En flygplats var tionde mil – en konkurrens som bränner upp skattepengar

I veckan beslutade en majoritet i kommunstyrelsen i Örebro att skjuta till 12 extra miljoner till flygplatsen som vi äger tillsammans med regionen och Karlskoga kommun. Detta utöver de 13 miljoner bolaget får som årligt driftsbidrag av Örebro kommun (det kommer ju ännu mer från de andra ägarna) År efter år. Det handlar alltså om väldigt många miljoner varje år som tas direkt från skattepengarna, de som även ska finansiera skola, vård, omsorg, cykelbanor, parker och en massa annat.

Flygplatsbolaget kommer aldrig gå med vinst, det kan vi konstatera. Men andra partier än mitt eget anser att det är värt det för arbetstillfällen som skapas och för att det ska skapa goda förutsättningar för näringslivet (som tyvärr verkar ganska ointresserade av den nya flyglinjen till Köpenhamn som vi nu täcker förlusterna för).

Det är nog rimligt att ha några regionala flygplatser i Sverige, det kommer fortsatt att finnas ett visst behov av transporter av både människor och varor (som givetvis ska stå för den fulla kostnaden själva). Men just nu pågår något i Mellansverige som inte kan beskrivas som annat än ren idioti. Det är nämligen inte bara Örebro kommun som ger konstgjord andning med skattepengar till sin flygplats. Exakt samma situation råder i Karlstad. Och i Västerås. Och i  Linköping. Och snart kanske även i Eskilstuna (!) som anser att de behöver en egen flygplats.

Flera av de här kommunerna ger till och med ännu mer pengar än vi gör i Örebro. Konkurrensen blir stenhård mellan flygplatserna – både kring charter, reguljär persontrafik och godstransporter. Den hårda konkurrensen gör att ingen av de här flygplatserna går runt ekonomiskt. Istället förutsätter det en årlig miljonrullning av skattepengar till driftsbidrag. Så medborgarna i de här kommunerna med bara 10-15 mil mellan varandra får stå för notan, för att vi ska kunna fortsätta ett helt absurdt konkurrensrace med varandra.

Detta i kommuner som redan idag är hårt ansträngda för att klara av sitt välfärdsuppdrag. För att inte tala om de statliga investeringarna i infrastruktur som görs. Nya vägar och trafiklösningar till alla de här flygplatserna finansieras med statliga pengar och bidrar till att upprätthålla konkurrensen. Mer skattepengar ut.

Nu behöver staten ta ett helhetsansvar för de regionala flygplatserna och peka med hela handen kring vilka vi ska satsa på, så kan vi sluta finansiera de andra med kommunala skattemedel. Och istället ta ett större regionalt grepp och stärka de flygplatser som finns med effektiv kollektivtrafik. För det är inte rimligt att ha så många flygplatser inom en radie på ca 20 mil, när flera av dem dessutom konkurrerar med Arlanda. Det här flygplatsracet måste slå något sorts rekord i dåligt använda skattepengar.

12 nya skattemiljoner till en flyglinje som få behöver

26 miljoner kronor. Så mycket begär nu flygplatsbolaget i extra driftsbidrag från ägarna Örebro kommun, Karlskoga kommun och Region Örebro län för att täcka de röda siffrorna. För Örebro kommuns del innebär det att vi ska ge ytterligare 12 miljoner kronor utöver de många miljoner vi redan ger till bolaget varje år. För det går inte runt av sig självt. En ny, längre landningsbana och en upphandlad flyglinje till Köpenhamn är den egna förklaringen till det aktuella underskottet. Detta trots att man nyligen gjorde en intern fastighetsaffär och sålde byggnaderna på flygplatsen till ett annat kommunägt bolag, Örebroporten. En rejäl reavinst skulle stärka bolagets ekonomi och minska behovet av driftsbidrag hette det.

Den nya flyglinjen till Köpenhamn har krävt många miljoner av skattebetalarnas pengar hittills, och argumentet har varit att flyglinjen behövs för Örebros näringsliv.  Ok, men om behovet är så stort så borde rimligtvis flyglinjen ganska snabbt ha blivit lönsam. Nu pratar istället ansvariga politiker som Irene Lejegren (S) i regionen om att de inte är nöjda med hur de lyckats sälja in flyglinjen, och hur de ska få fler att välja den. Ska behovet skapas nu helt plötsligt?

Samtidigt fortsätter man att argumentera för att vi ska använda skattepengar till att subventionera en flyglinje för att näringslivet verkligen behöver det. Jag tycker att det här cirkelresonemanget blir allt ihåligare. När sätter någon stopp för det här vansinniga användandet av skattemedel?

Lejegren säger i en intervju i NA att hon inte tycker att det lägre antalet resande påverkar så mycket, ”det är marginellt”. Men att kommunen och regionen går in med 26 miljoner skattekronor kan väl knappast anses som marginellt? Ett litet exempel som jämförelse: Programnämnd Samhällsbyggnad (där jag är ledamot) beslutade i torsdags om en budget för 2018. I den fördelades lite extra satsningar på verksamheter man tycker är viktiga. Fritidsgårdarna får sammanlagt 200 000 kronor extra under nästa år för att kunna ha extraöppet på helgerna, så att barn och unga som behöver det kan ha ett ställe att vara på där de kan träffa andra och göra något meningsfullt av sin fritid. 200 000 kronor får de. Flygplatsen får 12 miljoner. Ni inser säkert vilken nytta de här pengarna skulle kunna göra istället för att plöjas ner i ett blödande flygplatsbolag?

Om näringslivet behöver en flyglinje till vilket ställe som helst så får de väl öppna den på flygplatsen (sen är det en annan sak att flyget måste börja bära sina egna miljökostnader, vilket det inte alls gör idag). Men är det verkligen rimligt att vi använder kommunala skattepengar till att subventionera en verksamhet som både är helt ohållbar ur klimatperspektiv, och som det verkar att näringslivet självt inte ens behöver? Jag tycker inte det. De pengarna behövs till helt andra saker i vår kommun.