Det här kommer jag aldrig glömma

När Charlotte Kalla tog silver förra helgen var jag så till mig att jag skrev guld istället för silver när jag twittrade timmarna efter loppet. Hur uppspelt är man då inte idag? Nu har det gått bra många timmar sedan stafettguldet men när jag alldeles nyss såg tv-bilderna på nytt kände jag i stort sett samma känslor som i förmiddags. Det var svensk idrottshistoria som skrevs och Sundsvallsbon Charlotte Kalla spelade huvudrollen. Hennes insats är bland det absolut bästa jag sett en elitidrottare prestera någonsin. Helt makalöst!

Kedjan som ska leda Tre Kronor

I Turin 2006 kom Sveriges senaste OS-guld i ishockey och även om spelare som Henrik Lundqvist, Henrik Zetterberg, Niklas Kronwall och Daniel Sedin var med redan då så är det nya tider nu. Då var det fortfarande Mats Sundin, Peter Forsberg och Nicklas Lidström som var de stora ledarna – nu är det Henrik Zetterbergs tur att ta över på allvar. Som lagkapten för Tre Kronor har han ett stort ansvar i den här turneringen, och jag är övertygad om att han älskar det. ”Zäta” är en naturlig ledare som alltid visar vägen på isen med laglojalt jobb och ett stort spel. Det måste han göra även under det här mästerskapet.

 

Under måndagen anlände de svenska NHL-stjärnorna till OS-byn och laget tränade ihop för första gången inför onsdagens premiärmatch mot Tjeckien. Då visade Pär Mårts upp sina tilltänkta kedjor för första gången – och jag blev ännu mer övertygad om hur viktig Henrik Zetterberg blir. Jag måste säga att Mårts val innehöll en del överraskningar och jag kunde absolut inte gissa mig till de kedjor som förbundskaptenen visade upp. Backparen bestod av Oliver Ekman Larsson med Erik Karlsson, Niklas Kronwall med Jonathan Ericsson, Niklas Hjalmarsson med Johnny Oduya och Alexander Edler tillsammans med Henrik Tallinder. Offensivt var det Loui Eriksson-Nicklas Bäckström-Daniel Sedin, Alexander Steen-Henrik Zetterberg-Gabriel Landeskog, Daniel Alfredsson-Patrik Berglund-Gustav Nyquist samt Jimmie Ericsson-Marcus Krüger-Carl Hagelin. Jakob Silfverberg och Marcus Johansson var extraforwards.

 

Efter att Johan Franzén och Henrik Sedin tvingades lämna återbud har Mårts fått tänka om och Zetterberg kommer alltså att spela center i stället för ytterforward i en kedja med Steen och Landeskog. Det är en formation som kan, och måste, göra succé. Landeskog och Steen har producerat ordentligt med mål i NHL den här säsongen och med Henrik Zetterberg som speluppläggare finns det stor potential. Den kedjan måste leda Sverige.
Inför turneringen trodde jag mycket på den tilltänkta formationen med bröderna Sedin och Loui Eriksson, den som gjorde succé i VM, ni vet. Nu blir det i stället Nicklas Bäckström tillsammans med Daniel Sedin och Eriksson. Jag är inte lika säker på hur den formationen kommer att fungera, framför allt med tanke på att en sådan som Daniel Sedin har gått poänglös från sina nio senaste NHL-matcher samtidigt som Loui Eriksson inte fått ordning på målskyttet den här säsongen. Det oroar, för Sverige måste ha två kedjor som kan leverera offensivt om man ska slåss om medaljerna. Henrik Zetterbergs kedja kommer att göra det, tror jag.

 

Damkronorna med Erica Udén Johansson har inlett OS-turneringen med två raka segrar efter 4–0 mot Tyskland i går. Det resultatet var bra både för målskillnaden och självförtroendet efter en sämre insats mot Japan. På torsdag möter man nu Ryssland i en gruppfinal, seger där och Sverige ställs förmodligen mot Schweiz i kvartsfinalen och en på papperet ”lättare” väg fram mot medaljen som laget drömmer om.

