Gästbloggare: Jenny Hjohlman

Den här fredagen får bloggen finbesök när landslagsspelaren Jenny Hjohlman har satt sig vid tangenterna. Jag kommer ihåg hennes sista säsong i SDFF där laget gick riktigt bra och där Hjohlman var fullständigt lysande i de allra flesta matcherna. I dagens inlägg berättar hon om åren i Sundsvall. Mycket nöje!

______________________________________________________________________________________

 

”Det mest magiska jag upplevt på en fotbollsplan”

 

Hej! Jag heter Jenny Hjohlman och spelar fotboll. Säsongerna 2007-2011 spelade jag i SDFF och det är om den tiden jag tänkte skriva lite.
Någon gång på hösten 2006 ringde telefonen. Jag minns inte exakt när men jag vet precis var jag var då jag tog emot samtalet. Jag hade börjat gymnasiet den hösten och just kommit hem från skolan. Det ringde när jag var några meter från ytterdörren och jag kommer ihåg hur jag stod där ute i höstdiset och lyssnade i mobilen. Det var dåvarande tränaren för Sundsvalls DFF som ringde och han undrade om jag kunde tänka mig att flytta upp till Sundsvall och spela med dom nästa säsong.
Tanken svindlade. Det var roligt, spännande och hur läskigt som helst. Några månaders funderande senare, i februari 2007, ungefär en vecka innan jag skulle fylla 17 år flyttade jag till Sundsvall. Omställningen från att bo i en familj med sex personer i en liten by i Hälsingland till att bo själv i Sundsvall var enorm och det tog egentligen flera år innan jag kände det som att jag kom hem när jag klev in i lägenheten. Jag saknade ofta min familj, men jag fick göra det jag älskade – jag fick spela fotboll!

 

Första året gick väldigt mycket upp och ner, både för mig och för laget. Vi låg precis ovanför strecket och det var inte förrän i sista omgången som det blev klart att vi skulle hålla oss kvar i Norrettan, som serien hette på den tiden.
Mitt sista år var precis tvärtom. Vi hade en fantastisk säsong, hade hur roligt som helst och slutade på en andra plats, bara tre poäng och några mål från att ta oss upp till Damallsvenskan.

 

Det kanske allra häftigaste det året var svenska cupen-matchen mot damallsvenska Hammarby. Vi låg under med 0–3 med tio minuter kvar då det, kanske mest magiska jag upplevt på en fotbollsplan, hände. I hällande regn, till ljudet av åska och publikskrik och i skenet från strålkastare och blixtar vände vi till 3–3. I förlängningen dundrade vi fram, värre än någon åska någonsin dundrat fram över Norrporten Arena. När matchen var slut stod det 6–3 på resultattavlan, 6–3 till oss!!!
Att jag sedan slog knät i en sten då jag skulle ta ett morgondopp i en bäck och missade kvartsfinalen mot stjärnspäckade Tyresö är däremot en historia jag gärna glömmer. Jag tror detsamma gäller de spelare i laget, jag nämner inga namn, som också missade matchen på grund av knäskador. Den ena hade halkat under ett vattenkrig och den andra hade kört in i en stolpe med en postmoped.

 

Eftersom jag trivdes så bra det sista året var det inte alls självklart att ta steget och byta lag till Umeå IK när den möjligheten dök upp. Det tog emot att lämna Sundsvall, gemenskapen, staden och laget som kändes som en del av mig. Men jag hade drömt om att spela i Damallsvenskan hela mitt liv och jag kände att det var dags att ta steget vidare och flyttlasset gick alltså ännu längre norrut.

 

Tiden som gått sedan jag lämnade Sundsvall har bjudit på mycket. Jag är inne på min tredje allsvenska säsong, har spelat några matcher i A-landslaget och fått vara med om ett EM-slutspel på hemmaplan. Jag har till och med varit med om en riktig knäskada.
Åren i Sundsvall formade mig både som spelare och som människa. De bjöd på med- och motgångar, gråt och skratt och mängder med erfarenheter. Ibland när jag går mot ytterdörren hemma i Hälsingland tänker jag på telefonsamtalet 2006, samtalet som var början på en oförglömlig tid. Jag är verkligen enormt tacksam mot staden och framförallt laget som jag delat så många upplevelser med och jag är väldigt glad att jag tackade ja den där höstdagen!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *