar inom de nyss nämnda områdena.

Svensk skola behöver digitaliseras och externt rättade nationella prov bör införas. Det skulle minska den administrativa bördan för Sveriges lärare. Det innebär också bättre möjligheter till en mer likvärdig och rättssäker bedömning av proven, vilket kan medföra att betygsinflationen motverkas. Externt rättade prov har stort stöd bland lärarna. I Lärarnas riksförbunds undersökning från 2015 anser hela 86 procent av lärarna att nationella prov bör rättas centralt.

Kumla är på gång

Jag är vice ordförande i Nämnden för livslångt lärande i Kumla. Ett intressant och roligt uppdrag på många vis. Det finns många utmaningar inom skolområdet men också områden där vi är på gång. De kommande åren är ambitionen att införa 1:1-datorer, alltså en dator per elev, i Kumlas skolor. Samtidigt arbetas en planering fram med ambitionen att göra en lokal variant av central rättning av prov.

Profilfritids snart verklighet

Kumla kommun har ca 1100 barn inskrivna i fritidsverksamhet. Verksamheten syftar till att ta hand om barnen när föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar före eller efter skoldagens slut.

Verksamhetens fokus är omsorg, lärande och stimulans av barn och ungas intressen. Nyttjandegraden på fritids är väldigt hög i de yngre åren för att sedan avta markant när barnen är i åldrarna 9-12 år.

Samtidigt som den utvecklingen är ett faktum lägger alltfler en stor del av sin tid på fritidsintressen i föreningsregi.

Moderatledda Tyresö kommun beslutade 2014 att ge föreningar möjlighet att bedriva fritidsverksamhet. Formen för detta kallas profilfritids och erbjuder en större valfrihet för familjer, framförallt barnen, att välja strukturerade eftermiddags- och lovaktiviteter utifrån deras egna intressen. Detta ger även de föreningar som vill och kan möjlighet att organisera den verksamhet som många gånger redan finns.

Profilfritids bygger på att kommunen i samarbete med flera föreningar startar profilfritids med inriktning kultur, idrott eller hälsa.

Profilfritids bör rikta sig till barn mellan 9-12 år och finansieras genom anslag från kommunen. anordnaren bör dessutom ha rätt att ta ut en avgift motsvarande den för kommunala fritidshem.

Ett tydligt regelverk måste arbetas fram.

Kommunstyrelsen beslutade, under gårdagens möte, att ett pilotprojekt ska igång i Kumla kommun. Än är det inte helt spikat men mycket ska till för att kommunfullmäktige inte röstar igenom förslaget.

Slopa monopolet

Systembolaget har på grund av politiska beslut länge haft monopol på införsel och försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Detta statliga företag har aldrig varit konkurrensutsatt vilket sånär som på motsvarigheterna i Finland, Norge, Island och Färöarna är unikt inom EU och strider mot EU-reglerna om fri rörlighet för varor inom EU.

Folkhälsan används som motivering till att vi bör ha monopolet kvar. Motiveringen bygger på en teoretisk konstruktion, den så kallade totalkonsumtionsmodellen, som säger att ju högre alkoholkonsumtionen är totalt i samhället desto fler missbrukare och medborgare med alkoholrelaterade skador. Detta leder i sin tur till tesen att om totalkonsumtionen sjunker så minskar de alkoholrelaterade skadorna bland medborgarna. Visst förekommer det skadlig överkonsumtion av alkohol såväl som av andra droger men är monopolet och bristen på tillgänglighet verkligen det rätta sättet att komma till rätta med detta?

Jag anser att alkoholpolitiken bör ha sin utgångspunkt i individen och inte i kollektivet. Det är individen själv som bestämmer hur mycket alkohol hen vill dricka och när.

Det finns en enkel modell för att avveckla Systembolagets monopol. Vi har redan ett system med utskänkningstillstånd för restauranger. Motsvarande system med regler och kontroll skulle enkelt kunna införas för butiker som vill sälja alkohol. Sätt gärna på varningstexter också. Det kan vara en god påminnelse för den som känner att alkoholen är på väg att bli ett problem.

Om monopolet avskaffas leder det samtidigt till ett ökat företagande. Många nya butiker kan öppna och anställa fler. Självklart blir även gårdsförsäljning tillåtet, vilket ger stora positiva effekter för besöksnäringen. Det är hög tid att låta Systembolaget förpassas till den 1900-talshistoria där det hör hemma. Det är dags att sluta låta staten styra över dig. Det är dags att avskaffa alkoholmonopolet och ta ett tydligt, konkret och viktigt steg för ett liberalare Sverige.

Halvtid

Som rubriken lyder är det nu halvtid, vi är mitt i en mandatperiod mellan två val. Ett historiskt val där valutgången resulterade att moderaterna för första gången på 75 år är i majoritet.

Jag har förmånen att representera Moderaterna i Kumla efter 2014 års val, efter färdigräknat resultat i valet 2014 är jag folkvald, ett förtroende jag är glad och ödmjuk över men som också ställer krav, med all rätt. Nedan ska jag därför presentera en hel del av arbetet som gjorts av mig och moderaterna i Kumla kommun.

Kumla mår bra och är en fantastisk kommun på många vis. Kommunen har en positiv utveckling när det gäller företagande, tillväxt och inflytt, men även andra faktorer är positiva. I skrivande stund byggs det mycket. I norra delen av kommunen har det sålts 63 tomter, ett nytt vårdboende växer fram och ska stå klart våren 2917, ombyggnationer av skolor och förskolor sker, resecentrum utvecklas och byggs om och Stene skola får en nya skollokaler.

Vad har hänt under 2015 och 2016 gentemot vad vi lovade i valet?

Vi ville öka personaltätheten i vården:
– De senaste två majoritetsbudgetarna har innehållet ca 16 miljoner  satsningar som ökar personaltätheten.

Vi ville se utökade satsningar på lärare:
– 2015 och 2016 sköts det till 16,2 miljoner på fler lärare och förstärkningar av lärarlönerna.

Vi ville se en utökad valmöjlighet inom förskolan:
– Vi har öppnat upp för fler dagbarnvårdare och för första gången i kommunens historia godkänt en ansökan av privat driven förskola.

Föreningslivet är en stark kraft:
– Vi vill ge våra barn och ungdomar en bättre möjlighet att ägna sig åt sina fritidsintressen, därför inför vi profilfritids under en försöksperiod. Det innebär att föreningar i Kumla kan bedriva fritidsverksamhet efter skoltid. Detta är taget från moderatledda Tyresö.

Utveckling av sjöpark:
– En större och bättre camping samt fler fritidsaktiviteter har tagit vid nere i vid Kumla sjöpark. En förhoppning är att den på sikt ska drivas i privat regi.

Lugn och ro i matsalarna:
– Just nu genomförs ett försök med schemalagd lunch på en av våra skolor, detta för att elever i lugn och ro ska sitta ned och äta mat. Det ska bli intressant att se resultatet.

En grönare fordonsflotta:
– Antalet gröna fordon, miljöbilar, har fördubblats.

Det händer mycket i Kumla, inom kort ska jag skriva om 2017 års budget.

Kumla mår bra – men Kumla kan mer.