Bara ett alldeles vanligt årsmöte. Eller?

Smaka på själva ordet. Årsmöte. Det låter ganska stelt och trist, eller hur?

Kan tänka mig att väldigt många årsmöten också är det. Eller rättare sagt. Jag vet att väldigt många årsmöten är det. Been there, seen that, done that …

”Sedvanliga årsmötesförhandlingar” brukar det dessutom stå i inbjudan. Och så lockar man med något smarrigt ät- och drickbart för att få folk att sluta upp i en omfattning som åtminstone gör mötet beslutsmässigt.

Rabblande av verksamhetsberättelse. Genomgång av massor av tråkiga siffror, ofta kanske inte så positiva. Val av motsträviga funktionärer. Blomsterkvastar till lättade avgående.

Okej, detta är medvetet överdrivet. Men föreningsliv på det här planet är inte alltid så lätt. Vad jag nu vill med mina ”kreativa tankar från Lekeberg” är att berätta om ett årsmöte jag var på i går kväll.

”Filmvisning och utdelning av utmärkelser” lockades det mer i inbjudan. Det som fanns att äta och dricka var resterna av vårsäsongens verksamhet. Kaffe så klart, utgångna delicatobitar och torra mackor med kälkbacksost.

Fullsatt runt borden i den stora lokalen. Verksamhetsberättelsen fanns på papper ty så säger stadgarna. Men också på en 33 minuter lång film som inrymde lite av alla arrangemang och aktiviteter som denna förening haft under året som gått.

En ekonomiredovisning där revisorn får applåder både före och efter. Inte bara för att det var ett förbannat bra resultat utan lika mycket för det pedagogiska och lättsamma framträdandet. En gång, på ett annat årsmöte, rappade han faktiskt resultatet!

Val av gamla och nya funktionärer. Utökning av styrelsen eftersom det finns så många som kan och vill. Inga suppleanter, alla är ordinarie. Avtackning av avgående med vackra blommor i cellofan och ett hedersdiplom till veteranen som vill ha mer tid för barnbarnen men som sedan frivilligt anmäler sig som revisorssuppleant – den enda posten som inte var förberedd.

Utdelning av två fina utmärkelser, sponsrade av världens bästa sparbank. Den ena till en vuxen helt oförberedd trotjänare och organisationsspecialist, den andra till två ungdomar, elva på det tolfte. Trots en ganska generös penningsumma tillsammans med diplom och blomma, säger en av 11-åringarna efteråt: ”Det hade gått lika bra utan pengar för det här var så kul”. Avrundning med information om höstens program, alla verkar taggade.

Tack för att jag får fortsätta att vara ordförande i den här fantastiska föreningen. Titta gärna på filmen och se bilder på pristagarna på www.lekebergsrevyn.se.

Hej då Sparbanksbörsen. Vi ses i höst.

Publicerat av

Gunilla Pihlblad

Gunilla Pihlblad

Lekebergsbo som är engagerad i det mesta som känns angeläget. Vilket bland annat betyder Lekebergs Revysällskap och kultur- och nöjeslokalen Sparbanksbörsen i Fjugesta. Där har vi en verksamhet som förmodligen är ganska unik sett i förhållande till invånarantal i kommunen. Man stöter också på mig i lokal- och regionalpolitiska sammanhang samt inom länets samlande amatörteaterorganisation, ATSÖ. Jobbar som informationsansvarig i branschorganisationen Convenience Stores Sweden, har tre vuxna barn, ett barnbarn, en särbo och en katt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *