Den redaktörstyrda algoritmen

Av Anders Trapp & Magnus Engström, MittMedia

Syftet med MittMedias inledande arbete kring automatiserade nyhetstjänster är att lämna tillbaka kontrollen över det algoritmstyrda innehållet till redaktionella medarbetare, genom att göra detta hanterbart via ett analyssystem.

Som ett första delprojekt i vårt automatiseringsprojektet analyserer vi just nu utfallet av ett test där vi byter ut en befintlig automatisering mot en annan (mer specifikt mest läst-listan i huvudet på våra sajter).

Om du vill läsa mer om vårt förberedande arbete och varför vi väljer att påbörja arbetet med en redan automatiserad funktion finns det en ängre bakgrundsbeskrivning i en tidigare bloggpost:

http://blogg.mittmedia.se/quidproquo/2015/05/19/den-autonoma-rekommendationen/

I förlängningen kommer resultatet av detta delprojekt att skapa möjligheter för redaktörer att automatisera samtliga artikelpositioner på sin sajt. Många av byggstenarna för denna funktionalitet testas inom MittMedia just nu.

DT
Mest läst, som den ser ut idag på dt.se

Automatiseringen är ett första steg mot en personaliserad nyhetsupplevelse där den långsiktiga ambitionen är att varje sidvisning skall vara unika beronde på användarens preferenser.

Urvalet

Efter att ha studerat artikelurvalet under en tid har vi identifierat några potentiella förbättringspunkter, som att höja tempot i urvalet, minska effekten av social trafik samt undvika att gamla artiklar seglar upp i listan. Syftet är att skapa en bättre användarupplevelse genom ett smartare urval, utan att förändra innehållet.

Lösningen vi nu testar beseras på att vi viktar artiklarna som har flest antal besök idag delat med hur många timmar artikeln varit publicerad. Eftersom mest läst-listan ligger på alla våra sidor (artiklar och ettor) måste vi även hantera olika besökstyper.

Detta löser vi genom att vi tar ut andelen besökare på respektive artikel som klickar från startsida respektive sociala medier och poängsätter dessa parametrar.

Effekter av första ettapen

Inför bytet av urvalsalgoritm analyserades användande av funktionen på MittMedias större sajter. Vi vet sedan tidigare att listan är flitigt använd, och genom att jämföra händelsedata med trafikströmningar gick det snabbt att fastställa att omkring 9% av alla besökare kontinuerligt använder sig av listan för att navigera till intressant innehåll. Om vi applicerar samma mätmetoder som ofta förekommer i annonsdata hade vår lista innan uppdateringen en CTR (Click Through Rate) på 0.026, vilket i praktiken betyder att två och en halv procent av alla sidvisningar leder till att nästa sidvisning baseras på ett klick från ”mest läst”.

Det ursprungliga målet med den nya funktionaliteten var att åtminstone bibehålla tidigare värden och sedan iterera algoritmen via analyssystemet.

Lanseringen av den nya urvalsalgoritmen har skett stegvis under de senaste veckorna. Redan vid den första uppdateringen stod det klart att listan prioriterade innehåll väldigt annorlunda, även om vi inledningsvis till viss del försökt efterlikna det ursprungliga artikelurvalet.

Ett förändrat urval behöver inte betyda ett bättre urval, och det var med viss spänning vi påbörjade analysen av det data vi samlat på oss under den första lanseringsperioden. Lyckligtvis kunde vi snabbt konstatera att med en tillräckligt lång mätperiod för att undvika ”trafikpikar” och dylikt gick det att dra slutsatsen att användarna föredrog det nya urvalet.

Efter nio dagars mätningar konstaterade vi att användandet ökat med 17%. I detta läge innebär den ökningen att CTR:en stabiliserat sig kring 0,30 och därmed ökat användandet till tre procent av alla sidvisningar. Sett till användarens vanor innebar förändringen att närmare 11% av alla besökare nu använde sig av listan.

data
Success!

Effekter av andra etappen

Trygga med de inledande mätningars beslutade vi oss för att omedelbart påbörja tester med att förfina urvalsalgoritmen (återigen, själva syftet med denna uppdatering är ju att göra denna typ av förändringar extremt smidiga direkt via analyssystemet). Efter en kort omarbetning förändrades åter urvalet märkbart, och vi påbörjade en ny mätperiod.

Under denna mätperiod påbörjades också ett separat arbete med att förbättra rubriksättningen på mycket av det innehåll som produceras.

Efter denna mätperiod kan vi nu konstatera att CTR-värdet åter stigit markant, och med 46% ökning sedan inför denna uppdatering har nu CTR-värdet ökat till över 0,040 vilket betyder att 320 000 sidvisningar i veckan föregås av att ett klick i denna artikellista. Denna förändring är som allra mest påtaglig sett till användarbeteendet, då den uppdaterade listan används av över 15% av samtliga besökare på någon av MittMedias sajter.

Utöver förbättring genom ett mer relevant innehållsurval ser vi också att på de sajter där den nya typen av rubriksättning används ökar dessa siffror nu ytterligare.

Påverkan på andra funktioner

Det är förvisso svårt att avgöra omedelbara effekter på sidvisningar per besök eftersom dessa påverkas extremt mycket av skillnader i trafik och hur mycket innehåll som sprids på sociala medier, men i de mätningar som gjort ser vi att även dessa värden förbättras. I sammanhanget är detta viktigt, då vi inte vill riskera att i för hög grad kanniballisera på andra funktioner på sajterna.

Förändringar i innehållskonsumtionen

Efter att urvalet var optimerat började vi även skriva längre puff-rubriker.

En tydlig förändring kan vi se i utfallet av nattredaktionens artiklar som sammanfattar nattens händelser “medan du sov”. Det är en artikel som ligger på samtliga sajter runt 05.00 på morgonen och sammanfattar nattens nyhetshändelser.

Här ser vi en dubbel effekt där den första veckan, 25, visar effekten av det nya urvalet i mest läst-listan medan den andra veckan, 26, visar effekten av de längre rubriker. Totalt ser vi en ökning av nära 100 % i läsning på dessa artiklar.

natten
Visningar av nattredaktionens innehåll

Nästa steg

Vårt arbete med autonoma funktioner fortsätter nu, och som en del i detta fortsätter vi arbetet med optimering av mest-läst listan. Nästa steg blir att se över position och design, då vi vill att UX-arbetet ska fortsätta parallellt med att innehållshanteringen fortsätter att utvärderas. Nedan följer ett första utkast från UX-gänget. Tanken är att vi testar ett antal hypoteser och mäter oss fram till bästa effekt.

En del av detta arbete kommer att ske kring själva presentationen, då till exempel ”Mest läst” är en väldigt missvisande titel.

nya listan
Tidigt förslag på ny design och funktion

Parallellt med detta har vi även börjat optimeringen av rekommendationer i artikelvyn enligt samma arbetsmodell.

Utmaningar – hur jobbar vi datadrivet med detta?

Vi jobbar ständigt med att lära oss fatta bättre beslut och göra tydligare prioriteringar utifrån det data vi samlar på oss. Till viss del är det naturligtvis väldigt roligt när till synes små förändringar ger stor effekt, men vi måste också vara noga med ur vilket perspektiv vi väljer att se förändringar. En ökad klickfrekvens i en artikellista har inget värde i sig självt, men om vi kan se ett direkt samband mellan detta och värden som vi vill använda i våra KPI:er är vinsten stor.

Vår utmaning kring detta är nu att förvalta de kunskaper vi samlat på oss på ett sätt som gör att vi tydligare kan se långsiktiga vinster. Rent konkret i detta fall handlar det mycket om att förstå varför användaren föredrar att få nyheter presenterade på detta sätt, och att ta avstamp i den kunskapen när vi fortsätter utveckla våra produkter.

Av Anders Trapp & Magnus Engström, MittMedia

Den autonoma rekommendationen

bloggbild-automatisering

Av: Magnus Engström – Utvecklare, MittMedia

Nyhetssajter har utgjort en av hörnstenarna på Internet nästan hela vägen tillbaka till mediets födelse. Vissa vill till och med gå så långt som att hävda att långt innan den digitala distributionen kom att utgöra ett hot mot tidningshusen var det tidningarna själva som bidrog till att legitimera Internet som en trovärdig informationskälla, och därmed på allvar starta revolutionen.

Lika länge som nyhetssajterna har levererat nyheter har de också haft automatiserade element, varav många idag är så självklara att vi inte längre reflekterar över dessa trots att automatiseringsdebatten aldrig varit hetare än just nu. Under rubriker som ”senaste nytt”, ”mest kommenterat”, ”mest läst” och ”trendande innehåll” har artiklar sedan tidernas begynnelse presenterats i den ordning som system lärt sig att rangordna dessa. Små enkla algoritmer, som erbjuder artiklar sorterade på ett sätt som om de gjordes med manuellt arbete utan tvekan skulle svälja ett antal heltidstjänster.

Om du är en frekvent användare av våra nyhetssajter har du antagligen till exempel lagt märke till den horisontella listan betitlad ”Mest läst” högst upp på sajten. Den ska nämnas direkt att denna artikellista aldrig har reflekterat sajtens mest lästa artiklar i vanlig bemärkelse, utan snarare fått namnet på grund av att användartester tidigt avslöjade att ”10 heta” inte var en tillräckligt beskrivande titel.

"Mest läst" på dalademokraten.se
”Mest läst” på dalademokraten.se

 

När vi på MittMedia efter en längre tankeprocess tar nästa steg i automatiseringen väljer vi att inleda med att återbesöka detta (för våra användare) välbekanta sajtelement. En funktionalitet som vi vet hur den presterar idag och på vilken vi genom lättöverskådliga dataanalyser kan mäta förbättringar och försämringar över tid. Dessutom är avgränsningen bekväm med ett enskilt användningsområde som vi enkelt kan hantera om det uppstår oväntade utmaningar i något skede.

Vad är då skillnaden mellan den ”Mest läst” vi nu lanserar kontra den som funnits med sedan plattformen lanserades?

