Klart Örebro ska satsa på ”superbussar”

Om man nu ska använda politikernas favoritord ”utmaningar” så kan man ju konstatera att det inte direkt råder någon brist på sådana. Vissa är akuta, andra ser vi mer i horisonten. En av dem är trafiken i Örebro. Varje år ökar kommunens befolkning med omkring 2000 människor som alla ska ta sig till skolan, jobbet och affären varje dag.

Vi vet ganska väl hur människor reser idag. En vanlig vardag tar 53% av örebroarna bilen, 24% cyklar, 8% tar bussen och 15% går. Om den här fördelningen fortsätter att se likadan ut så kan man lätt räkna ut att antalet bilar kommer att öka kraftigt i stan. Vissa tycker att det är svårt att ta sig fram med bil redan nu. Många fotgängare och cyklister känner sig otrygga i trafiken och är rädda att bli påkörda. Andra oroar sig för klimatförändringarna och inser att ökad biltrafik knappast kommer göra saken bättre.

Så – vi kan nog enas om att något behöver göras för att det inte ska bli totalt kaos om 5-10 år. Att bygga nya bilgator, t ex ringleder runt Örebro för att öka framkomligheten, är inte ett klokt alternativ. Nya bilvägar alstrar MER trafik på sikt och löser alltså inte problemet. Nyckeln ligger i att underlätta för människor att välja smartare, mer effektiva sätt att ta sig fram. Det är här kommer bussen kommer in i bilden. En buss rymmer väldigt många fler människor än en bil, och kan vi få en del av bilförarna att istället välja bussen så blir det möjligt för Örebro att växa på ett hållbart sätt. Dessutom minskar klimatutsläpp och andra luftföroreningar. Bussen är också en mötesplats, ett sätt att resa som bidrar till mänskliga möten och bättre social sammanhållning.

Igår var jag på ett seminarium om BRT – en förkortning för ”bus rapid transit”. En del kallar det hellre för ”jättesnabba bussar” eller ”superbussar”. Men de är egentligen något annat än bussar – mer som spårvagn eller tunnelbana på gummihjul. Grundprinciperna för BRT är att bussarna ska vara snabba och effektiva genom att ha företräde i trafiken. Inga väntetider vid trafikljus, eller på att komma ut i bilfilen från hållplatsen. Linjesträckningen ska vara rak utan för många svängar, de ska gå med täta avgångar och med tydlig information till resande för att det ska upplevas som enkelt och smidigt att ta bussen. Påstigning sker i alla dörrar, och inga biljetter köps på bussen. Korta stopp, på och av! Stora bussar med hög komfort, och framförallt pålitliga enligt tidtabell.

Idag kör bussarna genom Örebro i en medelhastighet på 14 km/h. I rusningstrafik får man ofta stå upp i bussen, och trafikinformationen är dålig. Jag kan förstå varför så pass få tycker att bussen är ett bra alternativ. Därför är det helt nödvändigt för kommunen och regionen att satsa på framtidens kollektivtrafik. Det är stora ekonomiska investeringar som måste göras – nya bussar ska köpas in, gatorna ska anpassas med nya bussfiler och hållplatser osv. Men det är investeringar som är helt nödvändiga för en växande stad. Det finns många exempel idag från europeiska städer som satsat på BRT, och de allra flesta har ökat resandet med buss rejält – mellan 30 och 80% ökning är inte ovanligt. De här bussarna går där det bor flest människor i staden, och planeringen av ny bebyggelse görs framförallt nära busstråken. BRT är mycket mer än ett nytt kollektivtrafiksystem – det är hållbar stadsutveckling!

Vissa är skeptiska till en satsning på superbussar. Jag tycker att de blir svaret skyldiga hur de tänker lösa den framtida trafiken i Örebro utan att börja riva hus för att dra nya bilfiler. Det är dags att på allvar främja de effektivaste, klimatsmartaste transporterna i Örebro!

