Almedalen!

Nu går Almedalsveckan av stapeln, en vecka fylld med seminarium och möten bland många olika organisationer och människor. Veckan är både risad och rosad i flera medier.

Förra året var mitt första år, det var givande och jag hoppas kommande vecka blir minst lika givande. Här på bloggen har ni möjlighet att följa den, ställ gärna frågor i kommentatorsfältet.

Idag har jag varit på flera olika seminarium, men också haft egna möten med företag och organisationer.

Jag diskuterade försvarsmakten med fler personer som är anställda där, om arbetsvillkor, allmän värnplikt och hur vi kan få fler yngre att vilja arbeta inom försvarsmakten. En viktig del enligt mig är att försvarsmakten ska vara på frivillig basis, men då krävs bättre villkor.

Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister, pratade i radio om en jämställd skola, intressant att ta del av hennes tankar live på plats. Var även på ett seminarium om hemmasittare, alltså personer som skolkar, i grundskolan. I Kumla har vi ett arbete som är likt det som nämndes.

Ser fram emot resterande delen av veckan.

Så stärker vi svensk skola

Från Moderaterna:

På Moderaternas partistämma i oktober 2015 startade Anna Kinberg Batra Skolinitiativet. Där har en expertgrupp som består av forskare, skolexperter och personer från näringslivet ingått och träffats regelbundet för att diskutera reformer. I veckan gick Skolinitiativets arbete i mål och i samband med det anordnas ett seminarium om Sveriges roll som kunskapsnation. Under seminariet presenteras en antologi med texter som sammanfattar Skolinitiativets arbete och slutsatser. Tre av slutsatserna presenterade Anna Kinberg Batra på Svenska Dagbladets debattsida för ett tag sedan. För att vända kunskapsresultaten behöver Sverige nolltolerans mot dåliga skolor, svenska elever behöver mer undervisningstid och skolplikten i grundskolan ska förlängas till 18 års ålder för de som inte når gymnasiebehörighet.

Vi ska konkurrera med kunskap och vårt välstånd bygger på vår förmåga att ta tillvara på den senaste forskningen och utvecklingen och omsätta det i nya jobb. Därför behöver svensk utbildningspolitik skärpas. Den ska präglas av höga förväntningar, tydliga krav och fokus på kunskap. Reformer för svensk utbildning måste därför i första hand utvärderas i förhållande till om de ökar eller minskar elevers kunskapsresultat. Skolan har flera viktiga uppdrag, men för Moderaterna prioriteras alltid kunskap först. Därför startade jag Skolinitiativet, säger Anna Kinberg Batra.

I dag är Sverige ett av världens bästa länder att födas, växa upp och leva i. Men vi måste också se till att kunna vara det i morgon. Arbete för att säkerställa detta börjar i skolan. Vi kan därför inte nöja oss med att vara landet lagom när det gäller kunskap utan vi måste vilja vara bäst. Alla ska ha rätt till en bra skola och det är oacceptabelt att det finns skolor som brister. Barn och ungas möjligheter ska aldrig begränsas av varifrån de kommer eller var de bor. Därför behöver vi mer kunskap i skolan och nolltolerans mot dåliga skolor.

Tre reformer för att lyfta elevers kunskapsresultat:

1. Nolltolerans mot dåliga skolor
Moderaterna vill inrätta nationella kunskapskrav som alla skolor ska nå. De skolor som inte lyckas ska teckna kunskapskontrakt som är obligatoriska. Ett kunskapskontrakt innebär både mer resurser, men också krav på att skolan genomför förändringar för att höja kunskapsresultaten.

2. Mer undervisningstid i skolan
I Sverige går elever ett helt år mindre i skolan än i andra jämförbara länder. Moderaterna vill därför utöka undervisningstiden med en timme mer per dag med start i lågstadiet, utöka matematikundervisningen med en timme mer i veckan i högstadiet, införa programmering från första klass samt utöka undervisningen i idrott och hälsa.

3.Utöka skolplikten för elever som inte klarar grundskolan
Moderaterna vill förlänga skolplikten till 18 år för alla elever som vid slutet av årskurs nio inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det ger elever mer tid att läsa in grundskolans ämnen.

Dags att göra det mer lönsamt att vara pensionär!

Dags att sänka skatten för pensionärer.

Utdrag ur vår budget:

Vi vill ha bra pensioner. Fler människor måste jobba lite högre upp i åldrarna. För de mest erfarna medarbetarna gör vi det därför mer lönsamt att arbeta. Samtidigt tar vi bort den speciella löneskatt som regeringen infört på pensionärer, så att det blir billigare att anställa pensionärer.

