Krönika: Besluten måste tas tidigare

Den här krönikan skulle egentligen handla om idrott och det som händer på planen. Så blir det inte, för ännu en gång är det något helt annat som tar fokus. Som så ofta är det pengar det handlar om, eller bristen på dem om vi ska vara korrekta. GIF Sundsvall skickade under dagen ut ett pressmeddelande där de berättade att klubbchefen Örjan Folkesson avgår som en följd av ett svagt ekonomiskt resultat, vilket ni kan läsa mer om i flera olika artiklar på hemsidan.

 

Förutom att GIF:s situation är väldigt oroande inför framtiden får det här mig att ännu en gång fundera hur idrotten i stort egentligen mår.
Hur kan det gå så fel på så många håll samtidigt? Vi har under det senaste året fått rapportera om ett Timrå IK vars existens var hotad, om Sundsvall Dragons som trots en finalplats i fjol dras med ekonomiska problem, om Granlo BK som gjorde succédebut i Superligan rent sportsligt men trots det blöder ekonomiskt. Och nu är det GIF Sundsvalls klubbchef som tvingas avgå. Det är givetvis ingen tillfällighet, självklart spelar det ekonomiska läget i världen in. Det är tuffa tider för alla, men så här borde det väl ändå inte se ut?

 
Häromdagen pratade jag med Granlos sportchef Johan Nordell. Han var väldigt tydlig med mig under vårt samtal och konstaterade: ”Om vi inte får in mer pengar kan vi inte ha ett lag i Superligan i framtiden”. Det är tråkigt att det är ekonomin som ska styra och jag inser att det blivit tuffare för klubbarna att dra in pengar. Samtidigt: måste man inte rätta munnen efter matsäcken också? Handlar det bara om svikande publiksiffror och för lite sponsorer? Borde man inte sätta ned foten i ett ännu tidigare läge och ta de svåra besluten?

 
Jag förstår att det inte är någon lätt uppgift och givetvis riskerar man sportsligt sämre resultat genom att ha billigare spelartrupper och mindre organisationer, men frågan är om det inte är ett måste. Jag tror det – och det borde inte krävas ekonomiska krissituationer för att man ska agera. Nu har GIF Sundsvall kommit till ett läge där man tvingas göra besparingar och där elitlicensen på allvar är hotad. Så långt ska det inte behöva gå.

 
Timrå IK har tvingats till en billigare spelartrupp med fler unga spelare i laget på grund av att man inte har ekonomi till något annat, och kanske är det här vad idrotten behöver på sikt. Kanske är det en sorts självsanering som sker och bubblan är på väg att spricka. Jag hoppas åtminstone att allt det här kan leda till något gott. Att det tar död på glädjekalkyler, monsterkontrakt och indragna elitlicenser.

 
Tidigare i veckan skrev den engelska storklubben Manchester United ett nytt kontrakt med anfallaren Wayne Rooney. Engelsmannen kommer att tjäna mellan 4-500 000 kronor om dagen i och med sitt nya kontrakt. Det är inte rimligt, och sådant måste få ett slut. Annars tror jag idrotten kan vara riktigt illa ute.

Dalen var gårdagens vinnare

Inför gårdagens derby mot Dalen räknade Granlo BK:s tränare och sportchef Johan Nordell med att laget behövde tre segrar på de tre återstående matcherna för att gå till slutspel. Det blev en poäng till GBK efter 5–5 i gårdagens match,  men drömmen om slutspel är inte körd för det. Däremot var det Dalen som blev kväll­ens stora vinnare efter det oavgjorda resultatet då de i princip säkrade nytt SSL-kontrakt – och det var Ketil Kronberg som visade vägen. Norrmanen var lysande och Dalens förstaformation överglänste Granlos dito. Samtliga av borta­lagets fem mål producerades av förstakedjan samtidigt som Granlos motsvarighet läckte bakåt och producerade för lite framåt för att ge laget en riktigt bra chans att vinna. I hemmalaget imponerades jag
i stället av Christoffer Ekstrand i andrakedjan som gjorde en riktigt bra insats och producerade tre mål. Två omgångar återstår och endast målskillnad skiljer Granlo från en slutspelsplats. Den platsen har just nu Växjö – ett lag som GBK möter på hemmaplan i den allra sista omgången. Det är som upplagt för dramatik.

 

Dramatik är det även i Hockeyallsvenskan. Jag ska precis kasta i mig lite mat och sedan åka ut till Timrå för kvällens match. Återkommer med en text om matchen.

