Idol före Superettan?

TV4 väljer alltså ännu en gång att flytta mötet mellan Assyriska och GIF Sundsvall och vips så krockar inte matchen med Idol-programmet där GIF-spelaren Kevin Walker ska delta.

Själva flytten verkar gynna alla parter då jag förstått det som att både GIF och Assyriska är nöjda med flytten. Samtliga tv-tittare är förmodligen också nöjda då ingen slipper välja mellan Idol och GIF-matchen. Framförallt så är nog Kevin Walker nöjd då hans resa i Idol kan fortsätta.

Så långt är allt bra.

Däremot känns det oerhört märkligt att en tv-kanal kan styra och ställa såpass mycket över spelschemat inom svensk fotboll. Att en match börjar fem minuter tidigare eller senare på grund av tv har man vant sig vid, men att den flyttas två gånger om för att det ska passa tv-tablån känns helt fel.

Krönika om eldsjälar

Skrev en krönika till tidningen häromdagen. Slänger upp den här med:

Vem klippte egentligen gräset inför alla de där matcherna som jag spelat i division V-fotbollen?

Vem kokade kaffet?

Och vem i styrelsen såg till att domare och träningstider bokades?

Inte var det jag i alla fall. För det där sköter ju eldsjälen. Det tar nog jag, och många med mig, för givet.

Frågan är om det alltid kommer att vara så.

IFK Sundsvalls ordförande Tomas Sandström nämner i en artikel i dagens tidning att det är för få personer som engagerar sig i klubben, att det är för få som vill bidra med ideellt arbete för att få det att gå runt och för att kunna bedriva en bra verksamhet. Han är knappast den ende föreningsmänniskan som känner på det sättet.

Det finns fortfarande ett antal stora eldsjälar kvar inom fotbollen i distriktet, och utan dem hade det förmodligen varit omöjligt att bedriva verksamhet på flera håll. Människor som lägger ner en stor del av sin fritid (förmodligen även en hel del arbetstid) på att jobba, mer eller mindre, gratis åt fotbollsklubbar runt om i närområdet.

Frågan är vad som händer den dagen de inte längre lägger ner samma tid på att få ”sina” föreningar att gå runt. Finns det då andra som tar vid?

Jag är tveksam.

Min känsla är att det blir allt färre som är beredda att offra en så stor del av sin fritid för att jobba åt en förening eller ett lag som det faktiskt krävs. Utan dessa personer riskerar fler och fler lag att försvinna. Framför allt på gräsrotsnivå, men även högre upp som Tomas Sandström beskriver i artikeln.

Det kostar tid och kraft att hålla i gång en förening, och någon måste vara beredd att lägga ner den tiden. Ofta är det dessutom tid som läggs ner utan att personen i fråga får uppmärksamhet eller fokus riktat mot sig – än mindre betalt.

Vi borde bli bättre på att lyfta fram de här människorna och inse vilket hästjobb de faktiskt lägger ner. Efter lite googlande i samband med att jag skrev den här krönikan hittade jag ”Eldsjälsprogrammet” på Västernorrlands Idrottsförbunds hemsida. Ett program som går ut på att uppmärksamma och hylla eldsjälar i distriktet. Det är ett initiativ som jag gillar och hoppas att fler tar efter. För vi måste vara rädda om de eldsjälar som fortfarande finns kvar, och samtidigt uppmuntra de nya. Utan alla materialförvaltare, lagledare, styrelsemedlemmar och fikaförsäljare skulle nämligen idrotten få väldigt svårt att överleva i framtiden.

Förresten. Vet du någon eldsjäl som är värd att uppmärksamma, hör gärna av dig. Kanske kan det leda till ett bra reportage.

Ett nytt guldlag?

I går var det upptaktsträff inför Basketligan. Trots att Sundsvall Dragons på nytt var framme i en SM-final i våras så tippas inte laget ta något nytt guld den här säsongen.

Här finns det mer att läsa om snacket på upptaktsträffen.

