Öppna landskap kan inte importeras

Vi har sagt det förut och drev frågan 2014 och vi säger det igen. ”Öppna landskap kan inte importeras”

Sveriges självförsörjningsgrad är katastrofalt låg. Bönderna står på ruinens brant och regeringen kastar brödsmulor.

LPo har länge drivit frågan om  kravet på ökat stöd till våra svenska bönder så de kan konkurrera på lika villkor med utländskt fulkött med fortsatt god djurhälsa under flera år. Vi har protesterat och uppvaktat regeringen, vi har skrivit insändare och debattartiklar, utan någon större framgång.

Parallellt med detta driver de gröna partierna och deras stödorganisationer snarast en hetskampanj mot våra svenska bönder. Kossorna är miljöbovar och vi stjäl deras mjölk. Snarare ska vi köpa ekologiskt oavsett om det är utländskt

Det faktum att våra djur som betar våra åkrar och ängar håller dem öppna så vi får det jordbrukslandskap vi behöver verkar vara fullständigt ointressant.

Nu verkar det dock som om vinden vänt. Sommarens katastrof klimat har fått även de gröna att förstå att vanliga svenskar vill ha svensk mat. Det är bra, för oavsett vem som driver frågan är det viktiga att den drivs så att vi får ha kvar våra bönder och kan utveckla ”bondens marknad” över hela landet och att våra tillsynsmyndigheter börja inse och förstå att våra bönder är en tillgång inte en börda- och att vi ska vara rädda om dem.

Vi ser fram mot omedelbar utbetalning av jordbruksstödet som släpar sedan 2015 för många bönder

Vi ser fram mot ett samordnat stöd för inköp av utländskt foder

Vi ser fram mot lättnader rörande gårdsslakterier med anledning av de långa köer till slakterier efter omorganisationen och regelverket som lett till detta.

Och vi ser fram mot mycket mer som underlättar för svenska bonden

Kontrakt innan politiskt beslut

Nora är en stark idrottskommun med flera olika elitidrottare. Vi har Bågskytte i topp med kommande stora mästerskap, fotboll, tyngdlyftning, bandy och vattenskidor i elitnivå. Ridsport på toppnivå, fiske med flera mästare i både mete och pimpel. Även armbrytning framför allt genom tjejerna har vi toppnivå. För att möjliggöra detta krävs hårt arbete både från de enskilda och från föreningen.  Utan de väl villiga ideella insatserna i företagskulturen i Nora skulle inte föreningsverksamheten överleva.

Detta då det mesta som görs hos föreningarna görs ideellt, med små medel där föreningarna försöker trolla fram ett bra resultat. Man får helt enkelt ”trolla med knäna” och hoppas på andra bidragsgivare, för kommunen visar ett svalt intresse mot föreningar (om det inte handlar om integration som just nu kan vara en dörröppnare). Många föreningar vittnar om ett kyligt bemötande med långbänkar i kontakt med kommunen. Nora kommun har här en lång väg att gå för att förbättra klimatet, både på tjänstemannanivå och politiskt.

Alla små och större företag som ställer upp utifrån sin egen förmåga med sponsring eller priser, förstår vikten av stöd. Detta för att man förstår vikten av ett bra föreningsliv som bidrar i det förebyggande arbetet Så utan den positiva sidan från företag som ställer upp för föreningsverksamheten i vardagen och de ideella krafter som hela tiden arbetar så skulle föreningsverksamheten ha rasat för länge sen.

Kommande diskussioner kommer troligtvis att bli underlaget till löparbanorna Norvalla, bandyn kylaggregat och fotbollens konstgräs samt hockeyn omklädningsrum, alla har blivit långbänkar. Som en blixt från klar himmel kommer så Allaktivitetshuset Här finns ingen långbänk, här finns inte ens ett politiskt beslut. I budget inför 2017 stod: ”Föreningslivet växer i Nora och många föreningar m.fl. aktörer söker bättre lokaler och samverkan för att kunna möta behovet. Kommunens idrottshall är fulltecknad och andra anläggningar för föreningslivet är mindre lämpliga ur flera synpunkter. Vissa lag/idrotter kan inte växa i nuläget, några söker sig till grannkommunerna för träning (vilket är dyrt och kräver fordon/resor). I dagsläget är G:a Windahls mest intressant ur flera aspekter, diskussioner förs med ägaren, men även andra lokaler kan vara aktuellt för någon/några aktörer. Kommunens kostnader för olika lokaler kan med tiden ställas om och överföras till den nya gemensamma lokalen. I dagsläget finns inte ett färdigt underlag för budgetäskande, men uppskattningsvis uppgår en årlig driftskostnad till c:a 1 mkr.”

Detta skrevs alltså som en text i budgetunderlaget. Som framgår av texten står tydligt i sista meningen att det inte är ett färdigt budgetäskande, alltså ingen begäran om pengar!

Trots det är det just den sista meningen som man hänvisar till när vi ställer frågan vad som legat till grund för affären. För oss i Landsbygdspartiet oberoende innebär det att den person som gett klartecken för affären med Jarola, som har överskridit sina befogenheter med besked.

Vi ställer följande frågor till ansvarigt kommunalråd nu och till första fullmäktigesammanträdet:

  1. Är det så att informationen ovan i samband med budget legat till grund för överenskommelsen med Jarola?
  2. Vad är skälet till att det inte finns en förtida uppsägningsklausul och vem bär ansvar för att det inte finns det?
  3. Vad tänker ni göra åt detta?
  4. Av vilket skäl har man betalt 325 000 kr för månaderna april-juni (full hyra Etapp 1) om lokalerna var besiktade först till 1 juni 2018, som uppges i mail 180808 från Lars Skoghäll (även om man fick tillträde tidigare och påbörjade inflytt)
  5. De 15 000 i månaden man betalt sedan augusti 2017, vad har man fått för dessa pengar?
  6. I Kommunfullmäktige beslutades följande i samband med antagande av budget 2018 och ekonomisk plan för åren 2019 – 2020: ”Att godkänna upprättat förslag till allmänna regler för den ekonomiska planeringen med tillägg: Innan projekt påbörjas eller inköp vidtas ska startrapport upprättas och godkännas av kommunstyrelsen och delges kommunfullmäktige”. Varför har detta inte skett?
  7. I ”Sammanställning över budgetramförändringar gällande verksamhetsåret 2018 och planåren 2019 – 2020” finns inte Allaktivitetshusets kostnader med, vad är skälet till det? Hur skall projektet finansieras?
  8. Som det ser ut i dag riktar sig endast någon enstaka verksamhet som finns i lokalerna mot ungdomsidrott (som var syftet med allaktivitetshuset) Vilka andra verksamheter som riktar sig mot ungdomsidrott kommer att kunna få utrymme i lokalerna utan fortsatt anpassning?

I budgetunderlaget beskrevs en minskning av kostnaden över åren framåt. I det kontrakt som skrivits är kostnaden ökande från 1,3 miljoner till 2,5 miljoner. Överenskommelsen som skrivits bygger även på framtida investeringar från kommunen, men oavsett om kommunen skjuter till pengar för anpassning av lokaler eller ej höjs hyran till 1,5 miljoner. För mer info läs även vårt inlägg 24i Bergslagen 19 juli  http://24i.se/pia-maria-johansson-ett-skandalavtal/

Då det är frågan om så stora pengar kan man ställa sig frågan att kan vem som helst på kommunen teckna avtal om miljonbelopp utan politiska beslut. Eller är det enskilda politiker i maktställning som gett klartecken (läs socialdemokraterna)?

LPo missunnar verkligen inga föreningar att få tillgång till bättre lokaler, men att skriva på ett avtal gällande hyra om 25 år utan möjlighet till uppsägning eller ekonomisk täckning ifrågasätter vi mycket skarpt. Så här kan vi inte ha det i kommunen.

Ovanstående pengar kan fördelas på ett helt annat sätt och till fler föreningar utifrån de behov vi redovisat. 1,5 miljoner årligen räcker till flera förskole och lärartjänster ska man ha i åtanke.

36 dagar kvar och vi hoppas att urbaniseringsvinden vänder

Många jag pratar med undrar om Landsbygdspartiet oberoende (LPo) är ett lokalt parti. Det är vi inte.

Vi har en rikslista som toppas av Erika Sörengård som numer bor i skåne. Hon är initiativtagare till landsbygdsupproret med ett mål att stoppa urbaniseringen och att stad och land i stället ska börja samarbeta.  https://www.dagenssamhalle.se/debatt/inse-att-levande-landsbygd-aer-win-win-foer-alla-14976

Vårt partiprogram i Landsbygdspartiet oberoende vilar på 4 hörnstenar. Företag och service. Demokrati och påverkan, traditioner och kulturarv samt framtidstro och utveckling. Vårt program utgår från landsbygden samt tron på att landsbygden med tillhörande småbyar, småsamhällen och småstäder som helhet erbjuder en bättre livsmiljö för människor än stora städer. Vi vill bidra till ett bättre samhälle genom att ge människor en ökad möjlighet att bo, verka och få sin försörjning i en decentraliserad och landsbygdsnära miljö. Vår uppgift är därför att i alla sammanhang bevaka och företräda landsbygdens och småorternas intressen i förhållande till centralorter och centraliseringskrafter. Här kan du läsa mer https://landsbygdspartiet.org/fyra-hornstenar/

LPo ställer upp i ”landstingsval” i 6 län, bland annat här i Örebro län. Den listan toppas av Mats Lagerman, Lindesberg, en kulturarvskrigare som likt en hök bevakar och arbetar på att vi får ha kvar våra små dammar och kraftverk.  En av våra absolut viktigaste frågor på länsnivå är att ha kvar våra tre sjukhus och att enklare operationer som blindtarm, benbrott etc kan opereras på alla tre sjukhusen. Så är det inte idag. Idag tvingas du åka till Örebro om du bryter ett ben. Galet säger vi.  Vi vill givetvis också ha kvar BB i Karlskoga. Detta är en fråga där vi tydligt kan se hur urbaniseringstrenden blåser i Sverige. Det är även en fråga där många lokala företrädare säger sig värna om de lokala sjukhusen, men i regionen sedan röstar för en centralisering.

Landsbygdspartiet oberoende kommer också att ställa upp i 30 – 35 kommuner runt om i Sverige från norr till söder. I vårt län ställer vi upp i Askersund, Nora, Lindesberg och Hällefors. Håll utkik efter våra lokala program

Vi kommer göra vårt bästa för att vinden som blåser för urbanisering ska vända

37 dagar kvar och idétorka råder

Vi har 60 000 bönder i Sverige. Med den politik som drivits genom åren mister vi en bonde per dag. Självförsörjningsgraden är extremt låg mellan 30-35%. Någon ambition att höja den har vi inte kunnat se, i stället slås våra bönder ut en efter en. Antingen vill man inte ha dem kvar eller så råder idétorka.

Tack vare socialdemokratins nära samarbete med Centerpartiet genom åren är det svenska jordbruket hårt rationaliserat och inriktat på några få stora enheter. Borgerliga regeringar har gladligen hjälpt till. Hade vi inte haft de hårt slitande bönderna skulle vi inte ha de bönder vi har idag, men de far extremt illa och många mår psykiskt dåligt intill bristningsgränsen

Men frihandelsivrarna jublar förstås. De tycker inte vi behöver svensk kött, vi måste inte ha svenskt jordbruk. Detta utbrast bla Fredrik Segerfeldt på Expressen Debatt nyligen och han är inte ensam https://www.expressen.se/debatt/bonderna-fortjanar-inte-ekonomisk-hjalp/

Förutom att Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning som givetvis kostar mer, samtidigt som våra bönder inte får mer betalt än europeiska har Sveriges bönder en  högre respekt för djurens behov av naturligt beteende. Vi har en mycket hög livsmedelssäkerhet som många gånger drivs in i absurdum. Svenskt lantbruk ger även arbetstillfällen och en levande landsbygd tack vare betesdjuren; bara svenska djur kan beta svenska hagar.

Fredrik Segerfeldt och den politik som drivits är ett hån mot svenskt jordbruk och det svenska landskapet. Utöver att våra bönder kämpar med detta har de i år drabbats av torkan som inte bara ställt till det för landet när det gäller bränder.

Bönderna har drabbats extremt. Detta har satt visst tryck på våra regeringspartier Socialdemokraterna lovar 1600 kr i stöd. ( 1,2 miljarder är krisstödet till bönderna). Vilket innebär 375 kr i stöd/ vuxet djur (kalvar och ungdjur får man inget stöd för) Har man 50 djur blir stödet 50×375 =18 750. En rundbal kostar ca 1200 idag. Alla kan förstå att det stödet som ges är extremt litet.

Nu säger EU att de lättar på reglerna för jordbruksstöd och att det kan betalas ut 2 månader tidigare. Problemet är att många jordbrukare väntar på stödet från 2015 på grund av byråkratiskt krångel. Betala nu omedelbart ut detta stöd till våra jordbrukare och samordna import av foder, för vi har inte tillräckligt själva. Underlätta regelverket för gårdsslakterier och se till att det offentliga köper svenskt. Hur svårt kan det vara?

Läget är alvarligt och har varit under flera år. Landsbygdspartiet oberoende driver frågan om att öka självförsörjningsgraden. Det är en av våra absolut viktigaste frågor. I Nora har vi föreslagit en att kommunen ska upprätta en livsmedelsstrategi Den var inte fullmäktige intresserad av att anta. Man ville avvakta regionen och länsstyrelsen.

En livsmedelsstrategi  skulle som exempel kunna innebära att man serverar svensk mat på förskolor, skolor och äldreboenden. Att man upplåter grönytor till bönder, att vi har djur tätortsnära som betar av marker där sly växer upp. Att information och utbildning ges om varför vi ska äta svenskt- och köpa svensk, för vår, våra barn, djuren och miljön skull, se länk  www.svensktkott.se/aktuellt/nyheter/vad-skiljer-svenskt-kott-fran-utlandskt-listan/              Så det bästa du kan göra som konsument idag är att köpa svenskt och fråga efter svenskt på ALLA resturanger. Ställ krav.                       Öppna landskap kan nämligen inte importeras

 

38 dagar kvar till val och det brinner..

Brandfaran ökar med risk för fler bränder under helgen då vi får mer vind

Idag vet alla beslutsfattare att vi går mot tider där torka blir vanligare, liksom dramatiskt väder. Att snabbt komma på plats för brandkår och förhindra en utveckling är livsviktigt.
Utifrån branden 2014 undrar man ju om politikerna på riksplan senaste åren dragit några slutsatser utifrån ovanstående.

Svaret verkar vara nej, trenden fortsätter, nu ska det utredas igen.

Redan efter branden i Västmanland skulle man ta lärdom sas det. Vad har hänt?
• Brandmännen i tjänst har fått lägre ersättningar Enligt de nya avtalen som skrevs under inför 2017. Många slutar.
• Deltidsbrandkårer läggs ständigt ner och omvandlas till hemvärn som har svårt att få folk. Brandfacket menar att hela 2500 brandmän saknas för att hantera alla bränder på ett tillräckligt bra sätt.
• Hos flera mindre enheter får man nöja sig med det material man har, medan de stora enheterna får investera i modernt material
• Fokus från politiskt håll, fack och andra myndigheter verkar vara att samtliga yrkeskårer ska in i någon Svensk modell som i praktiken innebär att olika typer av rättigheter drivs in i absurdum som gör att verksamheten försvagas. Försvar, polis och sjukvård med flera är drabbade av samma fenomen.

Vad som bidragit och som är allvarligast, tycker jag, är Göran Perssons (S) beslut 2004 där beslut togs att försvarsmakten inte längre fick förbereda, utrusta eller öva insatser i civilsamhället. Tidigare hade försvaret medverkat vid brand, flygräddning och patienttransporter. På så vis hade vi beredskap. Det gör att vi idag får köpa in hjälp från utlandet och våra egna flyg står stilla. Detta borde man ha ändrat på redan efter 2004, men icke

Lokalt skulle jag önska att tjänstemannamyndigheter tar ett ökat eget ansvar i kristider som gör att ex brandflyget i Värmland kommer igång, i stället för att vänta besked på överklagad upphandling, att man stoppar tåg som kan orsaka brand. I stället tillåter man dem att gå när brandfaran är så stor som nu. Vårt eget ånglok i Nora har orsakat brand nedanför Sunds gård som tursamt kunde släckas.

Engångsgrillarna och kol står kvar på affärernas hyllor, varför gör de det? även här skulle man kunna tänka ett egenansvar och se till att de kommer bort.

Flera familjer eldar trots eldningsförbud, bla nere vid Hitorpsbadet. Jag hoppas alla som ser detta säger till och OM de inte släcker omedelbart ringer polis.     

NA låser artiklar om bränderna som skulle kunna öka medvetenheten hos vanligt folk i dessa kristider och kräver abonnemang, varför?

Det finns en hel del för många att göra i stället för att avvakta att någon ska tala om vad som ska göras.

 

39 dagar kvar:LPo säger JA till Bälgsjöblue

15 juni 2018 togs beslut i samhällsbyggnad Bergslagen om en plan utifrån att samhällsbyggnadsförbundet hösten 2017 fått i uppdrag av både Nora kommun och Lindesbergs kommun att utreda möjligheter till reservvatten för båda tätorterna. 

Tillsammans med Midvatten har man först nästan 1 år senare tagit fram en projektplan som kommer att ligga till grund för utredningen. Projektet beskriver kort ett antal kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att säkerställa vattenförsörjningen och på sikt få till reservvatten till båda kommunerna

Många invånare i Nora tror att partierna i Nora bestämt sig för att inte ta vatten från Vättern i framtiden. Så är inte fallet.

Vad man beslutat om är att inte gå med JUST NU i fas 1 i Vätternvattenprojektet. Detta är en oerhörd skillnad menar vi i LPo.

Beslutet att säga nej kom efter att Landsbygdspartiet oberoende initierat ett upprop till folkomröstning i frågan. Tillsammans med Norapartiet fick vi in 1746 underskrifter Det var mer än dubbelt så många som krävs för en folkomröstning. Till detta tillkommer ett antal listor som låg ute på arbetsplatser och affärer. Det innebär att drygt 25% av de som röstade i förra valet i Nora hann skriva på. Trots det stora antalet uttalade både tjänstemän och politiker (S och C ) att invånarna inte borde avgöra frågan. https://www.na.se/artikel/orebro-lan/nora/svart-att-fa-stod-for-folkomrostning-i-fullmaktige

Det är såklart nonsens. Kan medborgarna rösta om EU, kärnkraft, kan man rösta om Vätternvatten

Beslutet som togs blev att säga nej just nu till fas 1, men hur det blir i framtiden står skrivet i stjärnorna. Landsbygdspartiet säger NEJ till Vätternvatten nu OCH i framtiden

Vårt område har inte och kommer inte få brist på vatten. Vi har massor av vatten i vår närhet. Det har undersökningar visat.  Vill du kan du läsa mer på https://landsbygdspartiet.org/nora/2017/06/02/fragor-och-svar-om-vatternvattnet/

Avseende att ta vatten från Vättern ställer vi några frågor:

Är det klokt ur säkerhetssynpunkt (läs attentat synpunkt) för våra barn och barnbarn att lägga ”alla ägg i samma korg”?  Självklart inte, menar vi i Landsbygdspartiet oberoende. Vättern har så mycket vatten att den kan inte förorenas via attentat,  menar anhängarna. Vi säger :säkerhetsmässigt är det inte  Vättern i sig själv som kommer vara föremål för eventuellt attentat, det är tunneln eller vattenverket. Säkerheten för ett vattenverk kan man påverka genom att ex bygga in i berg. Men så kommer ej att ske med Vätternvattnets vattenverk. Det kommer inte att sprängas ner i berget och blir därför jämförbar med övriga vattenverk.

Är det är klokt att borra en tunnel på närmare 4 mil och få pumpa vatten?  Nej menar vi, vare sig ekonomiskt, säkerhetsmässigt  eller miljömässigt är det klokt

Budgetöverskridanden är speciellt vanliga i dessa fall. Även i projekt Vättervatten  ökades den med 700 mkr för att 2017 ligga på 3,6 miljarder. En tunnel blir inte heller 100% tät. Det lakar alltid ner vatten i den, som ex kan nämnas att över en tredjedel av vattnet i Bolmentunnen kommer från ner lakning. Det betyder givetvis att man inte har kontroll på vad som lakas ner, inte heller är det 100% Vätternvatten som kommer ut ur kranarna.

Hur är det då med reserv vattnet i kommunerna?

Kapacitetsmässigt utnyttjas ungefär hälften av vad vattendomen tillåter i Bälgsjön. Bälgsjön har även en god tillströmning underifrån, och någon brist finns inte på vatten. Stribergs vattenverk reparerades 94. Det har idag inga behov av ytterligare reparationer i närtid utan fungerar bra.

SMHI och andra hydrologiska specialister har gjort många simuleringar för utvecklingen av vattentillgång fram till år 2100 under olika antaganden. För vårt område har samtliga kommit fram till, att det i förhållande till nuläget endast torde bli en mycket marginell ökning eller minskning av vattentillgången.

Rya kommer att vara reserv vatten oavsett om Lindesberg går med i projektet eller ej. Rya borde därmed vara utrett att kunna fungera som reservvattentäkt.

Hur är det med föroreningarna och nivåerna i dessa sjöar

Allmänt kan sägas att: Föroreningar i grundvatten sprider sig inte lika lätt som i en sjö. Däremot är en sjö lättare att rena än en grundvattentäkt.

Bälgsjön är ett väldigt bra vatten att göra dricksvatten av. Där finns ingen kontinuerlig avvikelse. Inga industrier ligger i anslutning. Inte heller några större vägar

Vättern är en sjö men så djup att man definierar den som grundvatten. Vättern ligger i jordbruksbygd, med stora motorvägar runt sig och flyget har Vättern som övningsområde

Vättern är idag en dricksvattentäkt för väldigt många människor . Sjön har olika områden i sig som är mer eller mindre påverkade och dessa områden påverkas av en sk Kelvinvåg som man kan säga ”rör runt” föroreningarna. Detta är ett skäl till att man vill ha två uttag om någon förorening skulle påverka det ena uttaget.