Gästbloggare: Johan Eriksson

Fredag igen och då passar det väl perfekt med lite läsning inför helgen? I dag har jag en ny gästbloggare som skrivit ett inlägg och det är en kille med en helt makalös statistik den här säsongen. Sundsvall Hockeys back Johan Eriksson har en plus/minus-statistik som lyder +48 (57-9) efter 44 spelade matcher i Division I Norra. Det är otroliga siffror.

I dag skriver han ett inlägg om Sundsvall Hockeys jakt på en återkomst i Hockeyallsvenskan.

____________________________________________________________________

”Karaktären på laget är en helt annan”

 

Jag vill börja med att sammanfatta OS och rikta ett stort tack till alla svenska olympier som bjöd på två veckor av grym underhållning och spänning. Ska man vara ärlig så kan det inte finnas många som på förhand tippade att vi skulle kamma hem 15 medaljer, jag trodde åtminstone inte att det var möjligt.

 

Även om OS slutade mörkt för svensk del med Bäckström-gate och förlust i herrarnas hockeyfinal så tror jag att vi kommer minnas tillbaka på Sotji-OS med breda leenden efter ett härligt svenskt medaljregn.

 
Vem är jag?

 

Jag är en 22-årig hockeyspelare som har Sundsvall Hockey som moderklubb och nu är inne på min tredje säsong i klubbens A-lag.  Jag har alltså spelat hela, den ack så långa karriären, i Bobcats förutom tre säsonger. Dessa tre var jag på utflykt till Mora där jag läste på gymnasiet.

 

Tredje säsongen alltså, vad här hänt i de tidigare två? Jo, första säsongen åkte vi ur Allsvenskan. Förra säsongen åkte vi ut i playoff 3 i kvalet till Allsvenskan, något som ingen av oss räknade med och därmed tog säsongen slut alldeles för tidigt. Jag hoppas därför det är förståeligt att jag känner en stor hunger och framförallt revansch i kroppen.

 
I år står vi på samma trappsteg, direkt till play off 3 och två vinster från kvalserien. Laget är ett år äldre och förhoppningsvis har vi lärt oss av våra misstag sedan ifjol. Vi spelar inte lika snyggt och gör inte lika många mål nu, men defensiven är knappt jämförbar och karaktären på laget är en helt annan.

 

Så till veckan smäller det, det är vinnaren av Östersund och Kallinge/Ronneby som blir vår motståndare i playoff 3 som spelas i bäst av tre matcher. Oavsett motstånd blir det tuffa matcher, men absolut inte en omöjlig uppgift att ta sig vidare.
Vill passa på att ”promota” match 2 som spelas om en vecka i Gärdehov. Den matchen kommer att vara en ”gratismatch”, dvs fri entré med massa tjohej runt om. Så passa på att ta er till Gärde och hjälp oss fram till en plats i Kvalserien.

 

Tillsammans ska vi tillbaka!

 

 

Om nyckelmatcherna

Precis som Harald Lückner sa inför matchen: Det är upp till Timrå nu.

TIK hade skaffat sig ett kanonläge i kampen om playoff med två raka hemmamatcher – men laget åkte på en riktigt tung förlust mot Oskarshamn i går.

I och med att Mora samtidigt slog Västerås blev läget ett helt annat för Timrå. Mora har Malmö på hemmais imorgon samtidigt som Timrå tar emot Troja. Jag kommer att vara på plats då och TIK måste ta en trepoängare för att ha chansen inför sista omgången. Minst sagt spännande!

 

Spännande och tight är det även för Granlo BK. Idag tar laget emot norrlandskonkurrenten IBK Dalen och precis som för TIK så måste Granlo vinna, annars blir det tufft att nå slutspel. Förre GBK-tränaren Magnus Näsman riktade en del kritik mot Granlo i den här artikeln, samtidigt öppnar han för att återvända. Nu är det, oavsett om Näsman kommer tillbaka eller inte i framtiden, Johan Nordell som leder laget resten av säsongen. Här kan ni läsa Nordells tankar om Granlos situation.

 

Jag tycker att han är helt rätt ute när han pratar om att Granlo ska satsa mer på spelvändningar och fart. Det är precis vad som saknats under hela den här säsongen. Tyvärr kan det vara så att förändringen kommer för sent. Seger ikväll och hoppet om slutspel lever vidare för GBK.

 

Timrås formtopp

4-1 mot Asplöven, 5-0 mot Rögle och igår 3-0 mot Karlskrona. Timrå IK är stekheta just nu och efter segern igår tog man sig upp på en playoff-plats. Mot Rögle i lördags var jag på plats och det Timrå visade upp då imponerade på mig. Bra driv, bra försvarsspel och dessutom effektivitet framåt. Att Jonathan Iilahti steppat upp och storspelat den senaste tiden gör ju inte saken sämre.