Skolriksdag och moderat skolpolitik

I skrivande stund sitter jag på tåget från Stockholm. Två dagar fullspäckade med utmaningar, möjligheter och framtidstro har förgyllt min tid när skolriksdagen gick av stapeln. 2300 beslutsfattare, skolchefer, verksamhetschefer etc från hela Sverige samtalade om framtiden. En utvecklande konferens med flertalet idéer att genomföra lokalt.

Örebro län ligger långt ner i Sverigerankingen gällande kunskapsresultat. Skillnaderna mellan länets skolor varier i kvalité, vissa är framgångsrika medan andra har stor utvecklingspotential. Skolfrågan ligger mig varmt om hjärtat, en lyckad skolpolitik banar väg för de barn och ungdomar som växer upp i Sverige.

Nya Moderaterna fortsätter att förnyas och utvecklar ständigt politiken. Syftet är att se och lösa samhällsproblem. Vi ska vara relevanta och kunna svara på väljarnas frågor. Vi driver en politik för hela Sverige med tydligt fokus på arbetslinjen och ordning och reda.

Nedan ser ni några punkter för en bättre skola, men tro inte dessa är de enda, det finns fler.
– Skolstart från 6 års ålder.
– Mer matematik och idrott i skolan.
– En timmer mer undervisning per dag i lågstadiet.
– Förlängd skolplikt för dem som inte uppnått behörighet till gymnasiet.
– Betyg från årskurs 3.

Låt inte hatet segra.

Människor har mist livet, människor har blivit svårt skadade. Människor har förlorat sina närmaste, människor är skakade och oroliga.

Det som på något vis kändes långt borta i Sverige har hänt idag, i Sveriges huvudstad. När människor handlande, pratade med barnen på väg hem från jobbet eller slutförde sina sista timmar på jobbet, då hände det. Terrorn är här. Jag tänker på alla er drabbade.

När hatet är starkt får inte friheten, öppenheten och det goda vika sig, utan vi måste visa att vi tillsammans är starkare.

Vilket jag vet att vi är.

Bättre villkor – I stället för värnplikt

Magnus Ivarsson skriver på NA Debatt den 16 mars om ett antal försvarsrelaterade frågor. En av de viktigare frågorna i artikeln gäller det faktum att regeringen beslutat att det är nödvändigt att tillämpa den vilande värnplikten för att försörja försvarsmakten med personal.

I dag gäller lagen om värnplikt både män och kvinnor. En årskull består av ca 100000 personer.

Magnus reflekterar inte alls över varför försvarsmakten inte lyckats rekrytera de ca 6000 per år som behövs för att frivilligsystemet ska fungera. I stället skriver han: ”Något tvång à la 1900-talets värnplikt lär det i praktiken inte behöva bli tal om.”

Liberalerna/Folkpartiet är det parti som kraftigast har verkat för värnpliktens avskaffande. Om jag förstått saken rätt startade deras kamp i frågan för ett antal decennier sedan och under alliansregeringens andra mandatperiod fick de igenom sina förslag i frågan. Jag tycker det var en välmotiverad reform och känner mig genuint osäker på om försvarsmakten verkligen gjort vad som varit möjligt för att reformen skulle lyckas.

För att ta ett exempel så undrar jag om den lön som soldaterna erbjudits (ca 18 000 kr per månad före skatt, enligt uppgift) ger acceptabla förutsättningar för en ung människa att leva ett utvecklande liv.
Magnus tanke att värnplikt inte ska innebära något tvång, som det var på 1900-talet, förstår jag över huvud taget inte. Om inte begreppet lagligt reglerad plikt innebär en möjlighet för staten att tillämpa tvång, då är det ju ingen plikt. Detta torde de flesta anse.
Enligt min mening borde regeringen, i stället för att aktivera plikten, ha funderat över åtgärder för att lyckas med att årligen nyrekrytera det nödvändiga antalet för att personalförsörja de militära förbanden. Jag menar att det är ett alldeles för stort ingrepp i unga människors liv att tvångsvis peka ut ca 6 % av en årskull för att utbildas till soldater.
En stor brist med att tillämpa plikt är att man på det sättet inte löser personalförsörjningsfrågan, i vart fall om det handlar om att få fram soldater för internationell tjänstgöring. Sverige har hittills aldrig tvingat någon till sådan tjänst utan tillämpat frivilligrekrytering. Jag utgår från att den principen ska gälla även i framtiden och att Magnus delar min uppfattning.

 

  • Texten finns som debattartikel i dagens na-papperstidning och e-tidning, av undertecknad.

 

 

 

 

Fler behöver gå från bidrag till arbete

När allt fler unga och utrikes födda står utanför arbetsmarknaden och behöver få det första jobbet krävs starkare drivkrafter för dem med låga inkomster att ta sig in på arbetsmarknaden.

