Näringslivslunch 

Besökte idag Stora hotellet på lunchen och lyssnade på Tina Thörners kloka inspel. Såg mig själv i mångt och mycket på scenen idag. Saker som ”korparna” runt omkringen sa att det går aldrig och så fick man motbevisa dem gång efter annan medans de satt i sin ”gungstol” och gnällde och kom själva ingen vart men å andra sidan gjorde de heller inga fel. Fel och misslyckanden är något man lär sig av och tar till sig för att göra ännu bättre nästa gång eller lite annorlunda så går det bättre. Tina är en person som via handling visar att det går och inte via vackra ord som inte blir något konkret, tack för en inspirerande lunch. 

Landsbygdsnätverket

Lämnade Tällberg och året nätverksträff samt mycket upprymda landsbygdsgalan för året med ledordet; samverkan. Stämmer helt och fullt ut på mina förslag som genomförts att utan samordning/ samverkan så hade alla det aldrig sett dagens ljus. När många vill mot en modern landsbygd kommer saker att slå in allt eftersom. Jag kommer inte ge mig i min tro på frihet och människans egen påverkan för sitt lokalsamhälle, mer och mer visar på att vi går åt det hållet allt mer. 

Landsbygdsgala 2017 

Idag onsdag tog jag vägen över Falun och klev på lunchen in på Dalarnas högskola och ”chefens” debatt mot Jonas Sjöstedt. Annie Lööf går från tydlighet till tydlighet och drog ner många applåder från de många åhörarna på plats. 

Jag for vidare mot Tällberg och årets Landsbygdsgala. Först och främst bra att galan lämnat ”blå hallen” i Stadshuset och ut på landsbygden. Kalle Moraeus bjöd på en helkväll med många vinnare och mängder av goda exempel runt om i landet som krigar på för en modern hållbar landsbygd. Kontakter och nätverkande bland många energiska landsbygdsvänner träffade man på och man blir varm i hela kroppen för allt gott som sker. 

Meningsfull fritid 

Debattartikel i NA 171107, alla kan inte spela i Tre kronor………..

Alla har rätt till meningsfull fritid. Det kan tyckas självklart, men är det så i praktiken? Ofta pratas det om att göra idrott och fritidsaktiviteter tillgängliga för både pojkar och flickor, för yngre och för äldre. Det talas om idrotten som verktyg för integration och för människor med olika funktionsvariationer. Detta är enormt viktigt att fortsätta arbeta med och utveckla på bästa sätt även framöver! Fotboll, hockey tillsammans med andra lag och hallidrotter passar alla in i normen för dagens idrott och det är också här majoriteten av pengarna finns. Självklart ska dessa fritidsaktiviteter finnas och fortsätta satsas pengar på, men var tar de som inte är intresserade av traditionell idrott vägen? 
Det alltid funnits grupper i periferin, i vissa fall i lagens gråzon. Gruppen vi talar om är oftast i övre tonåren. De har åkt skateboard på platser där de inte får, det skrivs insändare om att motorburen ungdom skräpar ner på Marieberg. Listan kan göras lång och frågan vi behöver ställa oss är hur vi ska kunna hitta en lösning istället för att bara se problem. Lösningen är troligtvis inte förbud, utan att vi faktiskt lyssnar in de egentliga behoven. 

 

Idag har Örebro kommun en fantastisk skateboardpark som är mycket välbesökt och utan en aktiv dialog hade vi troligtvis inte sett en lika bra lösning idag. Sen är vi medvetna om det fortfarande finns utmaningar. Till exempel att jobba mot en jämnare könsfördelning för att fler tjejer ska kunna ta plats i parken, men när vi löst grundbehovet kan vi fortsätta med de strukturella problemen. 
Många av dem som har intressen som bryter mot normen för fritidsintressen har ofta specifika behov som inte är enkla att tillgodose. Antalet exempel på situationer där någon reagerat negativt är många, men väldigt få där det presenteras några riktiga lösningar. Här tror vi faktiskt att vi kan göra mer. Verktygen för hur vi fördelar pengar viktiga, men vi borde i långt större utsträckning jobba tillsammans med andra aktörer i samverkan för att skapa möjligheter där behoven spretar inom en liten grupp.
Att fånga upp de som inte hittar sin plats i den traditionella idrotten är en utmaning och vi måste börja se fritid utifrån ett vidare perspektiv. Vi har massor att vinna på att hitta lösningar även för grupper som kan upplevas som svåra och avvikande mot idrottsnormen. Deltagande i organiserad föreningsverksamhet är en viktig skyddsfaktor för hur en ung människa klarar sig i livet. Det är en starkt förebyggande insats om vi klarar av att möjliggöra detta för fler. En meningsfull fritid borde få vara en rättighet för alla.