Nu har Timrå IK en riktigt bra chans att ta sig till playoff och det kan betyda mycket inför framtiden tror jag. Även om man inte skulle gå längre än så kan ett deltagande i playoff vara något att spinna vidare på inför nästa säsong, och lagets unga spelare skulle få värdefull rutin av att spela den typen av matcher.

Nu har TIK Oskarshamn hemma imorgon och Troja på fredag innan man avslutar mot Malmö borta nästa vecka. Jagande Mora har Västerås (borta), Malmö (hemma) och Oskarshamn (borta) kvar att möta.

Gästbloggare: Robert Hammarstedt

Fredag igen och mitt i OS-hysterin är det dags för en ny gästbloggare. Det är en kille som förra säsongen lämnade Selånger för en flytt till Östersund och spel i Superettan. Idag skriver han om Charlotte Kalla, skidskytte – och Anders Högman. Dagens gästbloggare är Robert Hammarstedt. Mycket nöje!

____________________________________________________________________________

 

Svenska folket är i zonen. Vi, eller tja, åtminstone våra eminenta skidåkare borta i Sotji är det. Denna folksport som supportas exklusivt av Kungen & Co på plats! Sporten som annars får våra vinterdepressioner att komma till korta med André Pops vältränade överkropp, fast i Tv-tablån står det Vinterstudion. Fascinerande hur vi svenskar sluts upp och går bananaz hemma i soffan. Sedan kliver vi ut genom dörren och är två decimeter längre. Charlotte Kalla, vilken 87:a!

 

För er som undrar vem denna anonyma krönikör är så återfanns jag på Bergsåkers IP för två år sedan och spelade då med Selångers FK. Idag spelar jag fotboll med Östersunds FK i Superettan. Vi utgör nu ett derby som tidigare inte existerat med GIF Sundsvall.

 

Senast jag stod på ett par skidor var i mellanstadiet på Sticksjöskolan. Tills igår. Vi i Östersunds FK hade teamdag innehållande skidskytte på Sveriges nationalarena i Östersund. En sport som betyder att man på bästa möjliga vis ska ta sig fram på ett par skidor och sedan, med grov puls, mata ner 5 svartklädda cirklar. Herre-min-skapare. Jag gick in med tanken att ”jag kan ju åka skridskor relativt bra” och det var inte i närheten av samma sak. I allt fumlade att hålla styr på sig själv så skulle man samtidigt klara av att skratta åt sina lagkamrater. Ni ska då veta att vi har spelare från Afrika, Sydamerika mm. Det var en syn jag väldigt sent kommer glömma. Ska dock säga att skyttet inte var lika svårt som det ser ut. Det var bara att slänga sig ner med skidor, ladda, hålla tillbaka pulsen, sikta genom världens minsta sikte, sedan krama av. Efter denna dag hyser jag den största respekt för dessa skidskytteutövare.

 

Vi är i full gång med den härliga försäsongen. Höja och sänka vikter om vart annat med den ständigt återkommande rösten i huvudet: ”Det här har du igen i… bla bla bla”. Om det ändå gick att tanka kroppen full lika fort som bilen på Statoil. Jag har nu gjort en säsong på svensk elitnivå. Steget från Bergsåkers brungröna (en och annan grop också) gräs till väldigt fina resurser. Jag inser med lite perspektiv hur bra vi gjorde det i Selånger. Man tyckte det var rätt bra i stunden, men egentligen hade vi inga förutsättningar.  Vi var en grupp extremt träningsvilliga grabbar som hade en ruskigt bra tränare i Anders Högman. Vi gjorde som han sa, vi löpte den så kallade ”Bolton”, kommer ni ihåg fradgan Kalla hade vid målgång, Bolton framkallade just den fradgan. Det är inte allt för länge sedan, men när jag tänker tillbaka på tiden jag hade med SFK så är det enbart med glädje.

 

Jag vill ta tillfället som nu ges att rikta ett stort tack till just Anders Högman. En oerhört karismatisk människa/tränare med ett stort hjärta, som hjälpt mig till den nivå jag idag är på.

 

 

/Klyktattaren i Jämtland

 

 

Krönika: Idag blir det medalj till Medelpad

Tre Kronor tog sig vidare till semifinal efter 5–0 mot Slovenien i gårdagens kvartsfinal, men det var långtifrån någon perfekt genomförd match. Inledningsvis var det snarare riktigt darrigt och det finns väldigt mycket som måste förbättras inför fredagens semifinal. De första två perioderna i går var inte alls bra. Det som däremot var bra var just att Tre Kronor fick kämpa för segern. Det satt långt inne och de var tvungen att höja sig under matchens gång. Det tror jag är betydligt bättre inför fortsättningen än om siffrorna hade runnit iväg redan i inledningen av matchen.