Vad som oroat på senare tid är Micro plasmer och låga vattennivåer i Vättern. Vätternförespråkare bagatelliserar dock problemet och menar att dessa plaster kan renas bort

Förespråkare för Vättern uppger att nivåerna i Vättern inte kan påverkas, trots det sjönk de  med 70 cm under 2017,  medan nivåerna i vårt område inte påverkats. Inte heller har våra nivåer påverkats av torkan i år så vi behöver införa vattenransonering etc.

I början av maj 2018 genomförde föreningen Swedish Coast and Sea Center (SCSC), som tidigare år dykt för projektet Havsresan, dykningar och provtagningar på flera platser från söder till norr i Vättern. Dykningarna utanför Olshammar visade bottendöd på en yta av 160 000 kvadratmeter Blå-gröna alger,återfanns vilka är dödligt giftiga. Få man i sig vatten med dessa alger kan det leda till döden Även utanför Vadstena återfanns dessa alger

Vildfångad sik och röding får inte exporteras på grund av höga halter av miljögifter och livsmedelsverket rekommenderar att vi inte ska äta dessa fiskar mer än två, tre gånger om året på grund av att de innehåller höga halter av dioxin och PCB.

Att ingen ställer sig frågan hur kan vattnet vara så rent när fisken är så sjuk? Är det så att projektet gått så långt och makthavarna har målat in sig i ett hörn, så man likt Boforsaffären nekar till obehagliga sanningar?

Landsbygdspartiet menar att väljarna har rätt att få veta partiernas inställning och inte leva i en tro att alla partier sagt NEJ till Vätternvatten. Vätternvatten är en valfråga menar LPo. Ett par av övriga partier uttalade även i NA  170817 att Vätternvatten borde bli en valfråga 2018 (V och C) men detta verkar de ha glömt                                                                                                                                                                                                                                                               Är det klokt att dyrt köpa något som vi redan har?

40 dagar till val och vad har vi gjort?

Landsbygdspartiet oberoende har nu suttit i Nora kommuns fullmäktige i fyra år. Vi är tacksamma för förtroendet och hoppas att de som valde in oss är nöjda.  Jag kan höra då och då att ett mandat vare sig gör till eller från, det gör ingen skillnad.  Jag menar att varje mandat gör skillnad. Ju fler mandat desto större ansvar och möjlighet att bevaka det som händer i kommunen.

Vad har vi då gjort med vår närvaro i politiken i Nora kommun?

  • Vi initierade en folkomröstning MOT Vätternvatten och drev den sedan tillsammans med Norapartiet som omedelbart hakade på frågan. Det ledde till att Nora och Lindesberg klev av projektet, i alla fall en stund. Mer om detta i mitt inlägg i morgon
  • Vi har även skrivit en interpellation om behov av mer personal på natten på våra särskilda boenden för äldre. De styrande partierna sade nej, men efter att Inspektionen för vård och omsorg blev uppmärksammad och därefter valde att granska Nora har man nu fått mer personal
  • Vi var ytterst delaktiga i den översiktsplan som gjorts. Där uppmärksammade vi flera delar i ursprungsförslaget som var riktigt dåliga och som sedan fler partier hakade på. Slutprodukten menar vi blev betydligt bättre än ursprungsförslaget och gör fler delar i kommunen till utvecklingsområden som BÖR garantera basservice.
  • Vi hoppas att vi bidragit till att gågatan är återinförd på Prästgatan och att den vintertid är öppen för trafik. Att detta underlättar för både näringsliv, turism och för de som har svårt med avstånd
  • Vi bidrog även till att detaljplanen korrigerades rörande Kungsgatan som i original var alldeles för sval och inte dög som brandgata. Resultatet i övrigt menar vi inte blev bra. Vi ville ha fler parkeringsplatser på torget och att äldre stilen skulle bevaras i högre utsträckning
  • Vi driver i alla möjliga och omöjliga politiska sammanhang att områdesbestämmelserna ska följas, många politiker och även tjänstemän bortser allt för ofta från dem. Områdesbestämmelserna garanterar att vi har en stad i gammal stil om vi följer dem
  • Vi har bidragit till ett livfullare kommunfullmäktige då jag påstår att vi är det parti som börjat använda interpellationer mer aktivt, vilket övriga partier hakat på. Interpellation är ett betydligt bättre sätt att få upp frågor till ytan och få svar på i fullmäktige då de måste besvaras relativt omgående.
  • Vi har bidragit till förändrad delegationsordning i individnämnden som gör att vi kommer att få bättre kontroll på externa köp av vård och stöd
  • Vi har aktivt bidragit till att ungdomar som långt från sin skola lättare kan få inackorderingsbidrag, samt överklaga beslutet utan att behöva ha ett hyreskontrakt först.
  • Vi hoppas även att flera av de avslöjanden vi gjort och brister vi påtalat lett till förbättringar, men det vet vi inget om eftersom vi inte har den insynen. Högaktuellt i dag är hyran av Windahls som kom via en invånare i Nora och som vi sedan grävde vidare i. Resultatet var skandal, ni har kunnat läsa om både på 24i Bergslagen och i NA http://24i.se/pia-maria-johansson-ett-skandalavtal/

Utöver ovan har det såklart kommit upp flera goda förslag från tjänstemän och andra partier som vi röstat bifall till.

Vi har givetvis också protesterat mot ett antal beslut.

Ett exempel är utbyggnaden av Trängbo camping, där vi hade andra idéer som inkluderade ön och återskapande av duschen på badplatsen som idag inte finns. Vi protesterade även mot BKT och BMBs sammanslagning. Vi har protesterat och yttrat oss angående förslag till storregioner samt överklagat beslutet rörande att kommunen ska köpa vatten från Lindesberg. Vi har även lagt egen budget med tydligt innehåll under åren. Självklart protesterade vi mot skattehöjningen och hade en budget som inte inkluderade det

En viktig sak att uppmärksamma i detta, är att vi bryr oss inte om VEM som lägger ett bra eller dåligt förslag. Et bra förslag är ett bra förslag oavsett vem som kommer med det.

Det är verkligen inte alla partier i Nora som resonerar så! Det blir ett spännande val i höst och vi hoppas på fortsatt förtroende så ska vi göra vårt bästa för att förtjäna det.

I år ställer vi även upp i regionen, mer om det en annan dag

 

Det är budgettider

Nora kommun ska ha en hållbar utveckling, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

För Landsbygdspartiet oberoende (LPo) innebär det ett ekonomiskt stabilt Nora, men samtidigt ett förändringsbenäget Nora.

LPo har i sin budget inte höjt kommunalskatten, som redan är hög. Nu vet ju de flesta Norabor att skattesatsen har kommunfullmäktige redan fattat beslut om, där LPo reserverade sig.

Bara det att först fatta beslut om skattesats och sedan budget säger en del om hur majoriteten tänker. Eller snarare inte tänker.

En bra skattenivå kan vara ett skäl till att flytta till Nora menar vi, likväl som många barnfamiljer attraheras av bra skola och förskola samt bra aktiviteter på fritiden för barn och unga.

För att markera detta har vi valt att lägga majoritetens skattehöjning som resultat-enbart för att markera.  Ska vi höja skatten ska det vara för att destinera höjning – inte som majoriteten gjort skvätta lite här och där som dessutom när det gäller vissa satsningar blir extremt dyr på sikt. Och detta säger vi inte för att vi inte vill satsa på personalen utan för att det finns bättre lösningar. En skattehöjning vet vi dessutom är bort efter två år.

LPo  vill  att vi tillsammans med föreningar, arbetsliv och invånare göra Nora kontinuerligt bättre på flera olika sätt utan att äventyra ekonomin.

När det gäller de mjuka sektorerna dvs barn, äldre och människor i utanförskap vill vi

Satsa på arbeten inom Arbetsmarknadsenheten som kan bidra till en bättre vardag för många typ Fagerstamodellen sk fixartjänst. Den modellen leder dessutom till att människor kommer in i försäkringssystemet. Den har majoriteten tagit bort

Vi behöver fortsätta den strategi som för närvarande finns rörande äldre. Därför satsar vi på utökad nattbemanning Hagby ängar och tekniskt utbyggnad på Tullbacken, trygghetslarm och bilar i hemtjänsten.

Vi måste finna lösningar för våra äldre som är medicinskt färdigbehandlade så de inte behöver ligga kvar på sjukhuset. Därför vill vi i avvaktan på äldre boenden gå in i kortsiktig upphandling av medicinsk färdigbehandlade patienter vilket minskar våra kostnader med ca 35-40%.

Vi måste finna lösningar för våra äldre både på landsbygden och centralt. Vi behöver omgående tillsammans med Järnboås bygdelag planera för trygghetsboenden i Järnboås och komma till skott med ett särskilt boende för äldre centralt

Vi behöver även se till våra barn och unga som är i behov av extra hjälp och bistånd

Vi avsätter därför pengar för placeringar. Samtidigt måste vi finna lösningar på hemmaplan för barn som går i skolan och som har särskilda behov och för människor med neuropsykiatriskt funktionshinder som vi idag köper boende för. Vi avsätter pengar för att finna lösningar som på sikt kan sänka dessa externa placeringskostnader

Vi satsar på de små med mindre barngrupper samtidigt som vi ombesörjer ha reserv för ökat tryck inom förskolan.

Vi lägger endast ner en förskola (Esstorp som flyttar till Sagoskatten)och minskar bara den satsning som planerats med 20% till skillnad från andra partier som tar bort satsningen. Det gör att vi har utrymme för den ökning av barn som förvaltningschefen presenterat.

Vi föreslår en omstrukturering i skolan av personal som innebär att fritidspersonal återigen i de skolor där detta ej sker 10 timmar i veckan i de lägre årskullarna fördelat på 5 dagar i veckan för att ge möjlighet till mindre barngrupper i form av halvklasser

Vi föreslår omgående att ett samarbete sker med lärarhögskolan för att få till stånd fler praktikplatser i kommunen.

Vi föreslår en omstrukturering i skolorna med ökat anslag till skolböcker i de lägre årskullarna och mindre kopiering

Vi föreslår en satsning på attraktiva annonser för att ex  Svenska två lärare omgående ska anställas samt den specialpedagogtjänst som för närvarande står vakant omgående tillsätts.

Vi satsar på fortsatt projektering för ny eller ombyggd högstadieskola.

Vi satsar på samordning av resursen och vuxenenheten i form av att endast ta bort 50% arbetsledning till skillnad från andra partier som tar bort 100% tjänst.

Nora kommun är ingenting utan ett näringsliv och en arbetsmarknad som utvecklas

Nora kommuns företagsklimat är summan av de attityder, regler, och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Nora kommun har ett nära samarbete med näringslivet och företagarna i Nora som leder till en utvecklande arbetsmarknad. Nora kommun ökar även stimulans av kollektiva, lokala satsningar, samt småskaliga lösningar. De livsmedel som serveras i skolor och på äldreboenden är närproducerat svenskt

För att få företag att flytta till Nora ska kommunen vara aktivare i kontakten med näringslivet samt erbjuda bra etableringsmöjligheter.