Annika Tholster (C)

Vice ordförande, fritidsnämnden Örebro kommun

Per-Åke Sörman (C)

Kommunalråd, Örebro kommun

Debatt ikväll 

Klockan 20:00 ikväll på TV4 kan du återigen se Annie Lööf debattera. Denna vecka delar vi lokalt ut flygbla för att kunna berätta om allt bra vi för i såväl Örebro kommun men också alla bra förslag som läggs på riks. Kretsen har verkligen fått ett uppsving på nya medlemmar som fortsätter strömma in så vi numera får angenäma utmaningar kring at samla ihop alla nya som vill engagera sig i kommande arbete för en ännu grönare kommun. 

Hela vår budget finns att läsa på Centerpartiet Örebros hemsida

Fotbollssöndag 

Årets sista allsvenska match på Behrn arena med Örebro SK ägde rum idag, om en ca fem månader dra 2018 års säsong igång igen och tills dess får vi hålla ut med futsal, bandy, innebandy och hockey. En 11-plats för årets ÖSK upplaga ländes lite klent över 30 matcher man har blandat och gett lite för mycket för min smak. Segrar hemma mot Norrköping och Malmö bl a har ”glömts” bort när förluster mot AFC och Halmstad känts onödiga då de inte varit tillräckligt fouserade på uppgiften. Kommer således som vanligt heja på ÖSK om några månader igen då det är en kärlek och passion till klubben och idrotten, man kommer drömma om cupguld, SM-guld och Europaäventyr men vara överlycklig om man slipper bli indragen i en tuff bottenstrid i slutet av oktober. Årets facit för mig blev 14 matcher live hemma på Behrn arena, sju stycken på bortaplan och sen kan du lägga till ÖSK dagen så blev det ett finfint facit för 2017års säsong. Snart snart så är det månadsskifte mars / april igen! 

Stämningsfullt 

Hemkommen från bygdens minnesgudstjänst med efterföljande fackeltåg. Väldigt vackert och stämningsfullt då dels Ervallakören sjöng, ljus för bygdebor som lämnat jordelivet tändes, psalmer sjöngs så kyrktaket nästan lättades. Jag har som tradition sen mångaår tillbaka besöka bygdens kyrka under allahelgonahelgen. Väldigt trivsamt, folkligt och ett fackeltåg till minneslunden som lyser upp. Lägg därtill alla framljusen som är tända så är det väldigt gemytligt att vandra runt så här på kvällskvisten på bygdens kyrkogård. Ta hand om er alla, för man jan inte ta något för givet! 

Aktiviteter 

Idag fredag så tog jag en halvdag ledigt på höstlovet för att ägba lite tid åt barnen. Bortsett en klippning av mitt hår som växer alldeles för fort på bygdens klippstuga så var det stadens utbud som testades. Allmänhetens åkning på Behrn arena, bowling på Strike och spöken på slottet. Verkligen en em med många olika variationer och upplevelser men alltid lika skönt och ännu skönare kanske idag att lämna spökstaden för hembygden men barnen kommer förhoppningsvis somna gott ikväll. Mycket rolig höstlovsfredag där vi fick mycket gjort på kort tid. 