 
Det allra bästa var att helt rätt spelare gjorde mål – mål som måste bidra till att Tre Kronor lyfter. Alexander Steen inledde med att göra sitt första OS-mål fram till 1–0. Daniel Sedin fick sedan bryta sin måltorka som pågått sedan den 30 december när han satte 2–0, framspelad av Loui Eriksson. Samme Eriksson, som även han haft stora problem med målskyttet den senaste tiden, satte sedan 3–0 (övriga två mål gjordes av Carl Hagelin). Kedjan med Sedin, Bäckström och Eriksson klev fram på ett bättre sätt i slutet av den här matchen än vad som varit fallet tidigare och det gör att jag har stora förhoppningar inför semifinalen på fredag. Det finns mycket potential i den formationen och bitvis i går visade dem upp det. På fredag måste de visa klassen redan från start om Sverige ska få spela en OS-final i Sotji. Vilken match det blir förresten. Sverige–Finland i en OS-semifinal. Härligt!

 
Något som inte känns oroande alls inför fortsättningen är målvaktssituationen. Henrik Lundqvist är precis så bra som man hade hoppats att han skulle vara. Är det någon som har potential att bli en guldhjälte i det här laget så är det han. Nu är det upp till några av de andra ledande spelarna att höja sig och visa vägen. Då kan det bli seger mot det finska laget.

 
I gårdagens krönika spekulerade jag om fler lokala medaljer under sista OS-veckan – Sundsvallsborna i lag Sigfridsson visade klassen direkt. Curlinggänget besegrade Schweiz i en riktig rysare i semifinalen och spelar därmed OS-final mot Kanada i dag. Det är stort, och det blir med andra ord minst ett lokalt OS-silver i dag.

 
Dessutom kan det även bli en bronspeng med lokal koppling under torsdagen. Damkronorna med Erica Udén Johansson möter Schweiz i bronsmatchen. En seger skulle innebära lagets första medalj i ett mästerskap sedan VM 2007. Blir det medalj kommer laget, som ni kan läsa på sidan här intill, att få skynda sig iväg efter matchen. Medaljceremonin efter bronsmatchen ska nämligen vara klar klockan 23.55 rysk tid. Klockan två på natten ska det svenska laget sedan vara på väg till flygplatsen för att hinna med flyget hem från Ryssland. Det kan bli stressigt, så se till att du hinner få med bronsmedaljen hem, Erica!

Om Thomas Erikssons avsked del 2

Dagen efter vi berättade att Thomas Eriksson skulle lämna Granlo BK efter säsongen så fick han alltså sparken. Läs mer om det här.

GBK väljer alltså att plocka ned sportchefen Johan Nordell i båset och tar in tidigare lagkaptenen John Lehnberg i staben. Fredrik Öberg är kvar sedan tidigare.

Jag tycker att Granlo gör rätt som gör en förändring i det läge man befinner sig i. Man har en negativ trend efter jul och några omgångar på sig att försöka ta sig över slutspelsstrecket. När det redan står klart att Eriksson skulle lämna klubben efter säsongen så kan det vara bra att få in en ny röst redan nu. Personligen hade jag gärna sett en comeback från Magnus Näsman i båset under de sista omgångarna.

Det jag hoppas för lagets skull är att man satsar betydligt mer på spelvändningar och ett rakare spel än vad som varit fallet så långt. Från läktarplats har det sett ut som energin och farten i spelet varit betydligt lägre den här säsongen än i fjol.

Krönika: Kalla blir inte ensam

Tre medaljer till vårt distrikt – redan. Charlotte Kalla har gett oss ett helt makalöst OS så långt. Inför OS var jag övertygad om att det skulle bli medalj till någon Medelpadsidrottare och jag trodde nog att det skulle bli fler än en, men att Sundsvallsbon Charlotte Kalla skulle ha plockat tre medaljer av tre möjliga var inget jag vågade drömma om. Och det allra bästa är att det inte är slut än. Efter den här starten tror jag på fler medaljer till vårt distrikt.
Charlotte Kalla valde som väntat att stå över dagens teamsprint och det tror jag att hon gör helt rätt i. Efter de urladdningar hon varit med om så här långt under OS tror jag hon behöver vilan inför helgens tremil där hon naturligtvis siktar på att avsluta OS med en individuell guldmedalj. Jag tycker inte att man kan begära något mer av Kalla efter allt hon presterat hittills, men snacka om att jag ser fram emot den här tremilen. I mina ögon är Charlotte Kalla i nuvarande form en stekhet guldkandidat. Det kanske är att hoppas på för mycket, men efter upphämtningen i stafetten vågar man verkligen drömma. Det var bland det mäktigaste jag sett en elitidrottare prestera – någonsin.