Dessutom ska kommunen ha nära samarbete med etablerade företag och erbjuda hög service. Här finns stora förbättringsmöjligheter utan att öka kostnaderna genom kontinuerliga besök hos företagarna.

Vi vill också få till en bra översiktsplan

Vi satsar på svensk mat och ekologisk i våra skolor.

Vi vill satsa på vårt reningsverk. Vi ser alternativ till reservvatten

Nora kommun ska marknadsföra, stödja och uppmuntra olika entreprenörer och föreningar som leder till att hela Nora blir ett attraktivt turistmål under årets alla årstider och att turismen blir en stark näring.

Här vill även vi satsa på Alntorps Ö både på gratis båt och renovering. Vi tycker det är på tiden. Däremot föreslår vi ingen gästhamn på ön, det tycker vi inte behövs.

Vi satsar även till skillnad till majoriteten på informationsmaterial för att öka servicen och attraktionskraften i kommunen.  Vi har bra hemsida med info om Alntorps Ö, vi behöver uppdatera och förbättra övriga hemsidor

Ställplats för husbilar vill vi föra en diskussion med bandyklubben om de kan administrera för att de på så sätt få ökade intäkter. Det är viktigt att Nora kommun har ett starkt och utvecklande föreningsliv

Föreningarna gör ett oerhört viktigt arbete både rörande allmänt förebyggande arbetet och integrationsarbetet för våra nyanlända invånare. Därför vill vi göra ordentliga satsningar under kommande två år. Det är konstgräs för fotbollsklubben och allaktivitetshus. I kö menar vi att ridklubben och ombyggnation av hockeyn står.

Därutöver vill vi inventera samtliga idrottsanläggningars kondition, för att kunna lägga en långtidsplan för dessa.

Vad backar vi då på?

Vi räknar upp kostnaderna med 2,6% i stället för 2,75 som majoriteten, eller 2,5% som vänstern

Vi sänker inte borgensavgiften till Norabostäder, de lånar redan billigt, det finns ingen anledning att sänka avgiften. Det kostar kommunen 567 000 årligen. Man får mycket för dessa pengar !

Den 1-1 lösning vi varit med och beslutat om backar vi på med anledning av forskningsresultat och föreslår senareläggning och till en äldre målgrupp (högstadiet) .Mycket utifrån forskning kring barns skärmtid I stället lägger vi pengar på böcker. Rörande IT satsningar i kommunen vill vi lägga dessa centralt för att ha kontroll och enhetlighet och samordning för bästa nyttjande.

Vi föreslår vidare att man säljer Myrstacken

MS LYNC som är ett system för videokonferenser som majoriteten satsar på är ett fullkomligt vansinne. Det är ett system som statliga myndigheter har. Kostar 100 000 kr och fungerar som skype Det finns både billigare och bättre system. Vi satsar inte heller några 3 miljoner på kulturskola

Inte heller satsar vi på 6 timmars arbetsdag i vården.

Vi satsar på att marknadsföra Nora. Vi satsar på en hållbar budget Nora ska bara inte vare ett ställe att bo på, det ska ge sina invånare möjligheter till en hel livsstil

När andra höjer skatten ligger vi kvar på vår nivå. Vi sprätter inte ut skattemedel lite här och där, Vi tar ett steg i taget och sakta men säkert bygger vi ett hållbart och attraktivt Nora – inte bara kommunalt inte bara på privat ägarskap utan tillsammans med näringsliv och föreningsliv. Det är så Nora ska byggas!

Låt oss enas – ta en kvällspromenad

Idag arrangeras fackeltåg runt om i vårt avlånga land till minne av den tamboskap, de hundar och andra tamdjur som fallit offer för vargen. Fackeltåget är också en protest mot den icke fungerande rovdjurspolitiken.

Åsikterna går isär hur mycket varg vi ska ha. Somliga tycks se vargen som ett rovdjur med hundegenskaper- en vildhund och ett trevligt inslag i naturen. Om det finns inslag av hund i vår varg i Sverige är vad jag har förstått mycket oklart. Skulle det finnas det då blir inte EU glada, eftersom hybrider i våra skogar inte är tillåtet.

Naturskyddsföreningen önskar mycket varg troligtvis upp över 1000 individer, hur många är oklart då det hänger samman med vargens bevarande status. Det vill säga vargen ska ej riskeras att bli inavlad. Om stammen är inavlad där det råder olika åsikter om, har att göra med hur stor stammen bör vara enligt dem. Ingen varg som skjutits har varit inavlad vilket man kan tycka är märkligt utifrån inavelsdebatten. De tonar även ner de skador vargen orsakar på exempelvis får. Detta kan läsas på deras hemsida, där man även kan läsa att de lägger vikt vid rovdjursstängsel

Svenska jägarförbundet vill ha så lite varg som möjligt, de menar att vi har en gynnsam bevarandestatus.(ingen inavel) Vidare menar de att avsaknaden av en fungerande vargförvaltning, otydlighet i vad som krävs för att få reglera vargstammen, byråkratin, bristen på empati för dem som drabbas och kostnaderna runt vargarna piskar upp frustration hos många människor.