Jag vill se nya förslag på reformer som möjliggör att fler invånare får sitt första jobb. Fler behöver gå från bidrag till arbete, därför måste det också bli mer lönsamt att ta det steget.

Moderaterna har presenterat förslag på en förstajobbet-anställning.

Det är ett bra förslag som kan sammanfattas enkelt såhär:
–  Anställningsperiod upp till 18 månader.

–  Gäller unga upp till 23 år utan gymnasieexamen och nyanlända de första fem åren.

–  25 till 40 procent utbildning/lära sig jobbet på jobbet – lön utgår för utfört arbete.

–  Ytterligare förenklingar: ingen detaljstyrning och kräver inte omfattande kontakt med myndighet, t.ex. Arbetsförmedlingen.

–  Handledarstöd möjligt, kräver utbildningsplan, betalt för arbetstid.

 

Långa vårdköer skadar vården

Region Örebro Län har under lång tid haft långa köer i vården. Varken inom primärvården eller specialistvården har vårdköerna minskat eller den nationella vårdgarantin klarats av att hålla. Detta drabbar både de som besöker vården första gången och de som ska på ett återbesök. De riktigt långa köerna drabbar främst de som behöver operation eller behandling inom specialistvården.

 
Effekterna av långa vårdköer är skenande kostnader för verksamheten och mer lidande för den enskilde patienten samtidigt som patientsäkerheten hotas. Långa köer ger ökade kostnader, det är inte acceptabelt.
Socialdemokraterna har under lång tid misslyckats med att ge sjuka vård i tid i Örebro Län, det är alltså inget nytt.
Utvecklingen i framtiden kommer med all säkerhet att uppvisa nya områden med köer i takt med att sjukvården kan erbjuda allt fler hjälp och behandling, då gäller det att från början ha en tydlig strategi hur man ska gå tillväga så risken minskar att hamna i gamla hjulspår.

En debatt om detta skulle ha skett under gårdagens frågestund på Regionfullmäktige, dock hanns den debatten inte med utan äger rum på ett fullmäktige framöver.

Så länge vi har invånare i länet som inte får vård i tid kommer jag kritisera S-ledningen för det.

Praktik i praktiken

Skolan har ett viktigt ansvar att rusta elever för arbetsmarknaden. En av många utmaningar är hur man stärker kopplingen mellan skola och arbetsmarknad, för det krävs olika insatser beroende på förutsättningar. Det finns exempel skolor som erbjuder sina elever mentorer i näringslivet, det är ett exempel på en åtgärd som stärker arbetsmarknadskopplingen.

När det gäller gymnasiet är en viktig del praktik. Att, som elev, få testa på hur arbetsmarknaden fungerar är viktigt. En annan del som ligger mig varmt om hjärtat är Ung Företagsamhet, de bedriver en verksamhet som alla elever borde få möjlighet att ta del av.

Jag har idag förmånen att ha med mig Alexandra som gör sin praktik på Kumlas stadshus, idag är hon med mig och ser hur jag som politiker arbetar på dagarna.

Tre snabba frågor till Alexandra:

1. Vad är det bästa med att få se hur arbetsmarknaden kan se ut?
– Man kan se vad man vill jobba med och inte vill jobba med. Man får en större bild av hur arbetslivet fungerar.

2. Tycker du fler elever ska få möjligheten till praktik?
– Ja! Det är både roligt och lärorikt.

3. Vilken avdelning på stadshuset har varit roligast, och varför?
– Personalavdelningen och kansliavdelningen. Jag fick vara med på en arbetsintervju, det var kul!

Jag ser fram emot vigseln jag ska få vara med på imorgon!

Långa köer skadar vården

Region Örebro Län har under lång tid haft långa köer i vården. Både inom primärvården och specialistvården har varken vårdköerna minskat eller den nationella vårdgarantin klarats av att hålla. Den nationella vårdgarantin innebär att en patient har rätt att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag som personen i fråga kommit i kontakt med den. Detta drabbar både de som besöker vården första gången men även de som är där på ett återbesök.

Att S-styrda Region Örebro län har köer i vården är alltså inget nytt.

Utvecklingen i framtiden kommer med all säkerhet att uppvisa nya områden
 med köer, i takt med att sjukvården kan erbjuda allt fler hjälp och
 behandling. Det gäller att man från början har en tydlig strategi hur man ska gå tillväga så risken minskar att hamna i gamla hjulspår.

Effekterna av långa vårdköer är skenande kostnader som är svåra att bromsa, mer lidande för den enskilde patienten samtidigt som patientsäkerheten hotas och därmed inte går att upprätthålla.

Jag kommer skriva en interpellation, skriftlig fråga, till Regionstyrelsens Ordförande och kräva svar på frågor angående detta.

En förändring måste till, för länets invånares skull.