 
Häromdagen berättade vi att kommunen planerar att fira Kalla på Stora torget efter OS – jag tror det är bäst att det görs plats för flera lokala idrottare däruppe på scenen.
Damkronorna med Erica Udén Johansson i laget kan bärga en bronsmedalj redan i morgon. Att laget tog sig till semifinal var starkt och att de skulle rubba USA i semin var det nog ingen som trodde. Trots det var spelarna riktigt besvikna efter förlusten mot amerikanskorna – det var skönt att höra och bådar gott inför bronsmatchen mot Schweiz.
Även curlarna i lag Sigfridsson ställs mot Schweiz i slutspelet. De är framme i semifinalen och matchen spelas i dag. Jag tror att de bärgar ytterligare en medalj till vårt distrikt och att vi får se laget även i morgondagens final.
Vi får heller inte glömma bort Anna Holmlund som tävlar i skicross på fredag. Även om hon har en svår skadeperiod bakom sig så är hon en av medaljkandidaterna.
Vi har fått vara med om en hel del under de här OS-veckorna. Mycket talar för att det kommer mer – och jag både tror och hoppas att det blir trångt på Stora torgets scen om någon vecka.

 
Även inom herrarnas ishockey lever medaljdrömmarna, trots saknaden av Henrik Zetterberg. När lagkaptenen försvann från OS-turneringen trodde jag att Tre Kronors medaljchans var mer eller mindre borta, men nu ligger vägen öppen. För även om det svenska laget inte har imponerat så långt är man obesegrat och Slovenien ska inte kunna sätta stopp i kvartsfinalen. Jag tar absolut inte ut något i förskott, men Sverige bör relativt enkelt ta sig förbi kvarten och därmed slåss om medaljerna.
Spelare som Alfredsson, Karlsson och Lundqvist har levererat – nu vill jag se sådana som Sedin och Eriksson kliva fram på allvar. Skulle Tre Kronor få till det i dagens kvartsfinal och det börjar lossna för några av nyckelspelarna så kan det bli en riktigt rolig avslutning på OS-turneringen för lagets del. En lite knackig start spelmässigt för att sedan lyfta lagom till medaljmatcherna låter som en bra plan.

Om Thomas Erikssons avsked

På webben i går och i dagens tidning kunde vi berätta att Granlotränaren Thomas Eriksson lämnar laget efter den här säsongen. Här finns den artikeln.

Eriksson hade endast ett ettårskontrakt och berättade för mig att det är sociala skäl som gör att han väljer att flytta tillbaka till Värmland. Därmed kommer GBK att få hitta en ny huvudtränare till nästa säsong. Eftersom att klubben vetat om situationen sedan en tid tillbaka så är jag ganska säker på att man redan börjat jobba med tänkbara ersättare.

Kanske kan Magnus Näsman göra comeback? Eller hittar klubben något nytt spännande namn utifrån? Det ska bli väldigt intressant att se vem som tar över.

Just nu bör dock GBK:s främsta fokus ligga på att ta sig till slutspel. I skrivande stund är man utanför slutspelsplatsen efter svaga resultat efter jul. Inför säsongen gick man ut hårt med att spelet skulle bli bättre och bättre under säsongens gång – det har man misslyckats med så långt anser jag. Däremot finns fortfarande chansen att spela säsongens bästa innebandy i slutspelet om man tar sig dit. Med tanke på tabellsituationen har GBK redan börjat sitt slutspel om man ser till hur lagets matchas. Senast mot Helsingborg var egentligen första matchen för säsongen där man tydligt bestämde sig för att spela matchen på två femmor och matcha laget hårt. Det återstår att se om det ger en effekt i de matcher som återstår.

Som jag ser det måste laget förbättra spelvändningarna, ta fler avslut och bli lite rakare i sitt spel. Förra säsongen chockade Granlo många lag med snabba spelvändningar och hög energi, framförallt på hemmaplan, och det måste man hitta tillbaka till. Kan man kombinera det med att, som Thomas Eriksson vill, utveckla det etablerade anfallsspelet så kan man bli farliga i ett slutspel. Truppen är bredare än i fjol och borde klara av ett långt slutspel på ett bättre sätt än förra säsongen.