 

Så långt har de svenska idrottarna visat att de verkligen vet hur man tar sig upp på pallen. Två nya medaljer bärgades av Teodor Peterson  (silver) och Emil Jönsson (brons)  i går.
Imponerande!

För dåligt, Timrå

Var på plats och såg Timrås hemmamatch mot Södertälje i går. Med tio omgångar kvar hade TIK ett bra läge att nå playoff och jag trodde att jag skulle få se ett riktigt taggat hemmalag efter uppehållet, men det kändes som motsatsen. Jag blev väldigt förvånad över hur viljelöst det såg ut på isen och ett tag satt jag bara och hoppades på att någon skulle bli förbannad så att man åtminstone fick se lite vilja. Det hände aldrig, och då var Timrå aldrig nära att hota SSK anförda av supertalangen William Nylander. Vilken spelare!

Nu återstår nio matcher och Timrå har fortfarande chansen att slå sig in bland de sju främsta, men då måste det se helt annorlunda ut i de matcher som är kvar. Till att börja med hemma mot Karlskoga imorgon.

Ett OS-silver med guldglans

Härlig start på de olympiska spelen för svensk del med två silvermedaljer i längdskidåkning under helgen. Här kommer min krönika från dagens tidning.

_____________________________________________________________________________

Vilken start det blev på de olympiska spelen i Sotji för svensk del under den första helgen, och det tack ­vare en Sundsvallsbo. Charlotte Kallas insats i lördagens skiathlonlopp var något alldeles extra. Ett tag såg det till och med ut att bli en guld­medalj när Kalla pressade suveräna norskan Marit Björgen och visade ­vilken superform hon är och har varit i hela den här säsongen.
För mig kändes det faktiskt nästan som att Kalla tagit ett guld när hon passerade mållinjen, trots att det var Björgen som var etta. Den känslan satt kvar hos mig flera timmar efter målgången när jag skrev ett inlägg på Twitter och av bara farten skrev om Charlotte Kallas guld istället för silver. Det säger nog en hel del om mina känslor efter Kallas medaljlopp. Det kändes som ett segerlopp och hon ­visade på nytt att hon utan tvekan åter tillhör den yttersta världseliten.
Inför mästerskapet skrev jag att Kalla har medaljchans i alla distanser hon ställer upp i under OS-veckorna och att jag trodde på minst en medalj för hennes del. Nu bärgade hon den där medaljen redan under sitt första framträdande i Sotji och det fick mig att börja drömma om mer. Av de distanser som återstår tror jag att Charlotte Kalla har sin bästa guld- och medaljchans på tremilen under den sista OS-helgen. Insatsen i lördags tyder på att det finns goda möjligheter till fler framgångar, och jag gillade verkligen sättet som Kalla gick för guldet på under slutet av loppet. Då var det bara Marit Björgen som klarade av att hänga med, och det visade att Kalla har ett härligt självförtroende och att hon själv känner sig i tillräckligt bra form för att utmana vem som helst i det här mästerskapet.
Med sin silvermedalj i lördags angav Charlotte Kalla samtidigt tonen för resten av den svenska OS-truppen. En tidig medalj kan betyda mycket, inte bara för övriga svenska skidåkare utan alla svenska idrottare på plats. Jag hoppas att de kan inspireras av Kallas insats inför fortsättningen – precis som de svenska herrarna gjorde i söndagens skiathlon.
Anders Södergren slutade på 14:e plats, Lars Nelson blev tia och Daniel Richardsson gick i mål som sjua, men det var inte slut där.
Marcus Hellner bärgade nämligen Sveriges andra OS-silver efter att precis som Charlotte Kalla gjort ett ryck i slutet av loppet och verkligen försökt gå för guldet.
Det slutade med att Dario Cologna hakade på och tog hem guldet strax före Hellner, men precis som Kallas medalj under lördagen så kändes Hellners silver lite som en seger.
Sverige har fått en riktigt bra start på OS i Sotji – och det finns dessutom väldigt mycket kvar att se fram emot. Bland annat går de svenska curlinglagen in i turneringen i dag.
Ännu fler medaljer i längdspåren känns dessutom fullt möjligt efter den första OS-helgen.