Till att börja kan en kortfattad beskrivning av hur den tidigare algoritmen fungerar vara på sin plats. Enkelt sammanfattat utgjordes artikellistan av artiklar som ökat kraftigt i läsning under en viss tidsintervall jämfört med tidigare tidsintervaller av samma längd. Om en artikel till exempel blivit läst och delad 500 gånger under den senaste halvtimmen och innan dess blivit läst och delad 700 gånger under föregående heltimme (dvs. 350 ggr per halvtimme i snitt) fanns det goda chanser att artikeln (som nu ökat i popularitet med 30%) letade sig upp bland de tio artiklarna i listan.

Denna intervallbaserade typ av rankning är mycket vanlig typ av algoritm som i olika former förekommer på allt från Facebook till Reddit.

Denna helautomatiska approach för dock med sig ett antal problem som är extra märkbara i en miljö där användaren förväntar sig ett artikelurval signerat av en publicist. Bland annat kan en algoritm oövervakad presentera innehåll som av olika anledningar inte passar i sammanhanget. Det kan till exempel röra sig om trafikvarningar som hastigt passerat, ”inför matchen”-rapporter som hänger kvar trots att matchen startat eller rent av vällästa sorgeannonser. I de flesta fall då problem har uppstått har utvecklare och redaktörer gjort manuella insatser på de artiklar som önskats filtreras bort. Problemet med denna manuella approach är att systemet fortsätter agera på en i programmeringskod definierad algoritm. Därmed kan inte funktionen utan insatser från utvecklare modifieras vartefter nya förändringsbehov uppstår.

MittMedias första steg i en autonom nyhetstjänst är att återföra möjligheterna och ansvaret kring artikelrekommendationer till våra redaktörer och analytiker.

Under våren har ett stort antal anställda hos MittMedia genomgått olika typer av utbildningar inom våra analyssystem. I ett flertal omgångar har redaktörer och journalister drillats i hur rapportverktygen kan användas för att presentera innehållslistor efter alla tänkbara parametrar och datapunkter.

Tillsammans har de lärt sig besvara frågor som: Vilka artiklar som publicerats idag är mest lästa? Vilka artiklar har störst spridning i sociala medier senaste två dygnen? Vad konsumerar våra inloggade användare? Vilken typ av innehåll är populärt bland våra ofta återkommande besökare? Eller, vilken typ av innehåll letar en sportintresserad återkommande användare efter på morgonen en typisk söndagsmorgon på höstkanten?

Det är denna kunskap vi nu lägger som grund i vårt automatiseringsarbete. Från och med lanseringen av vår nya automationsservice agerar våra automatiserade funktioner på data producerat av algoritmer byggda och testade i våra analyssystem, av analytiker och redaktörer som dagligen jobbar med lära sig mer och mer om vad som fungerar och vad som inte gör det. När en förändring görs på en rapport i analyssytemet kommer det direkt att återspeglas på sajten.

Trendande innehåll enligt rapport skapad i analyssystem
Trendande innehåll enligt en rapport skapad i ett analyssystem

 

Genom att tillföra nya typer av metadata, som prioritet och bästa före-tidpunkter (mycket likt den approach Aftonbladet arbetar efter), kan de återkommande utmaningarna vi idag har med automatiska listor enkelt hanteras.

Varje förändring är mätbar, och vi hoppas att kontinuerlig A/B-testning på våra sajter med olika typer av dataunderlag kommer att ge oss en allt tydligare bild av vilka användare som föredrar olika typer av urvalsalgoritmer.

På sikt kommer vi att möjliggöra innehållsrekommendationer ur ett större perspektiv där innehållet också viktas av potentiella målgrupper (och på dessa beräknade annonsintäkter), och i en förlängning kommer kanske systemen själva att lära sig förstå vilka urvalsalgoritmer som passar olika typer av trafikmönster och kontexter.

Detta är det första steget MittMedia tar mot en helt dynamisk autonom nyhetstjänst. Nästa steg är att frikoppla denna funktionalitet från de ”statiska” listelementen och även tillgängliggöra samma funktionalitet i det dagliga arbetet, och därmed förse våra startsidor med en varieté av ”automatpuffar” baserade på olika typer av specialbyggda analysrapporter. Detta kommer att möjliggöra en helautomatisk startsida (om så önskas). Huvudsyftet är att inte bara avlasta redaktörerna ett ofta icke värdeskapande arbetsmoment utan även att bygga en djup förståelse och optimering för hur vårt innehåll konsumeras beroende på vem som utgör konsumenten och i vilken miljö denne befinner sig.

Och när nu MittMedia inom en snar framtid även lanserar än mer innovativa projekt som robottexter och målgruppsegmenterade annonssystem (med self service-gränssnitt) har vi en mycket stabil grund att stå på. Vi har anledningen att återkomma till detta.

Av: Magnus Engström – Utvecklare, MittMedia

Röd fas – Definiera

Inlägg #5 i bloggserien om MittMedias utvecklingsprocess ”Kringlan”

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren – Digital utvecklingschef, MittMedia

Röd fas - Definiera

 

Det här inlägget handlar om den röda fasen i MitttMedias utvecklingsprocess Kringlan och tar vid direkt där inlägget om föregående lila fas slutar. Efter lila fas har vi fått fram ett Idédokument som beskriver idén genom att framför allt besvara de tre första frågorna: Varför?, Vilka? och Vad? Röd fas börjar med att vi skapar första iterationen av en prototyp utifrån Idédokumentet. Den behövs dels för att utvecklare ska kunna diskutera tekniska fallgropar, för att göra användartester, för att visa för intern personal, mm. Två bra böcker som tydligt trycker på vikten av en prototyp framför en skriven kravspec är Inspired och The inmates are running the asylum. Framför allt behövs prototypen för att förstå vilken affärsmodell vår produkt kan ha. Därför börjar röd fas med frågan Var finns affären? Jag har förut bloggat om den digitala trion, oblygt inspirerad av Creative Confidence. Omedvetet i linje med Shuhari (eller Techne vs. Episteme) har vi nu lärt oss, tillämpat och vidareutvecklat trion till en digital kvintett:

Digitala handen

De här fem faktorerna behöver finnas för att vi ska lyckas göra en fenomenal produkt. Vi har kompletterat kelleybrödernas Användarupplevelse (förkortat Upplevelse för att slippa diskussionen om Kund eller Användare), Teknik och Affär med Data och Innehåll. Man kan naturligtvis argumentera att Data är en del av interaktionsdesignerns jobb eller att det ingår i affärsutvecklarens ansvar att underbygga affärsmodellen med data. Och då skulle man också ha rätt. Men en f.d. tidningskoncern på väg in på den digitala skridskobanan med oslipade skridskor behöver visualisera vikten av en orange datakon att luta sig emot. Det innebär inte att en analytiker måste hänga över designerns axel utan att vi måste ha med data som input i våra designbeslut. Vi lade även till Innehåll eftersom 99 av 100 produkter vi skapar bygger på journalistiskt innehåll. Kanske blev vi även inspirerade av Espen Sundve?

 

Alltid för bråttom för att göra rätt

Det här inlägget är en mix av hur vi jobbat hittills och de goda idéer som dök upp förra veckan då vi samlade 8 ärrade projektledare i MittMedia för en gemensam workshop – en projektledarverkstad. Den syftade mycket till att förbättra hur vi jobbar med projekt och framför allt få rätsida på röd fas. För röd fas är svår, kanske den svåraste fasen i Kringlan. Efter att ha läst alla utvärderingar av gemensamma projekt, lyssnat på projektledare och på synpunkter från medarbetare som av olika skäl blivit involverade sent i projekt, känns det som att vi ringat in varför röd fas är så svår:

 

  1. Hönan eller ägget? För att lyckas i genomförande och lansering måste alla som är utförare i dessa faser blandas in i god tid. Även om jag själv skrivit om vikten av detta är det bara att inse att MittMedia är 1000 personer på 40 orter med lokal och central organisation simultant. Så när är rätt tid för att blanda in rätt kompetensrätt sätt? Och hur ska det gå till i praktiken när inga två projekt är identiska?
  2. Buzz word mayhem. Nån har sagt att snacket i mediebranschen om Big data mining är som att lyssna på tonåringar prata om sex: Alla pratar om det men ingen har gjort det. Detsamma kan sägas om många av de beslutsunderlag som behöver produceras i röd fas: Technical Analysis, Business Case, Go-to-market strategy, Onboarding process, Metrics/revenue strategy, osv. Vi förstår alla vad ett ”Business Case” är eller varför vi behöver en ”Go-to-market strategy,” men hur ser ett sådant dokument ut på MittMedia? Vilken typ av kalkyl ska vi använda? Vilken kalkylränta? Hur beräknar vi icke-monetär nytta? Med PENG? Nej tack. Hur mycket säger egentligen produktens TB när vi inte tagit med interna kostnader? Det här är inget unikt för MittMedia och ni som jobbar på MittMedia och läser detta behöver inte skämmas. Det här är helt enkelt inte tidningsbranschens digitala paradgren, och det är skitsvårt även för andra branscher som befinner sig i en digital transformation – helt plötsligt gäller nya spelregler.
  3. Alltid för bråttom för att göra rätt. Om den förra punkten handlade om nya utmaningar handlar den här om den mest traditionella av utmaningar, självaste ur-utmaningen: Tiden. Vi vet att vi är för sent ute, vi vet att vi inte hunnit göra någon kalkyl, sätta bra mål, rigga mätsystem, inte hunnit stämma av med alla viktiga stödfunktioner, avtalen är inte påskrivna, osv. Ändå går vi vidare. Varför? Här får man antagligen söka svaren hos Foucault, Lévi-Strauss, Nietzsche eller t.o.m. Freud? Någonstans inprogrammerat i vårt DNA finns iaf en medfödd envetenhet – en strävan efter att en dag kunna besegra tidens lagar. Denna gen är mycket mer dominant bland projektledare och produktägare än hos andra, vanliga dödliga. Nej, jag har absolut inga vetenskapliga bevis för detta resonemang 😉

 

Jag tänker inte ge mig på punkt 2 och 3 i detta inlägg, däremot kan jag berätta om en aktivitet som vi har prövat med lyckat resultat för att råda bot på punkt 1: Combat Room.