Besök i vardagen 

Jag som förtroendevald får höra ofta att vi som ”kollektiv” aldrig är utanför Rådhuset. När jag sen brukar berätta om hur mina dagar ser ut och att jag vid luckor besöker verksamheter så kommer svaret, ja du ja men alla andra. Jag tar ju enbart ansvar för mig och min torsdag på höstlovet såg ut som följer; avstämning på fm med avgående programdirektör inför kommande veckor av året. Utlämnande av partiets höstlovstårta för att primiera goda exempel till väntjänstföreningen ”hjärta till hjärta”. Sen besökte jag och kretsordförande Anders Olsson Katrinelunds gästgiveri och sjökrog som likt oss stod upp för närproducerat, modern landsbygd och småföretagande med en stor krydda entreprenörskap. Avslutade arbetsdagen med att strax före halvsex medverka i radio Örebro. På kvällen sen var det futsal i idrottshuset mellan ÖSK -Hammarby vilket jag så klart besökte med mina barn. Dock hade jag stämt träff med diverse småföretagare som ville uppvakta partiet i olika frågor. Två flugor på en smäll och alla var nöjda över nätverkandet. Ja jag är väldigt mycket mer utanför Rådhuset än inuti i det, det kommer jag fortsätta med framöver likaså. 

Skolvalet 

Här nedan finner ni samtliga frågor och svar från Centerpartiet lokalt ang Örebroarns artikelserie om det fria skolvalet. 

——

1. Är du för eller emot det fria skolvalet?

För.

– Varför?

Det fria skolvalet och friskolor är viktiga för elevens möjligheter att välja en skola med en inriktning som passar just henne/honom. Centerpartiet har utgångspunkten att alla skolor ska vara bra skolor. För att garantera detta är det viktigt att Skolinspektionen kan markera och vidta åtgärdar mot de skolor som inte lever upp till kraven. Det gäller både friskolor och kommunala skolor.

2. Enligt forskningen förstärker skolvalet segregationen. Håller du med om det?

Både och.

– Finns det bara nackdelar med att skolorna blir mer segregerade och likriktade? Eller kan det vara positivt att starkare elever hamnar på en skola och kan pusha varandra framåt, medan svagare elever på en annan skola kan få mer stöd att utvecklas från sin nivå?

Det stora problemet med segregerade skolor ligger i inlåsningseffekten för vissa, utifrån främst boendesegregationen. Alla skolor ska klara av att hantera både elever som ligger långt fram och elever som behöver mycket stöd, det är vår absoluta utgångspunkt. Centerpartiet verkar för en flexiblare skola där dina behov och ditt personliga utgångsläge är viktigare än hur gammal du är och vilken klass du går i. Det innebär att vi ska se till att alla skolor har möjligheten och kapaciteten att jobba med sina elever oavsett gruppsammansättningar.

3. En effekt av skolvalet är att det har blivit enkelt att byta skola. Rektorerna vittnar dock om en tendens att elever byter skola så fort ett problem uppstår, i stället för att arbeta för att lösa problemet. Detta påverkar skolans stabilitet och gör det svårt att hantera skolans organisation, menar rektorerna. Vad är viktigast – elevernas fria val att kunna byta skola när som helst, eller skolornas önskan om mer stabilitet?

Både och ska finnas. Däremot är det viktigt att vi är tydliga med att det ofta är en kortsiktig lösning att byta skola, då det riskerar att bli samma sak igen om man inte går till botten med grundproblemet. I de fall då vi ser tendenser hos en elev att ”okynnesbyta” behöver vi hantera den individen, men det kan också vara så att en annan upplever att den verkligen försökt utan att få gensvar, och då är det viktgt att kunna nyttja sin egenmakt och göra ett byte.

4. Snart slopas konceptet med anvisningsskolor i ett försök att få fler föräldrar att aktivt välja skola. Alla vi har pratat med (rektorer och föräldrar) tror dock inte att det kommer att leda till några stora skillnader. Behövs ännu kraftigare åtgärder för att skapa en verklig effekt?

Det är förmodligen en del i en lösning, men inte hela. Vi måste hela tiden jobba långsiktigt och målmedvetet med information om val, och att uppmuntra fler att välja. Samtidigt som vi ska jobba med att alla skolor ska ha hög kvalitet, oavsett hur man hamnat just där.

– Vad skulle hända om den här åtgärden gör att de flesta eleverna söker sig till friskolor och förvandlar de kommunala skolorna till frånvalsskolor?

Eftersom vi är positiva till det fria skolvalet så har vi i princip inte ett problem med att fler söker sig till friskolor. Däremot har även friskolor lokalbegränsningar och köer.

5. Vissa menar att friskolornas kösystem indirekt kan skapa segregation (om kösystemet är fullt, kan skolorna inte ta emot nyanlända). En friskolerektor nämner att vissa europeiska länder reglerat systemet så att skolor måste hålla ett antal platser till elever som är socioekonomiskt svagare och på så vis komma runt problemet. Kan det vara en bra lösning även i Sverige/Örebro?

