Månad: februari 2016

Sedan sju år tillbaka arrangeras vetenskapspubar på Sparbanksbörsen i Fjugesta. På onsdag är det dags för årets första och temat är demokrati. Föreläsare är professor Erik Amnå från Örebro universitet.

Konceptet är att man bjuder in forskare, författare och andra för att föreläsa om aktuella ämnen. Alltid med fri entré och öppen bar. Sedan starten 2009 har det anordnas cirka 30 vetenskapspubar med ett mycket varierande innehåll. Snittantalet besökare ligger på 90 personer och det har funnits några gånger då det till och med har varit ståplats som gällt.

I år utökas antalet från fyra till sex och man planerar också att starta en parallell föreläsningsserie.

Årets första vetenskapspub tar upp ett högaktuellt ämne, nämligen demokrati. Närmare bestämt hur den utvecklats under de senaste 100 åren. Folkrörelserna förlorar medlemmar. Ungdomar letar nya former. Multikulturalismen utmanar den post-lutherska sekularismen. Högerpopulismen gastkramar EU-projektet. Hur ska vi utveckla demokratins värden och former utifrån de nya förutsättningarna?

Detta är vad Erik Amnå kommer att lyfta fram under programmet som börjar klockan 19 och vilket som vanligt är gratis. Pub betyder också att man kan köpa varma och kalla drycker och inte minst varm korv med bröd J.

Den 23 mars kommer professor Ulrica Nilsson och pratar under rubriken ”Vården tar ton: Musik på recept” och den 20 april görs programmet i samarbetet med den ideella föreningen Hjärnkoll. Författaren, sångerskan och mamman Annika Gelin berättar då om sin resa till och från dotterns autismdiagnos. ”Alldeles underbart autistisk” heter programmet som också innehåller mycket musik.

På www.lekebergsrevyn.se under rubriken Vetenskapspub kan man se flera av de tidigare föreläsningarna i form av filmer.

Professor Erik Amnå, årets första föreläsare.

 

Om man hade en fråga förr i världen, före Internet, brukade man konsultera en specialist eller försöka hitta svaret i något uppslagsverk eller annan bok. Det kändes som det fanns hur många frågor som helst, medan svaren inte alltid var lätta att få. Idag, med Internet och sökmotorer, känns problemet annorlunda. Det finns hur många svar som helst, men vilket är rätt? Det handlar naturligtvis lite om frågans art. Frågar man hur många ben en ko har, är svaret enkelt och alla är överens om det. Ställer man mer komplicerade frågor, som till exempel: Vad handlar Palestinakonflikten om? Då blir det bums mycket svårare.

Google är den idag klart dominerande sökmotorn på Internet. Man har en marknadsandel på cirka 90 procent och omsätter ungefär 600 miljarder kronor. Inte illa för ett företag som grundades 1998 av Larry Page och Sergey Brin, två studenter på Stanford. Varje sekund besvarar Google ungefär 38 000 frågor, dygnet runt, året runt. En enda sökning kan kräva mer datorkraft än vad som användes för att skicka Apollo 11 till månen 1969. Att i princip alla använder Google, och att man där kan få svar på nästan allting känns naturligtvis bekvämt och bra, men det finns också problem.

Det första problemet är objektivitet. Det går att, medvetet eller omedvetet, påverka i vilken ordning träffarna presenteras. Alla som jobbar med marknadsföring på Internet vet hur viktigt det är att komma i toppen på söksvaren. De flesta användare tittar kanske bara på de sex första träffarna, och bläddrar aldrig vidare till nästa sida med träffar.

Det andra problemet, som rätt hanterat kanske också är en möjlighet, är i vilken riktning informationen egentligen går. Självklart tycker man som användare att man får mycket information från Google. Vad man bör komma ihåg är att det också finns mycket information i frågorna som ställs till Google. Man kan fråga sig om inte informationsflödet från användarna till Google är mer intressant, än från Google till användarna? Google får ju fantastiskt mycket information, i realtid, om vilka frågor, vilken oro, vilken nyfikenhet och vilka trender som just nu finns ute i samhället.

Jämför med till exempel SIFO som gör undersökningar om politiska sympatier, och ofta prickar valresultatet rätt med någon procent. Undersökningarna kanske grundar sig på några tusen telefonintervjuer. Google får 38 000 frågor (med information) i sekunden. Den statistiska säkerheten är med andra ord stor.

Google testade 2008 hur väl man, grundat på användarnas sökningar, kunde förutsäga presidentvalet i USA där Barack Obama stod mot John McCain. I 49 av 50 delstater prickade man rätt. Man undersökte också möjligheten att med sökningar på Google kunna kartlägga den geografiska utbredningen av fågelinfluensan i USA. Här kunde man, i realtid, se hur influensan spred sig från kust till kust. Ett smittspridningsförlopp som stämde väl med senare presenterad statistik från myndigheterna.

Det påstås också att man med god träffsäkerhet, med sökstatistik från Google och YouTube (som ägs av Google), kunnat förutsäga vinnaren i Melodifestivalen. Jag ska pröva det själv i år.

Kanske är ni lite imponerade över att jag vet allt detta? Gissa var jag fått informationen ifrån!!