 

Combat Room

Ett Combat Room är en 1-2 dagars workshop där man samlar alla kritiska beslutsfattare och de aktörer som är viktigast för att nå framgång i kommande faser: genomförande och lansering. När jag läste interaktionsdesign på Ltu hade vi en duktig lärare vid namn David Carr (R.I.P.). Han sa hela tiden att god design är ett tradeoff – en fight mellan olika perspektiv. Om man grovt, grovt generaliserar för att illustrera poängen så skiter interaktionsdesignern i att det är snyggt, det ska vara användbart! Enligt samma grova generalisering vill affärsutvecklaren att produkten skall vara pangfull med annonser för att maximera CPM, designern vill att det ska vara kosmetiskt tilltalande, och utvecklaren bryr sig bara om att koden är förvaltningsbar. Det är bra med olika perspektiv, men alla behöver kompromissa lite så vi kan mötas mitt i handflatan och hitta den fenomenala produkten. Det här är precis vad ett Combat Room handlar om. Alla viktiga kompetenser får komma till en workshop och sen är det target practice på den stackars produktidén.

Problem, problem, problem!

Vid product discovery pratar man ofta om en tratt: Först är allt möjligt och sen jobbar man successivt med att smalna av idén. Combat Room är en aktivitet för att smalna av idén – i den röda Definiera-fasen. Det är ett sätt att misslyckas tidigt och billigt. Ponera att vi inte stämmer av med rätt kompetenser och går vidare med att bygga och rulla ut produkten. Den frustration och irritation som uppstår down the road när människor längre fram i kedjan får en gris i knät, den kommer att märkas även hos slutkunden. Jag lovar. Det finns en viktig regel till att nämna för ett Combat Room: Output skall vara konkret! Det här är inte ett AA-möte eller allmän klagobön. Syftet med att lyfta problem och risker är att identifera viktiga aktiviteter och förändringar och sen sätta ansvariga för att dessa utförs!

Men blir det inte dyrt om alla ska åka på workshop och tar det inte lång tid att hitta ett datum då alla kan?

 

Nja, inte nödvändigtvis.

 

HUCKI

En bra tumregel som vi börjat använda för att definiera vilka roller olika aktörer har i ett projekt är HUKI: Huvudansvarig, Utförare, Konsulteras och Informeras. Den första rollen är singular – det kan bara finnas en Huvudansvarig. Övriga roller är plural. Under projektledarverkstaden såg vi behovet av att tydliggöra ytterligare en roll: Beslutsfattaren. Visst kan en Utförare vara beslutsfattare och visst kan Konsulteras innebära att man konsulterar en beslutsfattare men det framgår inte tillräckligt tydligt. Därför har vi lagt till C som i Chef och därmed fått den mer sportminnande akronymen HUCKI.

 

Det var allt jag tänkte skriva om röd fas för denna gång men det finns alla anledningar att återkomma hit, inte minst då vi kommer ha fler projektledarverkstäder under våren. Nästa inlägg kommer handla om den gula genomförandefasen och fokusera mycket på agil utveckling. På återseende!

 

 

TNW 2014 mandatory selfie
Mandatory selfie @ TNW Europe 2014

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren

Digital utvecklingschef, MittMedia

anders.haren[at]mittmedia.se

Lila fas – Upptäcka

Inlägg #4 i bloggserien om MittMedias utvecklingsprocess ”Kringlan”

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren – Digital utvecklingschef, MittMedia

 

Lila fas - Upptäcka

 

Allting börjar med en idé och det gör även Kringlan. Kanske kommer idén från analys av användardata? En intressant artikel? Ett spännande samtal? Kanske stammar idén från lärdomarna kring ett nedlagt projekt (som kommer direkt från röd fas), eller från en slutsats man dragit efter att ha läst en utvärdering av en tidigare satsning. Det är ingen slump att den blå utvärderingsfasen tonar över i en lila upptäckandefas…

 

För att vi över huvud taget ska ge oss in på att utveckla en ny produkt måste det finnas en idéägare som brinner starkt för sin idé. Idéer genomförs ju som projekt utanför ordinarie arbetsuppgifter så för att orka driva sin idé och få med sig andra, måste man verkligen brinna för den. Google är grymma på kontinuerlig innovation (lästips: Annika Steibers rapport ”Googlemodellen”) och de betonar just vikten av att entusiasmera andra. Om du brinner för din idé, lyckas entusiasmera andra att ansluta sig och kan pitcha idén för de som sitter på pengarna avsätter Google tid och pengar till genomförande. Ungefär samma princip råder på MittMedia.

 

Alla som har en ny idé skickar in den via vår idéportal. Man fyller i rubrik och beskrivning och eventuell bild, samt svarar på tre frivilliga frågor. Idén hamnar dels i en databas men viktigast av allt postas den till MittMedias Facebook-grupp Utveckla MittMedia! som i skrivande stund har 667 medlemmar. Där hissas och dissas idén, Affärsledning (AL) och Koncernledning (KL) kan ställa kniviga följdfrågor, andra som genomfört liknande idéer kan bidra, och fler intresserade kan anmäla intresse att ansluta sig till projektgruppen. Alla interaktioner som görs på Facebook – kommentarer och gillningar – mäts och visas på idéportalen som poäng. När en idé nått över 20 poäng tar AL upp den på sitt månadsmöte. Alternativt om det är en mindre idé som inte leder till nyutveckling utan kan lösas inom daglig affärsutveckling, då genomgår idén en annan, snabbare process. Den processen håller vi på att slipa på just nu, mer om den vid ett annat tillfälle.

 

Hitta kundens kontext

Den lila Upptäcka-fasen har tagits fram i samarbete med Learning Miles, ett företag inom kompetens- och organisationsutveckling. Det viktigaste med Upptäcka-fasen är att förstå samtiden och människorna som lever där. Att ta del av fakta, statistik och forskning men framför allt att ge sig ut på safari i verkligheten och besöka användare och kunder i deras verkliga kontext. Vad gör användarna? Vad läser de? Vad lyssnar de på? Vilka spel spelar man? Vilka appar använder man? Vad försöker man åstadkomma? Vilka problem försöker kunden att lösa? Framför allt: I vilka kontexter befinner sig kunden!

 

På MittMedia anser vi att kontext är överordnat både demografi och personas när man utvecklar digitala produkter och vi jobbar väldigt aktivt med våra kontexter. Ett exempel är t.ex. utvecklingen av produkten Åreidag. Vi hade ett fantastiskt bra statistiskt underlag över Vilka (fyra rangordnade personas) men vid en kartläggning av deras behov bl.a. via User Story Mapping hittade vi ett antal kontexter som användarna delade oavsett demografisk data – ung som gammal, barnfamilj som singel-grabbgäng. Jag hävdar bestämt att den smarta telefonens lilla skärmyta har ökat vikten av att underbygga god design med en stark kontext-förståelse. Det är även essentiellt att förstå den smarta telefonens roll i vår vardag och hur den jackar i våra basala vanor. Två boktips på det temat är klassikern The Power of Habit och Hooked – en nyare bok som fokuserar helt på digitala, vanebildande produkter som t.ex. Instagram.

 

I lila fas genomförs två olika gruppaktiviteter: Framtidsverkstad och Upptäcktsresa.

 

Framtidsverkstad

En Framtidsverkstad genomförs som en tredagars aktivitet där förändringsintresserade människor från hela koncernen (olika regioner, yrkesroller och ”hierarkiska nivåer”) samlas på samma ort. Den stora gruppen delas in i 4-5 mindre grupper som får varsin fråga. Frågorna ställs av KL eller AL och rör sådant som respektive gruppering grubblar på för tillfället. Ska vi gå ned i frekvens eller trycka tidigare på dagen? Vilka är de som aldrig haft en papperstidning? Vilka är de som besöker våra sajter men inte bor inom MittMedia-land? Stora frågor som grupperna får jobba intensivt med under tre dagars workshop. Den lila fasen hette förut ”Se och förstå” och det är en väldigt bra beskrivning på vad Framtidsverkstaden handlar om: Att tillsammans, som ett multidisciplinärt team med olika bakgrund, ge sig ut i verkligheten och interagera med den. Gruppernas slutredovisningar blir underlag för KL och AL att jobba vidare med. Ofta dyker nya stora frågor upp som resultat av en Framtidsverkstad och blir något för nästa Framtidsverkstad att borra djupare i. I skrivande stund har vi hållit 10 Framtidsverkstäder sen starten 2012-10-08 och totalt har 275 förändringssugna medarbetare från hela MittMedia deltagit!

 

Upptäcktsresa

En Framtidsverkstad sker tidigt i lila fas och när ett kundproblem ringats in samt data kring användare och kontext tagits fram, då ger vi oss på s.k. Product discovery (om du gillar den här länken rekommenderar jag även suveräna boken Creative Confidence). Product discovery handlar om att utifrån ett identifierat behov utforska olika produkt- och affärsmöjligheter. En annan metod som jag vill slå ett slag för som rör sig i samma del av den lila fasen är Design Thinking:

 

Design Thinking

 

Tänk Empathize som starten av Kringlans lila fas, där Framtidsverkstan körs. Därefter kommer Upptäcktsresan som en kombination av Define och Ideate. Sen kommer deras Prototype som är Kringlans röda fas och slutligen Test som är Kringlans Genomföra. Vi lekte med tanken att döpa vår genomförandefas till just Testa eftersom allt handlar om att testa en hypotes om en eventuellt lyckad produkt. Har du god tillgång till interaktionsdesigners på ditt företag rekommenderar jag Design Thinking framför den metod jag nu kommer att beskriva så sparar du en överlämning. I vårt fall då vi blott har en interaktionsdesigner i en koncern på 1000 pers har vi fått köra Upptäcktsresan workshop som en screening i slutet av lila fas innan beslut tas om vi skall gå vidare till röd fas och koppla in en interaktionsdesigner som tillsammans med andra får iterera fram en prototyp.