Det kan vara en lösning. Vi vet till exempel konkret idag att det finns skolor inom gymnasiet som vill vara en större del i integrationsarbetet än vad som funkar rent praktiskt. Detta är något vi måste hantera och utveckla framöver. Men fortfarande är den egentliga utmaningen att bryta boendesegregationen, och att få till jämnare förutsättningar redan från början.

6. Föräldrar vi pratat med berättar att skolornas rykte ofta påverkar valet. De undrar ”Hur ska vi veta att alla skolor håller samma kvalitet?”. Håller skolorna samma kvalitet? Kan det i så fall kommuniceras tydligare mot föräldrarna för att motverka rykten?

Rykten har påverkat i alla tider, och kommer så att fortsätta göra. Vi kan absolut utveckla arbetet med att kommunicera skolornas kvaliteter och skillnader. Vi har goda kunskaper om hur eleverna upplever sina skolor. När skolinspektionen varit inne och granskat vet vi dessutom ännu mer om kvaliteterna. Svårigheten ligger just i kommunikationen av kunskaperna.

7. Vid ett skolbyte vittnar en förälder om skillnader i nivån på undervisningen. Skolan de bytte till hade kommit längre än den skola de bytte från. Föräldern undrar därför om undervisningen inte är reglerad så att alla elever verkligen får en likvärdig utbildning, oavsett skola?

Alla skolor har samma grund att följa som är reglerad men sen i vilken ordning man jobbar med olika delar, eller hur långt man kommit skiljer sig väldigt olika mellan skolor, och även olika klasser. Vi vill jobba med att utveckla det kollegiala lärandet, för att stärka undervisningen genom att lärare utvecklas tillsammans.

8. Enligt forskaren Anders Trumberg gynnar skolvalet en liten grupp elever som kommer från studieovana hem men som ändå väljer skola och därför i slutändan får en högre lön och bättre karriär. Den stora massan missgynnas dock av att de studiemotiverade eleverna försvinner från klassen. Ska forskarens resultat tolkas som positivt, att några gynnas av skolvalet, eller negativt, att den stora massan missgynnas?

Det säger ju just att det är olika. Vi tittar ju nu på rättvisan i hur skolvalen hanteras i fråga om platsbrist på attraktiva kommunala skolor. Det är också av denna anledning som det finns fördelar med att fler gör akiva skolval. För problemet i detta är ju inte att vissa gynnas positivt, utan just de negativa konsekvenserna för andra. Och då är det ju dem vi ska mota, utan att försämra för andra.

9. Skolvalet bygger på ett slags marknadstänk, att konkurrensen ska höja kvaliteten. Enligt Anders Trumberg går det dock inte att se skolorna som vilken marknad som helst, det är till exempel svårt att lägga ned skolor. Tycker du att det finns problem med grundtanken bakom skolvalet, eller är det rätt att betrakta skolorna som en marknad?

Centerpartiets positiva inställning till friskolor grundar sig i det faktum att du genom det fria valet själv har makten att välja den skola och den inriktning som passar individen bäst. Att betrakta skolan som en marknad innebär ju inte per automatik att betrakta den som vilken annan marknad som helst! Vi ska vara tydliga med att kvaliteten är grunden, inte driftsformen.

10. Anders Trumberg tycker också att bedömningen av skolornas kvalitet borde breddas och utgå mer ifrån elevernas progression snarare än slutbetyg. (En skola med starka elever kan till exempel bedömas ha en mycket bra kvalitet trots att den kanske inte lyckats få eleverna att göra en lika stor kunskapsresa som en skola i ett utsatt område, där eleverna på grund av en längre startsträcka inte når lika höga slutbetyg). Håller du med om det?

Håller med, detta är något som görs på enhetsnivå redan idag och som jag skulle vilja utveckla. Progressionen för varje individ är helt klart mycket intressantare för både individen och som kvalitetsmått. Då först ser man ju hur mycket personen i fråga har växt med ny kunskap och inlärning. Detta hänger också samman med frågan om att bli bättre på att redovisa kvaliteten.

Per-Åke Sörman, kommunalråd Centerpartiet Örebro kommun ​