12 nya skattemiljoner till en flyglinje som få behöver

26 miljoner kronor. Så mycket begär nu flygplatsbolaget i extra driftsbidrag från ägarna Örebro kommun, Karlskoga kommun och Region Örebro län för att täcka de röda siffrorna. För Örebro kommuns del innebär det att vi ska ge ytterligare 12 miljoner kronor utöver de många miljoner vi redan ger till bolaget varje år. För det går inte runt av sig självt. En ny, längre landningsbana och en upphandlad flyglinje till Köpenhamn är den egna förklaringen till det aktuella underskottet. Detta trots att man nyligen gjorde en intern fastighetsaffär och sålde byggnaderna på flygplatsen till ett annat kommunägt bolag, Örebroporten. En rejäl reavinst skulle stärka bolagets ekonomi och minska behovet av driftsbidrag hette det.

Den nya flyglinjen till Köpenhamn har krävt många miljoner av skattebetalarnas pengar hittills, och argumentet har varit att flyglinjen behövs för Örebros näringsliv.  Ok, men om behovet är så stort så borde rimligtvis flyglinjen ganska snabbt ha blivit lönsam. Nu pratar istället ansvariga politiker som Irene Lejegren (S) i regionen om att de inte är nöjda med hur de lyckats sälja in flyglinjen, och hur de ska få fler att välja den. Ska behovet skapas nu helt plötsligt?

Samtidigt fortsätter man att argumentera för att vi ska använda skattepengar till att subventionera en flyglinje för att näringslivet verkligen behöver det. Jag tycker att det här cirkelresonemanget blir allt ihåligare. När sätter någon stopp för det här vansinniga användandet av skattemedel?

Lejegren säger i en intervju i NA att hon inte tycker att det lägre antalet resande påverkar så mycket, ”det är marginellt”. Men att kommunen och regionen går in med 26 miljoner skattekronor kan väl knappast anses som marginellt? Ett litet exempel som jämförelse: Programnämnd Samhällsbyggnad (där jag är ledamot) beslutade i torsdags om en budget för 2018. I den fördelades lite extra satsningar på verksamheter man tycker är viktiga. Fritidsgårdarna får sammanlagt 200 000 kronor extra under nästa år för att kunna ha extraöppet på helgerna, så att barn och unga som behöver det kan ha ett ställe att vara på där de kan träffa andra och göra något meningsfullt av sin fritid. 200 000 kronor får de. Flygplatsen får 12 miljoner. Ni inser säkert vilken nytta de här pengarna skulle kunna göra istället för att plöjas ner i ett blödande flygplatsbolag?

Om näringslivet behöver en flyglinje till vilket ställe som helst så får de väl öppna den på flygplatsen (sen är det en annan sak att flyget måste börja bära sina egna miljökostnader, vilket det inte alls gör idag). Men är det verkligen rimligt att vi använder kommunala skattepengar till att subventionera en verksamhet som både är helt ohållbar ur klimatperspektiv, och som det verkar att näringslivet självt inte ens behöver? Jag tycker inte det. De pengarna behövs till helt andra saker i vår kommun.

Örebro behöver mer cykelpolitik – inte mindre

Få saker engagerar så mycket i debatten som trafiken. Och få människor låter så högt som arga bilförare som tycker att deras rätt att åka genom stan i 50 km/h är överordnat alla andras behov. Tack och lov är det allt fler politiker (men långt ifrån alla) som inser att vi måste börja ifrågasätta den gällande trafikmaktordningen där trafik- och stadsplaneringen utgår från bilarna, och övriga trafikslag och funktioner i staden fått anpassa sig. När staden växer med mer än 2000 nya invånare per år är det ganska givet att vi inte kan fortsätta med samma resvanor som tidigare. På några få år kommer våra gator vara igenkorkade, och buller och luftföroreningar kommer bli ännu större problem än idag. Knappast en attraktiv stad att leva i.

De senaste åren har en hel del investeringar gjorts i bättre cykelbanor i Örebro och omnejd för att öka andelen som tar cykeln istället för bilen. Nu har det kommit en resvaneundersökning, som visar hur örebroarna reser idag och hur våra resvanor har förändrats mellan 2011 och 2017. Den är ett kvitto på om vi är på rätt väg med cykelsatsningarna. Jag kastar mig över rapporten som ett barn på lördagsgodis.

Men det är tyvärr inte så uppmuntrande läsning. Vardagsresor med cykel har bara ökat med 1 procentenhet från 25 till 26%, i en stad som är som gjord för att cykla i – nästan utan backar och väl samlad runt stadskärnan. Bussresandet har minskat (!) från 9 till 8%. Andelen bilåkning har visserligen minskat från 54 till 50%, men sannolikt kommer inte målen i Örebros trafikprogram till 2020 att nås: max 40% resor med bil, och minst 60% med cykel, buss och gång. Dessutom vet vi att barnens cykling har fullständigt rasat sedan 90-talet och att de får alldeles för lite vardagsmotion.

Det är tydligt att Örebro behöver en bättre cykelpolitik och fler skarpa åtgärder, inte mindre som en del tycker. Utrymme behöver omprioriteras från bilgator till cykelbanor och bussfiler. Det behöver finnas ett ännu tätare och genare cykelnät med separerade gång- och cykelbanor, fler säkra cykelöverfarter och tryggare cykelmiljöer för barn. Det behövs mer sopsaltning och ännu tydligare prioriterad snöröjning för vintercykling. Det behövs också bättre möjligheter att parkera cykeln i låsbara och väderskyddade cykelställ. Och en massa annat. Bättre cykelpolitik för Örebro helt enkelt!

Chocksiffror – men vem orkar tar dem på allvar?

Då var det dags igen. En ny rapport har kommit från FN:s klimatorgan som visar att utvecklingen av den globala klimatpåverkan går åt helt fel håll. I fjol var ökningen av koldioxid i atmosfären 50 procent högre än snittökningen under senaste decenniet. Det är en nivå som inte setts på 800 000 år.

”Det här är chocksiffror. Det visar att något i naturen händer, som inte ska hända”, säger klimatforskaren Johan Rockström och fortsätter: ”Vi inom forskarvärlden har sett det här komma. Det är ett brev på posten, som visar vad som händer när planeten inte mår bra. Det här är en oerhört stark signal till makthavare inom politik och näringsliv om att påskynda utfasningen av utsläpp av koldioxid”.

Jag vägrar att bli bortförklarad som naiv eller tillväxtfientlig när jag kräver att vi politiker ska ta ansvar för klimatfrågan rakt igenom ALLT vi gör. Det går liksom inte att plocka russinen ur kakan. Det är till exempel helt omöjligt att argumentera mot en flygskatt i det här läget. Det är nämligen alldeles för lite jämfört med vad vi egentligen borde göra ur klimatsynpunkt. Jag är inte tillväxtfientlig. Jag är egentligen ingenting i förhållande till tillväxt. Men än så länge har ingen visat några vetenskapliga belägg för en samhällsutveckling där ekonomisk tillväxt går hand i hand med en minskad klimatpåverkan. Bara tvärtom.

Tills dess tänker jag fortsätta att driva på för att minskad klimatpåverkan ska genomsyra varenda beslut vi fattar i kommunen. För med en allt mer uppenbar klimatkatastrof på väg så spelar det ingen som helst roll vilken tillväxt vi har. Ökad tillväxt ger inte mer resurser till miljöarbetet. Det är en gammal myt som upprepats sedan 80-talet. Ökad tillväxt i ett utvecklat land som Sverige ger ökad resursförbrukning och ökade utsläpp. Punkt.

Jag har på samma sätt lika svårt att förstå att andra politiker argumenterar för att varenda nytt arbetstillfälle, varenda evenemang och varenda flygresa idag väger tyngre i vår kommun än att visa miljö- och klimathänsyn. Vi måste orka med att ha en vision och ett mål som är mer långsiktigt än att bara växa. Typ hejda klimatförändringarna på allvar innan de utplånar människan som art på jorden.