Jag var på plats i Södertälje och såg den avgörande SM-finalen i våras och hemmalaget Kings imponerade verkligen. Nu är det mästarna som får många av tipsen inför säsongen och det är förståeligt med tanke på att man fått behålla spelare som John Roberson och Toni Bizaca.

Ett annat lag som det surras om är Uppsala som värvat hårt. Dee Ayuba från Norrköping har anslutit och framförallt har ju ex-draken Liam Rush återvänt till svensk basket.

Rush har tagit två guld i Sundsvall och varit en stor profil under sin tid här. Jag är helt övertygad om att han kommer att göra nytta även i Uppsala som på allvar seglar upp som en utmanare om SM-guldet.

Drakarna då? I trion Baeringsson, Sigurdarson och Wesby finns tre av ligans absolut bästa spelare. Däremot känns det lite oroande att amerikanen Darrion Pellum lämnade precis innan ligastart och att nyförvärvet Aegir Steinarsson dras med skadeproblem. Ytterligare värvningar är att räkna med och det ska bli spännande att se var Fredrik Åhnstrand lyckas landa.

Ge honom ett nytt kontrakt

Timrå IK:s premiär för några veckor sedan var inte mycket att hurra över utan snarare en match som födde en hel del frågetecken. Men laget verkar ha dragit lärdom av premiärsmällen då man föll med hela 0-4 mot Västerås.

Sedan dess har TIK bara släppt in sex mål på fyra matcher och känts ganska stabila. Man ligger före lag som Djurgården, Rögle och Södertälje i tabellen.

Vi kommer nog att få räkna med att det här laget kommer att pendla i sina prestationer, men så länge tycker jag att man i ganska stora delar visat upp en stabil defensiv om man bortser från premiären mot Västerås.

Offensivt är jag lite mer orolig och sju gjorda mål så långt är sämst i serien. Där måste man hitta en lösning för att få fart på målproduktionen.

En spelare som kan göra mål är den här killen. Jag tycker att han förtjänar ett förlängt kontrakt.

 

Tankar om GIF-Värnamo: Ta tag i matcherna

GIF Sundsvall darrar just nu. Ordentligt dessutom. På fem matcher har laget en seger, och gårdagens insats mot Värnamo var inte godkänd.

Att GIF Sundsvall inte tar tag i initiativet på ett tydligare sätt hemma mot ett bottenlag känns märkligt. När man går för en allsvensk plats kan jag tycka att attityden på hemmaplan ska vara mer åt ”vi-ska-mosa-er-hållet”. Så var inte fallet igår. Istället fick Värnamo i lugn och ro trilla boll, på ett riktigt bra sätt, och föra matchen långa stunder.

Jag imponerades av Alexander Vrebac i bortalaget, oerhört bolltrygg.

I hemmalaget imponerades jag inte av mycket. Simon Helg var pigg och anfallarna gjorde ett helt okej jobb, i övrigt var det slätstruket.

Och när spelet ser ut som det för förvånas jag över att en sådan som Runar Sigurjonsson inte byts in. Kan det bero på en skada? Är han inte tillräckligt bra? Det jag sett i de inhopp han fått har sett lovande ut, och igår hade en förändring varit på sin plats sista 20 minuterna.

Varningarna oroar – och Eklund måste kliva fram

GIF Sundsvall tar emot Värnamo på hemmaplan ikväll och laget går givetvis för en seger på hemmaplan.

Vinsten mot Ljungskile senast var oerhört viktig och vi får se om laget kan bygga vidare på den ikväll.

Något som oroar mig inför fortsättningen är varningsläget i GIF Sundsvall. Inte mindre än sex spelare är en varning ifrån att bli avstängd. Det handlar om:

Robert Lundström, Adam Chennoufi, Robbin Sellin, Nicklas Maripuu, Dennis Olsson och Stefan Ålander (även om han är ett osäkert kort den närmaste tiden på grund av skada).

Förutom tre poäng ikväll vore det bra om Johan Eklund hittar målet. Det har gått fem matcher sedan han nätade senast och nu är Pa Dibba avstängd och Pontus Engblom dras med skadekänningar.

Ikväll måste Eklund kliva fram!

Svajig hemmapremiär

Granlo BK vann till slut hemmapremiären mot Jönköping efter att Christoffer Ekstrand avgjort 55 sekunder in i sudden. Men det var ingen glimrande föreställning från hemmalaget. Inledningsvis slarvades det en hel del och målvakten Tomas Åhrberg räddade GBK i den första perioden.

Hemmalaget ledde med 5-2, 6-3 och 7-4 i den sista perioden men lyckades ändå inte bärga alla tre poäng.

Att det till slut blev en seger efter förlängning tror jag var viktigt inför fortsättningen. Redan nästa helg väntar en riktigt tuff uppgift i form av Pixbo på bortaplan.

Bäst i hemmalaget idag tycker jag Anton Samuelsson och Christoffer Ekstrand var.

Klubbarna måste samarbeta

Sundsvalls DFF har tagit åtta poäng på 21 matcher i Elitettan den här säsongen, och det är givetvis en stor missräkning för klubben som siktat mot Damallsvenskan under en längre tid. Att laget skulle ligga nästintill helt avsågat i botten var inget jag trodde inför säsongen, däremot förstod man ganska tidigt att det här laget skulle kunna få problem att kämpa i toppen vilket varit målsättningen de senaste säsongerna.

Det är bara titta på vilka spelare som klubben tappat de senaste åren. Jenny Hjohlman, Hanna Glas, Lina Ringshamre, Julia Bhy, Emma Jonsson med flera är inga spelare som man bara ersätter utan vidare. Lägg till att laget dragits med en hel del skadeproblem på nyckelspelare och ekvationen SDFF och topplag i Elitettan går inte ihop.

För bara något år sedan kändes en satsning mot Damallsvenskan helt realistisk och fullt möjlig, nu tyder istället allt på att SDFF får börja om i tredjedivisionen.

Och vad händer egentligen då?

För damfotbollen i distriktet skulle det innebära en hård smäll. Den naturliga utvecklingstrappan försvinner och lovande spelare från distriktet som vill spela fotboll på elitnivå kan tvingas att flytta härifrån för att få chansen att spela högt upp i seriesystemet. Det finns inte längre något tydligt ”förstalag” att sikta mot i vårt distrikt.

Just nu ligger både IFK Timrå och Alnö i botten av Division I Norrland och det är osäkert vilken serietillhörighet de kommer att ha nästa säsong, men oavsett hur det går för de två lagen så kommer distriktet förmodligen att ha minst två lag på division I-nivå nästa säsong i form av Selånger och troligtvis SDFF.

Nu vill jag se ett utökat samarbete mellan klubbarna i regionen.

Jag tror inte att det här distriktet är stort nog för att ha två lag i Elitettan, än mindre i Damallsvenskan. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många spelare att tillgå. Därmed vill det till att ett av lagen blir den förening som satsar mot toppen på allvar. Annars är risken stor att två, eller flera, satsande föreningar i samma division tar ut varandra och att rivaliteten mellan lagen hindrar att vi åter får ett lag på elitnivå. Istället för att motarbeta varandra gäller det nu att hitta ett samarbete som gör alla till vinnare.

Jag hoppas att de inblandade föreningarna sätter sig ned direkt efter den här säsongen och pratar igenom situationen.

Det behövs för damfotbollens framtid i distriktet.

Timrå imponerade – och Hult visade klass

I premiären mot Västerås var det inte mycket som stämde för Timrå IK. Nu har laget däremot plockat två raka segrar och mot Mora i går gjorde man en bra insats.

Defensivt kändes det som om Timrå hade riktigt bra kontroll i går och Mika Norja var säker i kassen. Där tror jag att Timrå har prickat helt rätt.

Offensivt tycker jag att laget stundtals fick bra snurr i anfallszon där framförallt förstakedjan med Hallin, Hult och Molinder visade vägen.

André Hult fick mycket beröm de första träningsmatcherna, men när jag såg honom i SCA-cupen och premiären blev jag inte imponerad. Igår tycker jag däremot att han var riktigt bra, och passningen till Per Hallins mål i powerplay var högklassig.