 

För att göra det enklare använder jag produkten Hockeypuls som exempel (dock med Åreidag som process eftersom vi förfinat processen sen Hockeypuls). När vi har ringat in att vi vill göra en produkt kring SHL och vi har fått in kvantitativa data som berättar vilka det är som följer SHL-lagen tar vi fram 2-3 grova personas utifrån kvantitativa data. Därefter letar vi fram personer internt som skall åka på Upptäcktsresan workshop. Personer med relevant kunskap om hockey men från olika delar av organisationen (innehåll, teknik, affär, mfl.). Om idén till en hockeyprodukt kommer från en Framtidsverkstad har vi även med representanter därifrån. Inför Upptäcktsresan blir deltagarna ombedda att genomföra en enkät med sina hockeyintresserade vänner på Facebook. Eftersom varje person även måste kryssa i kvantitativa data som ålder, kön och postnummer kan vi matcha svaren mot varje persona och gifta kvantitativa data med kvalitativa data. Det ger oss ännu bättre personas!

 

Upptäcktsresan

 

Vi ber även deltagarna att testa andra digitala hockeytjänster inför workshop. Bilden ovan skall illustrera det viktiga i förberedelserna inför workshop: Via kvantitativa och kvalitativa data får vi personas att jobba med på workshop och genom att intervjua sina vänner och testa andra produkter åker alla deltagare till Upptäcktsresan med en stor förståelse för användarens behov samt en bild av hur andra produkter försökt lösa behoven. Själva Upptäcktsresan är en workshop på 1-2 dagar där vi i tur och ordning:

 

  1. Rangordnar personas utifrån MittMedias digitala strategi (vilka är viktigast)
  2. Ger personas mer kött på benen. Alla väljer varsin persona och lever en dag i deras liv, berättar om detta för gruppen och modifierar personas backstory utifrån nya slutsatser
  3. Identifierar kontexter som våra personas delar
  4. Rangordnar kontexter utifrån våra personas (var kan vi skapa störst effekt och för vem?)
  5. Ringar in problem och behov i de prioriterade kontexterna
  6. Agerar som våra personas i de prioriterade kontexterna och försöker lösa problem och uppfylla behov utifrån befintliga digitala tjänster (konkurrentanalys)
  7. Diskuterar och dokumenterar de viktigaste framgångsfaktorerna för vår produkt (detta hamnar sedan i Idédokumentet)

 

 

Output från Upptäckarfasen

Om ni minns de 8 viktigaste frågorna i det förra inlägget så har vi nu rört oss från Varför? och Vilka? närmare Vad vi skall bygga och det är dags för Affärsledningen att göra en första granskning av Idédokumentet. Förutom Idédokumentet har vi en annan viktig output från lila fas: Vi har fått en Idégrupp. Ett gäng från olika discipliner som har unik insyn och förståelse i hur våra presumtiva kunder tänker och vilka kontexter de vistas i. Kringlans första checkpoint har symbolen av en människa och frågan Var finns affären? kommer först i nästa, röda fas. Varför? Jo, därför att vi måste ha identifierat ett verkligt kundproblem innan vi kan gå vidare. Finns det ett verkligt kundproblem, ett verkligt behov, då kan vi alltid hitta ett sätt att kapitalisera på det men det går aldrig bra om vi gör tvärtom. Om vi börjar med att konstatera att vi behöver sälja mer annonser eller prenumerationer och utifrån det uppfinner en produkt och intalar oss att vi fyller ett behov. Då blir det Hund och katt

 

Tack för att ni tar er tid och läser dessa inlägg och skriver kommentarer på Twitter och LinkedIn! Detta var den lila fasen i Kringlan. Nästa inlägg kommer att handla om den röda Definiera-fasen, den allra svåraste!

 

TNW 2014 mandatory selfie
Mandatory selfie @ TNW Europe 2014

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren

Digital utvecklingschef, MittMedia

anders.haren[at]mittmedia.se

Vilken avdelning jobbar du på?

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren – Digital utvecklingschef, MittMedia

UX nametag

Värdet hos en produkt skapas när den används. Ett paraply blir ett skydd mot regnet när du fäller ut det, en påse blir förvaring när du lägger saker i den. En nyhetssajt består av innehåll och funktionalitet men det är när besökaren använder sajten som värdet skapas. Värde i form av kunskap, idéer och tankar. Engagemang och känslor. Företagskunden använder också sajten för att skapa värde – t.ex. via varumärkesprofilering eller utbudsannonsering.

 

Nyhetssajten och all underliggande teknik – interna som externa system, backend som frontend, redundans, lastbalanserare, integrationer och anrop, processer, informationsflöden, osv. – allt detta existerar alltså för blott ett enda syfte:

 

Att erbjuda en miljö där värde kan skapas genom interaktion.

 

Detta ”värdeskapande genom interaktion” brukar på engelska kallas för User Experience (UX). Tyvärr har jag hört många som den senaste tiden använt UX som synonym för rollen interaktionsdesigner (IxD). Då missar man poängen. Interaktionsdesignern är blott en person som jobbar med UX och jag tror att det är just denna felaktiga bild av vad IT är som gör att begreppet UX begränsats till en liten del av den totala användarupplevelsen. Man pratar om UX som design och om design som färg och form eller wireframes. Men design är mycket mer, design är alltihop:

 

”Design is not just what it looks like and feels like. Design is how it works.”

Steve Jobs

 

Så om syftet med alltihop – alla servrar och sladdar, alla tusentals rader kod, är att tillhandahålla User Experience, varför kallas den stora grupp som jobbar med allt detta för IT? På IT jobbar t.ex. driftpersonal, servicedesk, koordinatorer, systemarkitekter,  systemutvecklare, designers, interaktionsdesigners, testare, mfl.

 

Vårt språk och vilka etiketter vi sätter på saker och ting (och på människor) spelar stor roll. Väldigt stor roll. Gång på gång – på parmiddagen eller knattefotbollsträningen, på after work likväl som på klassåterträffen – svarar vi ”Jag jobbar med IT” eller ”Jag jobbar som utvecklare”. Lite som en parafras på Masjävlars ”Du jobbar väl med data?”. Tänk om vi skulle vända på hela tänket och säga att vi jobbar med UX?

 

Tänk om det på UX-avdelningen jobbade driftpersonal som såg till att sajten svarade blixtsnabbt, interaktionsdesigners som designat hur sajten skulle bete sig under själva laddningen och utvecklare som såg till att sajten laddade på ett sätt så man kunde börja interagera med den så fort som möjligt? Tänk om vi gick till jobbet varje dag och sade till oss själva och andra att vi jobbade med User Experience? Att vårt jobb är att förbättra vardagen för våra användare och kunder så att de i sin tur kan skapa mer värde via företagets produkter och tjänster. Skulle vårt fokus bli annorlunda? Skulle snacket bli annorlunda? Jag tror det. Framför allt tror jag att konversationen på klassåterträffen eller parmiddagen skulle få ett roligare fokus.

 

Slutligen tror jag att vi skulle börja förändra synen på vad IT är och återföra lite av den glans som en gång i tiden fanns när IT var ett nytt begrepp som skulle förändra och förbättra världen för alla människor. Till en tid innan PUST-haveriet. Kanske skulle vi även börja värdera andra egenskaper hos vår IT-personal och betona andra värden i vårt arbete? Och kanske skulle detta i sin tur göra att fler unga och fler tjejer intresserade sig för IT? Jag hoppas det, för hädanefter tänker jag börja svara att jag jobbar på UX-avdelningen!

 

TNW 2014 mandatory selfie
Mandatory selfie @ TNW Europe 2014

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren

Digital utvecklingschef, MittMedia

anders.haren[at]mittmedia.se

De åtta viktigaste frågorna

Inlägg #3 i bloggserien om MittMedias utvecklingsprocess ”Kringlan”

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren – Digital utvecklingschef, MittMedia

 

Det ska vara enkelt att ha en idé i MittMedia. Det betyder inte att det ska vara enkelt för alla nya idéer att bli nya produkter, utan att processen från ax till limpa skall vara transparent, inkluderande och enkel att förstå. I sin eminenta bok Inspired: How to create products that customers love beskriver Marty Cagan ett ”Product Opportunity Assessment” dokument (POA). Syftet med detta dokument är att komplettera en idé med alla viktiga frågor som behöver besvaras: Technical analysis, Business Case, prototyp, mm. Att komma dragandes med ett Product Opportunity Assessment i MittMedia skulle inte betraktas som inkluderande så vi har gjort en egen variant: Idédokumentet. Inspirerat av Marty samt andra tryckta källor och processer. MittMedias utvecklingsprocess Kringlan delar form med symbolen för evighet och siffran 8. Det är därför ingen slump att det är 8 frågor som skall besvaras på vägen genom Kringlan:

De 8 frågorna

 

1. Varför ska vi göra det här?

Precis som vid Effektstyrning börjar vi med att fråga oss varför vi ska göra det här. Vi har delat in fråga 1 i två underfrågor som idéägaren skall besvara:

 

Varför behövs den här produkten?

Berätta kort om varför den här produkten behövs. Vilka kundproblem försöker du lösa? Ett tips är att försöka sammanfatta idén på 140 tecken – en klassisk elevator pitch. Om man vill sticka ut kan man även välja The Pixar pitch

 

Varför ska just MittMedia göra detta?

Detta kallas även för Our differentiation på engelska och skall berätta varför just vi skall ge oss på detta. Vilka är våra fördelar? I MittMedias fall kan det t.ex. vara vår geografiska storlek eller många duktiga, lokala skribenter. Det kan även vara något som appellerar till företagets strategi eller vision.

 

2. För vilka ska vi göra det här?

Vilka är användarna och deras behov?
Detta kallas även för kundsäkring. Vi vill att du berättar om vilka som ska använda produkten. Vilka är de? Vilka behov har de och i vilka kontexter finns de? För att besvara denna fråga genomför vi oftast en Framtidsverkstad eller en Upptäcktsresa. Mer om detta i nästa inlägg.