Vilket lopp, Kalla

I dagens tidning skrev jag en krönika om att Charlotte Kalla är en medaljkandidat på alla distanser i OS, och det tror jag verkligen. Däremot var nog dagens skiathlon hennes bästa chans – och som hon levererade. Personligen tycker jag nästan att det kändes som ett guld, trots att Kalla var tvåa i mål efter Björgen. Jag skrev ett inlägg på Twitter nu timmarna efter loppet och lyckades då skriva guld istället för silver – det säger en del om mina känslor efter loppet. En härligt OS-start!

Gästblogg: Malin Persson

En ny gästbloggare har skrivit ett inlägg – den här gången är det en blivande VM-spelare. Söråkers Malin Persson är en riktig artist på bandyplanen och nu har hon slagit sig in i den svenska VM-truppen. Här berättar Persson om drömmen om VM-guld.

____________________________________________________________________

Min dröm om VM

 

Längtan efter att dra på sig den blågula tröjan har varit en dröm sedan jag var liten. Att stolt få representera vår nation, att få resa guldpokalen är något som jag alltid har längtat efter. Om två veckor kan detta bli verklighet.

 

Söndagen den 19 januari ringde telefonen, vi hade firat farmor som fyllde 70 år och jag hade varit lite nervös hela den helgen för att jag visste att jag skulle få ett speciellt samtal. Ett samtal där jag skulle få reda på om jag har presterat så pass bra den här säsongen så att jag var värd en plats i VM-laget eller inte. Jag låg i farmors säng och läste en tidning när telefonen ringde och det var ett nummer som jag inte kände igen. Genast kom det fjärilar i magen, jag svarade att det var Malin och hörde direkt att det var Annika som ringde, den assisterande förbundskaptenen. Hon frågade hur jag mådde sen skrapade det till i högtalaren och samtalet bröts. Det dröjde inte längre än 30 sekunder innan hon ringde upp och sa att hon körde igenom en tunnel, men det var väldigt nervösa 30 sekunder för min del! Annika sa att hon skulle börja dra lite praktiska saker som gäller alla, vad sjutton tänkte jag men hoppades det skulle hålla hela vägen. Sedan sa hon Malin, du har kommit med till VM i Finland. Som tur var så var det ett positivt besked och det spred sig en glädje genom hela kroppen och jag kände en lättnad.

 

Efter hård träning i med och motgångar är jag äntligen där jag vill vara, i VM-truppen i Finland som ska representera Sverige. Det har varit en lång resa med positiva men även negativa delmål. På söndag den 16 februari om mindre än två veckor åker jag till Finland och då kommer jag att vara laddad till 100% för att kunna prestera som bäst.

Krönika: Det blir lokala medaljer i Sotji

Nedräkningen har pågått sedan länge och många utövare har haft fullt fokus på just de här kommande veckorna sedan år tillbaka – nu är det äntligen dags för OS. För dig som Dagbladetläsare tänker vi försöka leverera den bästa bevakningen av ett OS som vi någonsin gjort. På vår hemsida, dagbladet.se/sport, kommer det att vara ständiga uppdateringar med allt det senaste från OS, varje dag under hela mästerskapet. Vi har journalister på plats i Sotji som levererar material till både papperstidningen och till webben och vi kommer att sända flera webbtv-program varje dag. Personligen ser jag framförallt fram emot vad legendaren Thomas Wassberg kommer bjuda på i sitt program ”Vakna med Wassberg”.

 

Jag hoppas Wassberg kommer att få prata om ett antal svenska medaljer under OS-veckorna, och jag tror att han kommer prata om medaljörer från vårt område – kanske mer än en gång. Med curlinggänget i lag Sigfridsson, Henrik Zetterberg som lagkapten i Tre Kronor, Anna Holmlund i skicross-backen, snowboardåkaren Niklas Mattsson, Damkronornas Erica Udén Johansson och skiddrottningen Charlotte Kalla finns det stora möjligheter till lokala framgångar under de kommande veckorna.

 

Ur en lokal synvinkel känns den här OS-upplagan faktiskt glödhet på förhand och det skulle inte förvåna mig om vi kommer att få vara med om några riktigt minnesvärda ögonblick. Själv skulle jag till exempel älska om Anna Holmlund fick komma tillbaka från den tuffa skadeperioden hon har bakom sig och slå till med en guldmedalj i Sotji. Det vore ett idrottsögonblick värdigt ett OS och något att minnas.
Först ut av de lokala idrottarna var snowboardkillen Niklas Mattsson. Han grejade OS-biljetten i den allra sista världscupstävlingen i Kanada och tog sig vidare till semifinal i dagens slopestyle-kval. Mattsson har VM-silver på meritlistan och tidigare visat att han kan hävda sig i den yttersta världseliten. Kan han göra det igen på lördag?
Största medaljchanserna bland de lokala namnen tror jag ändå att curlinglaget, Henrik Zetterberg i Tre Kronor samt Charlotte Kalla har. Lag Sigfridsson vann EM-guld i december men pratade redan då om att deras fokus låg på OS. Det bådar gott och de kommer vara ett av lagen som kan gå hela vägen i Sotji.

 

Henrik Zetterberg har haft skadeproblem men så länge han är hel blir Tre Kronors lagkapten en stor nyckelspelare i jakten på guldet. ”Zäta” har verkligen visat klassen när han väl varit på isen den här säsongen och tidigare i veckan bidrog han starkt till Detroits seger i svenskmötet mot bröderna Sedins Vancouver. I den matchen producerade även Zetterbergs nye lekkamrat Gustav Nyquist som nyligen togs ut i OS-truppen även han – kanske får duon fortsätta kampera ihop under de kommande OS-veckorna. Jag tror i vilket fall att Tre Kronor tar en medalj i det här mästerskapet. Med spelare som Zetterberg, Sedinarna, Erik Karlsson, Alexander Steen och inte minst Henrik Lundqvist har Sverige ett världslag att ställa på benen i Ryssland. Att få se en final mellan Tre Kronor och hemmanationen Ryssland vore minst sagt en häftig upplevelse.

 

Charlotte Kalla har med all tydlighet visat att även hon är att räkna med under den här OS-säsongen. Konkurrensen för Kalla är oerhört tuff med norskorna Björgen och Johaug samt polskan Justyna Kowalczyk i spetsen. Jag tror ändå att Kalla kommer stå på pallen någon gång under mästerskapet. Efter några lite tyngre år har hon verkligen kommit tillbaka på allvar under den här vintern och utstrålat harmoni och självförtroende redan från första världscupstävlingen. Någon OS-medalj tror jag som sagt att det blir till vårt distrikt under OS-veckorna, och Sundsvallsbon Kalla är ett av de riktigt stora svenska medaljhoppen.

 

Jag hoppas att det är sådana idrottsliga minnen vi kommer att få bära med oss från OS-veckorna i Sotji, men förhandssnacket har till väldigt stor del handlat om helt andra, och betydligt större, frågor. Låt oss hoppas att dessa inte glöms bort eller sopas under mattan så fort mästerskapet är över.

Avgörande kontraktsförlängningar

Granlo BK förlorade den viktiga matchen mot Linköping igår, men inför matchen fick klubbens fans ett riktigt positivt besked då nyckelspelarna Johan Samuelsson och Robin Nilsberth valde att förlänga sina kontrakt med två säsonger. Här kan ni läsa mer om det.

De kontraktsförlängningarna är av väldigt stor vikt för klubben, speciellt i det läge som man befinner sig just nu. Att det sportsligt är viktigt att lagets två bästa spelare skriver nya kontrakt är såklart en del. Dessutom är symbolvärdet stort. Det har rapporterats om att GBK haft en del ekonomiska problem och dessutom har laget förlorat fem av de sex senaste matcherna i Superligan och slutspelsplatsen som förut såg mer eller mindre klar ut är hotad. Nu tror jag att Granlo kommer att ta sig till slutspel, men det jag menar är att det är ett perfekt läge att presentera kontraktsförlängningarna i. Det sänder rätt signaler när två så tongivande spelare visar att de tror på Granlos satsning.