Vi i LPo förespråkar ingen frilevande varg. Någon svensk typ av varg finns inte och därmed är inte vargen ett utrotningshotat djur. Vi måste ha en fungerande rovdjursförvaltning för att kunna öka vår självförsörjningsgrad. Det faktum att när beslut överklagas så är det domare vid förvaltningsrätt som dömer utan kunskap om vilt gör inte saken bättre

Vi ser gärna att vi har en förvaltning på klövvilt och vildsvin som kommer fler till del än de som jagar, något mer ekologiskt finns knappast. Vi vill också att Sveriges bönder ska kunna beta av sina marker både äng och skogsnära. Det ökar mångfalden

Oavsett åsikter har vargens intåg i Sverige förändrat livet för många särskilt för människor i vargtäta områden som ex Örebro län. Det kunde vi läsa om i Nerikes Allehanda  här om dagen, en bra artikel och undersökning tycker jag. http://www.na.se/orebro-lan/sa-har-rovdjuren-forandrat-livet-for-jagare-och-faragare

Oavsett åsikt om hur många vargar man vill ha kan vi nog alla enas om att det är oerhört tragiskt och onödigt att så många människor och djur drabbas av den otydlighet som råder och brist på effektivitet av lagd rovdjurspolitik

Så låt oss enas i detta. Kom med och visa att du står bakom en bättre rovdjurspolitik i fackeltåget i Nora kl 18.00 i kväll. Tal sker på torget.

Det här med storregioner……..

Ett syfte med 6 storregioner är att styrning och ansvar ska bli lika i hela landet. Hur tänker man då, det förutsätter ingen framtvingad stor-region-reform som dessutom bygger på konkurrens?

Motståndet mot storregioner är stort. En ny Sifo-undersökning visar att motståndarna är fler än förespråkarna. Vi kan läsa att fler och fler är kritiska i oppositionen, men de partier som säger sig vara för en decentralisering är fortfarande positiva, märkligt. Men det är klart: ser man saker från ovan är det en decentralisering -men i underperspektiv, ur folkperspektiv är det en centralisering och då infinner sig frågan vilket perspektiv man ska ha. För mig -och vårt parti är svaret givet-folkperspektiv.

Det finns fler frågor än svar, indelningskommittén har inte tillräckligt belyst och visat på fördelarna med storregioner.Dessutom borde en viktig del av uppdraget vara att se till hur vi ska få hela landet att leva, hur vi tillsammans kan samarbeta och samverka utifrån de olikheter som vårt stora land har. Hur vi kan skapa så rättvisa och solidariska villkor det bara går för hela vår befolkning – utan intern konkurrens.

En centralpolitisk urbaniseringstrend lett till att invånarantalet i hälften av landets kommuner minskat, sedan mitten av 1990-talet, trots att antalet totalt ökat i Sverige. Stora kommuners perspektiv appliceras på små kommuner, vilket inte fungerar, samtidigt som resurser tas från landsbygd utan att kompensation utgår. Landsbygden ska leverera till till städerna, men vad ska städerna leverera till landsbygden? Konsekvensen är en döende landsbygd och en avfolkning av mindre städer. Vi som bor utanför de stora städerna ser det här.

De råder en tro på ett utopisk rationaliseringsparadis bland många av våra makthavare. Vurmen för småskaligheten är borta, jobb och utbildning centraliseras. Att tro att storregioner blir effektiva ur ett rationaliseringsperspektiv saknar stöd, se bara på vad som hände när kommunerna slogs samman i början av 70 talet. Blev kommunerna effektivare? -Nej, men besluten fattades längre bort och byråkratin ökade.

Sveriges politiker på nationell nivå borde se på Norge, som politiskt medvetet driver att hela landet ska brukas, där de två viktigaste incitamenten är differentierade arbetsgivaravgifter och återbäring av naturresurser som plockas ut från landsbygden.

I stället för detta tänker den indelnings kommitté man tillsatt på nationell nivå att vi i Sverige ska skapa storregioner Utgångspunkten att skapa sex regioner är att de ska vara ”jämnstarka” och konkurrera med varandra. Därav ska det vara lika många invånare i varje storregion. Det är naivt att tro att regioner blir jämnstarka för att man ritar om en karta och placerar lika många invånare i dem. Vad är det som gör att indelnings kommitté missat detta?

Regioner med olika storlek och folkmängd bör fortsätta att utvecklas, samverka, kompenseras, lära av varandra. -inte konkurrera med varandra. De län vi har idag inrättades för att staten skulle vara närvarande och ta vara på regionernas olika förutsättningar, de olikheterna finns fortfarande.

En storregion är dessutom oroande ur demokratisynpunkt. Avståndet kommer att öka mellan väljare och beslutsfattare, vilket många invånare redan idag märker. Inte heller löser man snabba flexibla beslutsvägar med storregioner, -risken är snarare att orättvisorna ökar eftersom man tappar lokal kännedomen.

Att sjukvården skulle gynnas av en storregion i konkurrens med andra är svårt att se. Det är dessutom ett underkännande av vården, vilket jag nog kan hålla med om rörande den allmänmedicinska delen där stafettläkare avlöser varandra och du som patient träffar olika läkare hela tiden. Snarare kanske vi bör utreda om staten ska ta över vissa delar av den högspecialiserade sjukvården, och att resten decentraliseras till primärvård i kommunerna.

Kanske även här ett Norskt incitament där studieskulder avskrivs på olika nivåer om du väljer jobba utanför storstadsregioner under ett antal år för att få kontinuitet

Frågan är om våra majoritetspolitiker på nationell nivå kommer att lyssna på kritiken, eller slår man igenom reformen och tänker att det handlar om en ”organisationsfråga” Indelnings kommittén och våra beslutsfattare har en del att bevisa om man fortfarande vill lyssna till folket ute i landet

 

 

.