 

Vilka är intressenterna internt och externt?
Dessa kallas även för ”stakeholders” och återfinns internt (säljare, redaktörer, ansvarig utgivare, osv.) likväl som externt (t.ex. tekniska partners och leverantörer). Det är grupperingar som har behov som behöver tillgodoses när produkten växer fram igenom Kringlan.

 

 

3. Vad är produkten?

När vi borrat i användarnas behov och vilka effekter deras beteende skall leda till börjar bilden klarna kring vad produkten skall bli och vad den skall innehålla. I ett så här tidigt stadium är det viktigast att beskriva framgångskritiska egenskaper hos produkten – inte specificera ner hela sajten/appen/produkten i detalj. Se detta som ett första primitivt utkast, inte en färdig funktionslista huggen i sten som blir utvecklarnas kravspec. Egna misstag kombinerat med klokskap från bl.a. The inmates are running the asylum och Inspired har gjort att vi numer alltid använder prototypen som kravspec. Att be någon i text beskriva en hel sajt eller app ner i minsta detalj – design och funktionalitet, är bara sadistiskt och tidsödande. Här finns förutom huvudfrågan två kompletterande frågor att besvara:

 

Vad ska vi inte lansera?

Denna fråga handlar om avgränsningar. Ska vi verkligen bygga en native app för både iOS och Android från start eller kan vi börja med att lansera en MVP för den ena plattformen?

 

Vad gör andra?

Gör en konkurrentanalys och titta på andras produkter (för det finns alltid andra digitala produkter som gör ungefär samma sak). Hur väl möter andra upp användarnas behov? Finns det saker vi kan lära oss? Misstag att undvika? Eller är det helt enkelt så att någon annan redan löst kundens problem på ett bättre sätt och vi inte bör gå vidare med vår idé?

 

 

4. Var finns affären?

Formuleringen på denna fråga har vi reviderat några gånger. Egentligen borde frågan vara formulerad Var finns effekten? eftersom inte alla nya satsningar resulterar i en affär. Projektet kanske är en ren ekonomisk förlust men en satsning som är otroligt viktig för demokratin? Eftersom 50% av MittMedias intäkter skall vara digitala 2020 och vi liksom andra mediehus inte varit så ekonomiskt krassa i vår digitala produktutveckling de senaste 10-15 åren, har vi dock behållit formuleringen ni ser ovan. Det är bråttom nu och hittar vi inte digitala affärer idag har vi inga journalister kvar att göra den där viktiga demokratisatsningen med imorgon. Den här frågan lever i nära symbios med den förra frågan och besvaras bäst av ett digitalt team bestående av affär, teknik och användarbehov. När vi hittat affären kan vi även besvara frågan om var projektet hör hemma. Mer om det i ett senare inlägg.

 

 

5. Hur vet vi om vi har lyckats?

Den här frågan kommer först på femte plats när vi utvecklar nya produkter eftersom vi märkt att det är först när vi besvarat frågorna Varför? och Vilka? samt definierat produkt och affär, som vi kan definiera bra effektmål. Att sätta bra mål är bland det svåraste som finns och förutom den gamla tumregeln S.M.A.R.T. finns även lärdomen från Lean Analytics att jobba med förhållanden hellre än absoluta tal. Exempel: Hur långt vi åkt med vår bil är informativt men förhållandet sträcka avlagd per timme är något vi kan agera på eftersom det berättar dels var vi befinner oss och huruvida vi måste åka snabbare eller långsammare för att komma fram i tid. Man kan även tänka så här: En bra mätpunkt skall informera en beslutspunkt: Vad ska vi göra annorlunda utifrån hur värdet på vår mätpunkt förändras? Den andra underfrågan här lyder Hur ser kalkylen ut? och här är det bara att villigt erkänna att vi har en lång bit kvar. Mer om det i ett senare inlägg!

 

6. Vem gör vad?

Efter röd fas övergår idén till att bli ett projekt och vi måste beskriva hur projektet ska genomföras och produkten sjösättas. MittMedia täcker i skrivande stund en tredjedel av Sveriges yta med både lokal och central organisation och vi har en rad externa partners och tekniska beroenden. Därför är det här ett av de viktigaste momenten – att rätt personer blandas in vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Det är i röd fas vi lägger grunden för kanon eller kalkon vid genomförande och lansering och skapar äkta delaktighet hellre än en gris i knät. Det är också ett av de absolut svåraste momenten och jag kommer berätta mer ingående om hur vi försökt lösa det i ett senare inlägg.

 

 

7. Vilken är strategin för att nå ut?

Hur ska människor komma i kontakt med produkten? Hur ska den paketeras, säljas och distribueras? Vilken är lanseringsstrategin – Go-to-market strategy? Marknadsföringsplanen? Hur ser vår onboarding process ut? Här rekommenderar jag f.ö. varmt useronboard.com som listar flera goda exempel från hur andra digitala aktörer designat sin onboarding process (Duolingo, Kickstarter, mfl.). Inom gamification tas onboarding på stort allvar och på det temat tipsar jag även om den galne men geniale amerikanen Yu-kai Chou och han gamification ramverk Octalysis.

 

8. När ska allt vara klart?

I ett traditionellt utvecklingsprojekt försöker man på förhand definiera allt som ska ingå i den färdiga slutprodukten. Därefter uppskattar man genomförandetid och sätter ett heligt slutdatum som tyvärr ofta blir överordnat allt annat. Eisenhover ska ha sagt: ”Plans are worthless but planning is everything” och det är precis min inställning till dylika planer. Istället för att lägga en långsiktig plan, stänga in sig i ett rum, utveckla och blunda för att världen utanför ändras konstant, föredrar vi att utveckla agilt. Vi låter produkten växa fram etappvis, hela tiden med möjlighet för beställaren att påverka innehåll och deadline. Därför kommer frågan om när vi ska lansera och utvärdera först på sista plats i Kringlan. I Eisenhovers anda sätter vi ett ungefärligt lanseringsdatum på förhand så alla har något att förhålla sig till men det exakta datumet sätts när produkten är närmare lansering och vi kan välja ett lanseringsdatum med 100% säkerhet. Något som uppskattas av de som ansvarar för marknadsföringen…

 

 

Phew! Då var vi i mål med det tredje inlägget – en snabb introduktion till Kringlans åtta frågor. Som ni kanske har märkt blir frågorna svårare och svårare för den enskilde idéägaren att besvara ju längre in i Kringlan vi kommer. Frågorna 4-8 kräver att man tar hjälp av experter – t.ex. affärsutvecklare, UX, marknadsföring, utvecklare, mfl. För att inte svika mantrat ”Det ska vara enkelt att ha en idé” fungerar därför Affärsledningen som idécoach till de idéer som vi godkänt och tror på. Vi ser till att du får rätt experthjälp så att vi tillslut får ett riktigt matigt Idédokument att ta ställning till i den viktigaste beslutspunkten.

 

Det var allt för den här gången. I de kommande inläggen skall vi i tur och ordning djupdyka i Kringlans fem faser. Tack för visat intresse, på återseende!

 

 

TNW 2014 mandatory selfie
Mandatory selfie @ TNW Europe 2014

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren

Digital utvecklingschef, MittMedia

anders.haren[at]mittmedia.se

Introducing Kringlan

Inlägg #2 i bloggserien om MittMedias utvecklingsprocess ”Kringlan”

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren – Digital utvecklingschef, MittMedia

 

”Det fanns en tid när produktutveckling bestod av redaktörer som företrädelsevis på restaurangservetter nedtecknade sina idéer. Sedan gick man hem och produktutvecklade. Ritade vinjetter, flyttade avdelningar i tidningen och så var det klart. Det är fortfarande ett utmärkt sätt att utveckla print på. Men utvecklingen i våra onlineutgåvor är i dag oändligt mer komplex och kräver process och struktur för att bli begriplig och åstadkomma resultat.”

Jan Helin, VD Aftonbladet – Medievärlden 19 juni 2012

 

Jag gillar det här citatet eftersom det fångar hur medieföretagen glada i hågen kastade sig rakt in i det digitala med samma processer som i print. Jag har tidigare bloggat om vikten av att dela in innovation och produktutveckling i olika faser. Det hade man även då man började bygga digitala produkter, men det var otydligt hur faserna avlöste varandra och processen andades väldigt mycket vattenfall:

 

Vattenfallsprocessen

 

Min intention här är inte att korrekt och sakligt gå igenom stegen i en vattenfallsprocess, då hade t.ex. Utveckla åtföljts av Test. Poängerna jag främst vill göra med denna bild är hur kort tid man traditionellt spenderat i lila och röd fas. Det verkar nästan som det funnits en tävling i att komma igång och bygga så fort som möjligt. Jag vill också visa på att lanseringsfasen är närmast obefintlig. Lansering betraktas som en punktinsats, en driftsättning. Blott en överlämning från utveckling till drift. Därefter kommer den längsta fasen: Förvaltning. Produkten får fortsätta i en evig cykel: Krav -> Design -> Bygg -> Driftsätt.

 

Misslyckas tidigt = misslyckas billigt

När man bygger en ny produkt gör man det utifrån hypoteser och antaganden om vilka funktioner användarna behöver i produkten för att skapa värde. All tid vi spenderar innan vi lanserat vår produkt till användarna för att validera våra hypoteser, är potentiellt slöseri med resurser eftersom vi riskerar att tänka upp och bygga onödig funktionalitet. Därför är det bra om vi snabbt kan gå från idé till lansering. Samtidigt är den resan en upptäcktsresa där vi hela tiden behöver förändra vår produkt. Dessa ändringar kostar olika mycket tid, pengar och användarfrustration beroende på när de genomförs:

Kostnad beroende på när en ändring genomförs

Det är billigt att ändra produkten när den består av streck på en whiteboard eller en kravspec i Excel. Det är även relativt billigt att ändra en enklare prototyp eller mockup gjord i Balsamiq eller Photoshop. Desto dyrare är det att göra designförändringar efter att man börjat programmera och efter att produkten är lanserad och används i skarp drift av våra kunder – ja då är ändringar en stor apparat som involverar många människor och flera olika system. Därför behövs en annan process. En process där vi:

 

  • Spenderar mer tid i lila fas och gör massor av tidiga, billiga ändringar
  • Betraktar röd fas som en prototypfas där vi konkretiserar produkten
  • Har tydliga checkpoints mellan faserna så omogna produkter ej slinker igenom
  • Förlänger den gröna fasen för att få möjlighet att skruva på produkten
  • Synliggör vikten av att utvärdera genom att införa en utvärderingsfas
  • Tydliggör valet att döda produkter som inte håller

 

Att förlänga den gröna fasen handlar dels om att skapa rätt tidsfönster för marknadsföring vid större lanseringar men även om att ge tid till att skruva på produkten utifrån användarnas feedback (direkt från användare eller via användardata). Det är den fas som Spotify kallar ”Tweak it”:

 

Spotify process
Spotifys process: Think it -> Build it -> Ship it -> Tweak it

 

Spotifys process är bara en av de många som vi inspirerats av. Det är även värt att nämna Aftonbladets process, Inuse metod Effektstyrning, Product Discovery, Design Thinking, Octalysis och Scrum. För att lyckas med en digital transformation med befintlig personal måste utvecklingsprocessen även vara inkluderande och vi har lagt krut på att bygga in förutsättningar för att ta till vara den kreativa kraft som uppstår när man samlar människor med olika profil och bakgrund. Nåja, slut på prologen, här kommer Kringlan:

MittMedias utvecklingsprocess "Kringlan"

 

MittMedias utvecklingsprocess har samma form som symbolen för evighet. Detta för att illustrera hur allt hänger ihop och att utveckling är ett konstant kretslopp mellan olika faser – en iterativ process av ständig förändring. Jag döpte processen till Uroborus efter mytologins omättliga orm som äter sin egen svans. Det tog dock bara ett möte innan det namnet sågades till förmån för den mindre pretentiösa titeln Kringlan.

 

I have a dream

Alla produkter börjar med en människa som har en idé. Hos MittMedia får alla idéer börja i den lila Upptäckarfasen. Här skall vi genom delaktighet och medskapande, kvantitativa och kvalitativa data – förstå vår samtid och människorna som vistas där. Framför allt måste vi hitta ett kundproblem att lösa med vår produkt! MittMedias Affärsledning (AL) finns med som stöd under den lila fasen och när AL bedömer att rätt frågor besvarats får idén gå vidare till den röda fasen där vi skall konkretisera produkten. Vi ska hitta en affärsmodell, iterera fram en prototyp, sätta mål, mm. Framför allt är det nu vi involverar alla som skall utföra jobbet i gul och grön fas.

 

Det är ingen slump att faserna har samma ordning som ett trafikljus: Röd -> Gul -> Grön. Beslutspunkten med dollartecknet som kommer mellan röd och gul fas är den viktigaste: Det är efter denna checkpoint som ändringar börjar kosta pengar på allvar. Här har AL fyra kort att spela ut:

 

Fyra beslutsalternativ

 

Spelar vi ut spader ess väljer vi att inte gå vidare med den här produkten och den åker tillbaka till Upptäcka-fasen. Tiden vi lagt ner hittills har inte varit slöseri – tvärtom! Vi har lärt oss en massa saker och på ett billigare sätt än om vi valt att gå vidare till att bygga och lansera produkten. Går vi däremot vidare till gul fas är det agil utveckling som gäller: Låt en MVP växa fram genom korta värdefokuserade sprintar. Därefter en till checkpoint – en chans till uppsamling innan lansering. Vi är trots allt en stor koncern med många centrala funktioner som måste få vara med i planeringen innan vi trycker på knappen.

 

Robin Govik sa förra veckan att det är vid publicering som jobbet börjar i den digitala världen. Samma princip gäller för vår produktlansering. Nu får vi in data som visar hur vår produkt används – trafiksiffror likväl som data kring användande och målgruppsdata. Vi befinner oss i Spotifys ”Tweak it!” och jobbar med validated learning enligt Lean Startup. Även om vi teoretiskt alltid befinner oss i en oändlig ”Tweak-it-fas” måste vi sätta ett datum då vi utvärderar den nya produkten mer grundligt – t.ex. målen vi satte upp i röd fas. Vi är tillbaka på dollar-tecknet igen. Go or no go? Ska vi satsa på produkten och fortsätta förvalta, utvärdera och skruva på den? Eller ska vi säga att vi lärt oss mycket och stänga ner produkten samt återföra kunskapen i utvärderingen till lila fas för framtida produktutveckling?

 

Sådär ja! Det här inlägget är tänkt som en introduktion till Kringlan. Hur den växt fram och varför, samt hur man läser Kringlan och en snabb genomgång av faserna. Jag har tjatat mycket om vikten av checkpoints mellan faserna. För oss handlar det om 8 frågor som skall besvaras då idén går igenom Kringlan från ax till limpa. Dessa 8 frågor skall vi gå igenom i nästa inlägg. Därefter blir det en serie inlägg där vi djupdyker i varje fas och beskriver dem mer ingående. På återseende!

 

TNW 2014 mandatory selfie
Mandatory selfie @ TNW Europe 2014

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren
Digital utvecklingschef, MittMedia
anders.haren[at]mittmedia.se

Den virala artikeln

Skrivet av: Magnus Engström – Utvecklare, MittMedia

 

I mediebranchen (och allmänt på Internet) används ordet viral som en benämning för innehåll som rekommenderas och sprids såpass snabbt mellan olika personer att en kritisk massa av länkdelningar snabbt uppstår och leder till ett stort antal sidvisningar. När en nyhetsartikel blir viral slutar den i regel att agera efter hur en artikel förväntas bete sig och andra faktorer kommer i spel.

 

Ordet viral härstammar från virus. När ett virus sprider sig hos den insjuknande är det en viral infektion (virusinfektion) som pågår. Eftersom viruset genom interaktioner sprider sig från person till person är det enkelt att förstå likheterna mellan sjukdomsepedemin och den virala nyhetsartikeln.

 

För att förstå och motarbeta en sjukdomsepidemi måste den analyseras i hopp om att kunna förutse den fortsatta spridningen.

 

Att hitta metoder för att förutspå framtiden har alltid varit den viktigaste hörnstenen i samhället. Förändringar i vädret styr när det är dags att så skörden, skaderapporterna förväntas påverka matchresultatet, föraningar om dåliga kvartalsrapporter sänker börserna och opinionssiffrorna avslöjar ofta det kommande valresultatet.

 

Tillvägagångssätten är många. Att spå i kaffesump må vara en ett ganska oprecist verktyg medan en tolkning av indicier (eller en magkänsla) ofta kan vara chockerande exakt. I andra fall finns det enorma mängder värdefull data att analysera, bara någon kan ställa rätt fråga till databasen.

 

Google har i över 15 år lagrat extremt värdefull data. 2004 lanserades Google Trends, vilket för första gången gjorde det möjligt att agera på de miljarder söktermer som varje år sparas i databaserna. Samhällsnyttan var tidigt uppenbar, men det skulle ändå dröja ytterligare några år innan någon i medicinskt syfte lyckades formulera rätt fråga.

 

2008 lanserades Google Flu Trends. Genom att med algoritmer analysera sökningar gällande hälsa och sjukdomssymptom kan Google med detta verktyg förutspå en epidemi med (enligt vissa mätningar) 97 procents säkerhet.

 

Jag har i den här bloggposten analyserat statistik från MittMedias webbsajter och ett flertal andra större nyhetssajter. Genom data från Facebook, Comscore, Chartbeat, KIA Index, Adtoma Fusion och Google Analytics är mitt mål att försöka bryta ner den virala artikeln i sina beståndsdelar i hopp om att förstå hur den uppstår och hur vi kan förutspå när och hur en artikel övergår till att klassas som viral.

 

Genom att hitta relevanta söktermer går det att motarbeta spridningen av virala epidemier. På samma sätt kan vi genom att analysera trafikströmningar och användares beteenden förutspå vårt virala innehåll.

 

Jakten på viral trafik har ursprungligen sina rötter i den så kallade räckvidsaffären som innebär att desto större trafikvolym en sajt kan uppbringa desto högre annonsintäkter. Detta beror i sin tur på att digital annonsering historiskt haft mycket av sin grund i antingen marknadsföring av digitala tjänster eller ren varumärkesbyggnad. Detta håller dock på att förändras genom ett räckvidsaffären sakta skiftas över till målgruppsfokus, vilket möjliggör andra typer av annonsaffärer riktade mot attribut hos besökaren som ser annonsen.

 

Idag är viral trafik i allt större mån en möjlighet att nå en så bred publik som möjligt med erbjudanden om premiumkonton, prenumerationer, försäljning etc.

 

Jag kommer vid upprepade tillfällen att referera till artiklar. För att undvika begreppsförvirring vill jag redan nu fastställa att en artikel i detta sammanhang motsvarar en enskild sida på en webbsajt med innehåll som är publicerat av en redaktion. Det kan alltså röra sig om rena nyhetstexter, opinionsmaterial, video och all annan typ av innehåll som förekommer på en nyhetssajt.

 

Statistik och verklig data

Det finns gott om rådata att förhålla sig till när MittMedias webbtrafik ska analyseras. Men rådata blir snabbt väldigt oprecist, och i detta fall kommer mycket av arbetet ligga i att analysera förhållandevis små förändringar som sker under en mycket kort tidsperiod. Därför behövs först och främst en rejäl datatvätt.

 

Mätverktyg visar på att MittMedias sajter gemensamt hanterar över 1 000 000 sidvisningar per dag, eller mer exakt 41670 sidvisningar i timmen.

 

Mindre än en procent av MittMedias innehåll konsumeras mellan klockan 23.00 och 05.59 (nattugglor tycks således vara en outforskad målgrupp), därför kommer jag fortsättningsvis i denna bloggpost utgå från att ett dygn utgörs av 17 timmar (vilket även råkar vara dygnslängden om du befinner dig på Uranus). Jag refererar till detta som ett aktivt dygn.

 

Trafikutvecklingen på MittMedias artiklar under 42 timmar

 

Vidare utgör startsidor och underavdelningar en stor del av det totala antalet sidvisningar, och även detta måste filtreras. Grovt avrundat utgör dessa hälften av den totala mängden sidvisningar.

 

Med dessa filter på plats, och under en mätperiod på tre månader, visar Comscore att artiklarna sammanlagt leder till nära 26500 sidvisningar/timme. En annan rapport (med samma filter) visar att trafiken på en genomsnittlig dagsfärsk artikel är ungefär 250 sidvisningar/timme. Detta är naturligtvis gravt missvisande för många artiklar då de publiceras, redigeras och delas mellan redaktioner kontinuerligt, men ger oss i alla fall en tydlig riktlinje: en bra artikel kan alltid förväntas ha minst 250 läsare per timme under det aktiva dygnet.

 

Eftersom jag redan tidigare fastställt att ett statistiskt dygn hos MittMedia inte innehåller timmarna mellan klockan 23.00 och 05.59 kommer jag vidare i denna bloggpost att betrakta alla artiklar som dykt upp under natten som att de publicerades först klockan 06.00.

 

Den sociala trafiken

En standardrapport baserad på en tidsrymd av fyra veckor pekar i regel på att omkring 15% av alla MittMedias besök anländer via sociala medier. Detta i sig är naturligtvis en stor trafikvolym. Betänk att den ofiltrerade mängden sidvisningar per dag oftast överstiger en miljon. Det ger 150 000 ”sociala” sidvisningar/dag.

 

Men för att få relevanta siffror att utgå från bör filtren som tidigare användes på rapporter om sidvisningar även appliceras här.

 

Resultatet blir att en genomsnittlig artikel får 28% av sin trafik från sociala medier. Mer intressant blir det om vi är än mer granulära och tittar på den sociala trafiken fördelad över ett aktivt dygn på 17 timmar. En standardartikeln kan under en förmiddag väntas få 20-25% av sina sidvisningar förmedlade via sociala medier. Senare under kvällen har dessa siffror stigit till 30-35%. Detta innebär att en artikels viralitet måste bedömas olika beroende på klockslaget artikeln publicerats.

 

Den sociala trafiken och antalet sidvisningar under ett aktivt dygn på 100 artiklar i standardsegmentet

 

Vad är en viral artikel hos MittMedia?

Med grund i det data som presenteras ovan går det att skärskåda de virala artiklar MittMedia publicerat under 2014.   Det finns tyvärr inga tydliga förslag på gränsvärden för vad som kan och bör klassas som viralt innehåll. För att komma vidare har jag helt ovetenskapligt därför i detta fall utgått från att en viral artikel måste uppfylla följande kriterier:

  • Majoriteten av artikelns läsare anländer via sociala medier.
  • Under tre dagar (direkt vid publicering) har artikeln minste tio gånger fler läsare än medianartikeln under samma tidsperiod.
  • Artikeln har delats/gillats/kommenterats vid mer än 5000 tillfällen (detta bör exponera länken på sociala medier till minst 100 000 personer utifrån Facebooks statistik för annonsering)

Totalt rör det sig om en lista på ett hundratal artiklar publicerade inom MittMedia, varav jag valt att fokusera på de 100 översta i denna bloggpost.

 

Hur mycket trafik motsvarar en delning på sociala medier?

Det är mycket enkelt att ta fram siffror över hur mycket trafik en delning kan förväntas leda till.   Den totala mängden ”sociala” sidvisningar och delningar på de 100 mest virala artiklarna visar att varje delning kan förväntas leda till i snitt 11,8 nya artikelläsningar. Dock påverkar rubriken denna siffra kraftigt.

 

Rubriken

Rubriker kan delas in i två kategorier:

  • Lockande rubriker, som leder till att artikeln får i snitt 15 nya läsare varje gång den delas.
  • Beskrivande rubriker, som ger fem nya läsare per delning (men delas oftare).

 

Bakom den sista punkten finns data som också tyder på att ungefär en tredjedel av alla som delar en viral artikel med beskrivande rubrik inte läst texten vid delningstillfället.   Medellängden för rubrikerna på MittMedias virala artiklar under 2014 var 4,8 ord. För de artiklar som samlas under socialanyheter.seär medellängden under de senaste veckorna 9,1 ord.

 

Värdet av en delning

Det är svårt att avgöra värdet på en sidvisning. Det går naturligtvis att titta på den totala intäkten och fördela ut den på det totala antalet sidvisningar, men summan blir fullständigt missvisande då varje sidvisning måste sträva efter att komma närmare målgruppsaffären och bort från räckviddsaffären.

 

Vad som menas med detta är att ju mer data som går att knyta till en sidvisning, desto mer ökar den i värde. En ny besökare som aldrig tidigare surfat på någon av MittMedias sajter och besöker en sajts startsida står för den absolut lägst värderade sidvisningen. Det finns ingen historik, inget mönster och inget sammanhang som kan placera besökaren i en målgrupp (men i praktiken kan åtminstone många besökare geopositioneras via IP-adressen).

 

Om samma okända besökare istället besöker en sportartikel finns det ett sammanhang som gör sidvisningen attraktiv för de annonskampanjer som riktar sig mot sportkonsumenter. Det finns dock fortfarande varken någon historik eller något besökarmönster att anpassa annonsen efter.

 

För de besökare som anländer till en artikel via en Facebook-länk på sin smartphone är det precis denna typ av sidvisning som registreras. Ett ganska vagt sammanhang, kanske en geografisk position, men ingen historik eller mönster. Varje mobil Facebook-besökare registreras alltid som en ny unik webläsare, oavsett typ av webbsajt. Detta gör för övrigt alla försök att använda ”unika besökare” som ett mätvärde på en nyhetssajt fullständigt missvisande.

 

Enligt det data som presenteras under ”Hur mycket trafik motsvarar en delning?” kan en delning förväntas resultera i 12 nya sidvisningar.

 

Utan att gräva ner mig i faktiska prismodeller är slutsatsen att varje artikeldelning bör utöka det annonslager som styrs av innehåll med 10*X, där X är antalet annonser som exponeras per sidvisning. Jag rundar av varje delning till att motsvara tio sidvisningar eftersom alla besök inte sker från mobiltelefoner och att det därför i vissa fall förekommer annonsblockerare.

 

Lagen om den virala artikelns uppkomst

Som jag tidigare fastställt kräver en artikel minst 250 visningar/timme för att kunna klassas som populär. Många artiklar uppnår denna nivå, men får trots detta ingen större spridning på sociala medier.

 

Andra artiklar drar majoriteten av sina läsare från sociala medier, men når aldrig gränsvärdet för populärt innehåll.   I båda dessa fall misslyckas artikeln med att nå en viral status enligt de kriterier jag tidigare listat.

 

För att en artikel ska nå en viral status måste den uppfylla följande kriterium:

Senaste en timme efter publicering har artikeln överstigit 500 visningar, och den sociala trafiken är minst 10% högre än standardvärdet för artiklar under samma tidpunkt (kom ihåg att detta varierar beroende på tid på dygnet).

 

Förutsatt att detta kriterium uppfylls kommer följande att infalla inom tre timmar (kom ihåg att tiden mellan 23.00 och 05.59 räknas bort:

  • Artikeln ökar antalet sidvisningar exponentiellt mot tid som passerar, och vid något tillfälle dubblas antalet sidvisningar på mindre än 30 minuter.
  • Den sociala trafiken utgör minst 60-70% (beroende på tid på dygnet) av det totala antalet sidvisningar.

 

När dessa två punkter inträffat kommer artikeln att nå sin trafiktopp senast vid nästkommande morgon, lunch eller kväll (vad helst som inträffar först).   D.v.s att om en artikel uppnår detta klockan 14.00 kommer trafiktoppen (senast) att inträffa under kvällen samma dag. Antalet sidvisningar motsvarar minst fyra gånger den trafikmängd som artikeln uppnått den timme då den sociala trafiken når 60%.

Viral markering
Två exempel på virala artiklars sociala trafik under publiceringsdygnet. Gränsen för att trigga en viral spridning ligger nära 60% eftersom båda artiklarna publicerades under morgontimmarna. Antalet sidvisningarna överstiger kriteriet för en viral artiklel och ingår i detta fall enbart för att visa på trafiksvängningar.

 

Den virala dagsländan

I regel har MittMedias virala artiklar nått sin trafiktopp (och sedan fallit markant) inom 24 timmar förutsatt att den ursprungliga publiceringen skedde innan klockan 12.00 på förmiddagen.   Den absoluta toppen varar i mindre än två timmar.

Ett typiskt exempel på en viral artikels trafikutveckling under ett längre perspektivt

 

Den virala artikelns återuppståndelse

Det är mycket svårt att förutspå vad som föranleder att en artikel plötsligt återupptäcks av anhängare på sociala medier och börjar klättra bland sajtens just nu populäraste innehåll.   En intressant notering är att populärt innehåll av opinionskaraktär ofta tycks ge ifrån sig mindre livstecken ungefär ett kvartal efter den ursprungliga publiceringen. Detta kan tyda på att det kan finnas tidsramar att förhålla sig till vid uppmärksammande av äldre material.

Sammanslagning av trafiken till ett flertal virala opinionsartiklar, från publiceringsdagen och 100 dagar framåt.

 

När väl en gammal (äldre än tre veckor) artikel får ny spridning följer den samma mönster som en nypublicerad artikel. När artikeln når 500 visningar på en timme, eller 1000 visningar under tre sammanhängande timmar, kommer en trafiktopp att infalla inom senast 12 timmar.

 

Utanför MittMedia

Det finns enorma skillnader i trafikvolym mellan MittMedias sajter och många av de nationella nyhetssajterna. Men det finns också motsvarande skillnader inom MittMedia, där de stora sajterna inom koncernen har mångdubbelt mer trafik än de mindre.

 

Det finns dock faktorer att förhålla sig till som gör att analyserna kan sträcka sig både mellan koncernens olika sajter och de externa aktörerna. Till exempel är det rimligt att anta att besökare på små webbsajter har lika många Facebook-vänner som besökare på stora nyhetssajter. En delning blir alltså exponerad för lika många personer oavsett vilken sajt artikeln befinner sig på. Genom att använda tjänster som Facebook LinkStatsgår det att analysera länkar från alla webbsajter, och genom att bevaka en artikels delningshastighet går det också att beräkna det lägsta antalet potentiella visningar artikeln har (och kan förväntas få).

 

Det finns idag redan ett flertal tjänster som listar de mest delade artiklarna, men genom att analysera delningsgraden går det i ett väldigt tidigt stadie identifiera en viral artikel.

 

Reflektioner

En viral artikel fungerar inte på samma sätt som vi är vana att göra trendspaningar. Långt innan en trend har identifierats och någon kan agera har en viral artikel haft sin uppgång och fall.

 

Mest likheter har den virala artikeln med börsen, där rykten om ett eventuellt uppköp kan få ett mindre företags aktiekurs att rusa och därmed trigga en lång rad automatiska köpsystem, långt innan någon hunnit reagera. Precis på samma måste vi förlita oss på automatiserade system för att kunna agera på virala artiklar, samtidigt som vi måste ha kunskap och rutin för att i efterhand kunna analysera och reagera på vad som skett.

 

Genom att på förhand kunna förutse en artikels utveckling går det att uppmärksamma redaktionen på artiklar som är på gränsen att nå utanför den vanliga räckvidden. Ibland kan det räcka med en annan typ av rubrik eller en liten knuff på startsidan eller det egna Facebook-flödet för att en artikel ska nå sin fulla potential istället för att passera mer obemärkt.

 

Det finns många intressanta experiment att utföra för att fastställa, förfina eller omkullkasta det jag skrivit.

 

Något jag gärna skulle vilja se är ett test då några utvalda lokala användare i samförstånd med MittMedia kopplar sina Facebook-profiler med utökade rättigheter (för att möjliggör listan över vänner) till nyhetssajerna. Genom teorin för Six Degrees of Separationbör vi då kunna skapa en visuell karta över hur en artikel färdas genom Facebook mellan olika personer.

 

Sammanfattning

  • Ett dygns första timmar skapar ett hål i statistiken och måste filtreras bort innan det går att finna tydliga trafikmönster.
  • Artiklar når viral status under de första timmarna efter publicering eller efter klockan 06.00.
  • Trafiktoppen på artikeln infaller alltid nästa morgon, lunch eller kväll efter att antalet sidvisningar dubblerats under 30 minuter och 60-70% av trafiken kommer från sociala medier.
  • En viral artikel är attraktiv under mindre än 32 timmar och trafiktoppen varar mindre än två timmar.
  • När en viral artikel ”återuppstår” har det passerat mer än tre veckor sedan den ursprungliga publiceringen. Det finns ingen bortre gräns för når en artikel kan återuppstå.
  • Genom att förstå korrelationen mellan antalet delningar och tid sedan publicering går det att förutspå trafikutveckling på både MittMedias och externa aktörers innehåll.

 

Skrivet av: Magnus Engström – Utvecklare, MittMedia

Flytvästar i betong

Inlägg #1 i bloggserien om MittMedias utvecklingsprocess ”Kringlan”

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren – Digital utvecklingschef, MittMedia

 

Man kan ha en fulländad tillverkningsprocess som producerar flytvästar i betong. Jag vill inte påstå att vi hade en fulländad agil process 2010 då jag började intressera mig för det här, inte på långa vägar. Men efter att ha producerat ett flertal produkter som ingen brydde sig om – varken beställare eller kunder, började det kännas just som vi sysslade med produktion av betongflytvästar.

 

Det här inlägget får bli prologen till en serie blogginlägg som ingående berättar om MittMedias utvecklingsprocess; Kringlan. Vår utvecklingsprocess är inte unik, ni kommer att känna igen brottstycken och idéer från andra. Standing on the shoulders of giants, som man säger i USA. Därför kommer jag löpande att credda alla inspirationskällor – böcker såsom andra företag och processer. Känner ni att jag missar någon – hör av er! Syftet med att blogga om den här processen är just för att få feedback. Behovet av Kringlan har växt fram under flera år och vi har tillämpat den i praktiken i drygt två år hos MittMedia. Även om den är långt ifrån färdig (inget blir väl någonsin färdigt) har vi fått tillfälle att göra om den så pass många gånger att den nu kan få se världens ljus och motta den kräsna internet-elitens Wikipedia-förstärkta pekpinnar. Eller kanske få en delning, tweet eller like, vem vet. Det här inlägget – prologen, får bli en klassisk ”rant” så vi får ur det ur systemet…

 

I spikarnas land är hammaren kung

Det största problemet med mediehusens digitala produktutveckling är att den saknat tydliga faser som en idé måste gå igenom från ax till limpa. Traditionellt sett har man gärna försökt slå hastighetsrekord i resan från ”Jag har en idé!” till ”Hur snabbt kan vi lansera det?”. Tempo och puls är inprogrammerat i nyhetsorganisationens DNA. Dessutom har de lokala mediehusens monopolminnande dominans historiskt sett hämmat innovationsförmågan. Varför är det viktigt att komma ihåg? Jo för när man har monopol blir ett plus ett alltid två. Ett exempell:

 

Vad får man om man lägger ihop hockeyintresserade människor och hockeyartiklar?

Svar: En framgångsrik hockeybilaga!

 

Om allt du har är en hammare ser alla problem ut som en spik, som Maslow ska ha sagt. När man har god räckvidd och dessutom en produktionsapparat som bokstavligen talat spottar ur sig hockeybilagor ser alla problem ut som en spik. Men prova samma frågeställning 2015:

 

Vad får man om man lägger ihop hockeyintresserade människor och hockeyartiklar?

Svar: En sajt? En betalsajt? En podcast? En app för iPad? För Android? Responsivt? En populär blogg? En feed? Ett 24h hackathon för Google Glass? En artikel att A/B-testa skiten ur för att testa vår konvertering till paid content?

 

Det var inte bättre förr men däremot var det enklare. Vad har det här att göra med olika faser undrar du? Allt.

 

Den odöda dagsländan

På engelska finns begreppet Phase-gate process – man definierar upp ett antal faser som en idé eller ett projekt måste genomgå på vägen från ”Jag har en idé” via ”Ny bygger vi skiten!” till ”Dags att utvärdera”. Faser är bra för de talar om i vilket stadie en idé befinner sig. Är det här något vi skrivit på baksidan av en servett på lunchrasten? Eller är det en klickbar prototyp som vi testat på ett antal presumtiva kunder? Mellan varje fas sätter man en grind och en grindvakt för att se till att inte omogona idéer slinker igenom. Ett traditionellt mediehus är riggat för förvaltning av mogna produkter, inte innovation av helt nya, digitala produkter. Det innebär att dåliga idéer som får slinka igenom resulterar i dåliga produkter som helt plötsligt ligger och snurrar i förvaltning och tar tid och energi från framgångsrika produkter vars kvalitet försämras. Utan en gallringsprocess finns framför allt tre risker:

 

  1. Vi satsar på fel idé
  2. Vi satsar på rätt idé med i ett för tidigt stadie (för att parafrasera Astro Teller: You have to break an idea five times before it’s mature enough)
  3. Vi satsar på rätt idé men fel produkt (kolla upp Design thinking eller läs Mia Kolmodins eminenta bloggpost om Product discovery)

 

Det är tyvärr rätt vanligt att dåliga ”quickshots” eller ogenomtänkta produkter som slinker igenom till lansering blir zombies som skvalpar runt i förvaltning och suger onödig tid och kraft ur organisationen. Jag kallar fenomenet för ”Den odöda dagsländan”:

 

Satsningar som inte dödas blir zombies som ligger och suger tid och kraft

 

 

There’s nothing more permanent than a temporary solution. Dessutom, när man har bråttom och till råga på allt är en stor organisation, hinner man inte blanda in rätt folk vid rätt tillfälle. Därför är det bra med grindar och grindvakter. Här kan man med fördel bli lite byråkratisk och avkräva leverabler – dokument eller andra artefakter. Statistiska underlag, enkäter, användarstudier, kalkyler, prototyper, business case, teknisk analys, osv. Men inte för många eller vid fel tillfälle! Mer om detta i ett senare inlägg…

 

At Google we celebrate our failures

En sista grej som är bra med faser och grindar är att man tvingas bromsa upp en stund och det kan gott behövas för en stressad bransch i existenskris där innovationslustan gnistrar i ögonen på alla som jagar det nya, digitala guldägget. För hade man stannat upp oftare och frågat sig: ”Vad vill vi uppnå med det här?” hade man också hunnit sätta mätbara effektmål att följa upp efter projektets slut. Rubriken ovan är en parafras på Eric Schmidts citat som syftar på att Google har en lärande företagskultur. Misstag gör vi alla, men mediehusens största misstag är att inte lära av sina misstag! Tänk om man iaf hade satt dåliga mål, missat utav bara helsike, justerat, skjutit igen, missat lite mindre, lärt sig, justerat, prövat, osv. Då hade vi iaf varit rika på digitala erfarenheter vid det här laget och desperationen anno 2015 hade garanterat varit mindre. Så snälla, utvärdera ofta!

 

Det här får räcka som inledande rant. Nästa inlägg blir en överblick av Kringlan och därefter kommer en serie inlägg där vi tittar på varje fas och även på De åtta viktigaste frågorna.

 

TNW 2014 mandatory selfie
Mandatory selfie @ TNW Europe 2014

Skrivet av: Anders Härén @ahaeren

 

Digital utvecklingschef, MittMedia

anders.haren[at]mittmedia.se