Vacker ljusförorening

Vid horisonten syns Östersunds stadsljus som ett glödande sken. Det kallas faktiskt för ljusförorening. Och det gör att människor i stan inte får se en riktigt lika fin stjärnhimmel som vi på landet. Det gjorde det lite extra roligt att få med både stadsljusen och stjärnor på samma bild.

Det näst vackraste ljusfenomenet

Jag rankar norrsken som det vackraste ljusfenomen jag har sett. Litet som stort. Det är alltid mäktigt och magiskt. Nyligen fick jag chansen att uppleva ett annat magiskt ljusfenomen. Som hamnar på plats två! Det var eftermiddag och det hade börjat bildas lite dimma på bortre sidan av Kråksjön vid stranden. Den låg rätt lågt och träffades plötsligt av den nedgående solens strålar. Träden skuggade delar av dimman och det bildades ljusränder på isen. I dessa ränder förvandlade solstrålarna dimman från vitt till regnbågsskimrande. Det var en hänförande syn. Jag hoppas att bilderna jag tog kan förmedla lite av den skönhet som naturen bjöd på denna dag.

Lyckosam sparvhök och ett erkännande

Alla småfåglar panikflydde i dag vid lunchtid, så jag rusade till fönstret för att kolla vad som stod på. Rätt långt upp i slänten satt en stor rovfågel på en stubbe. Den tycktes ha något i klorna. Kombinationen ljus, avstånd och objektiv var inte optimalt. Så bilderna blev väldigt suddiga. När jag kollade på dem i datorn, så tycker jag mig ana en talgoxe i klorna. Vad tror ni? Jag var rätt säker på att det var en ung duvhök, men ställde frågan till en underbar grupp på Facebook för identifikation av fåglar. Där är bedömningen en ung sparvhökshona.

Det är nog också så att jag fått fel på arter här på bloggen ibland. Exempelvis är det nog  ingen fiskmås jag fotat tidigare i somras, utan snarare en gråtrut. Och stadskråkan är en kaja… Jag hoppas ni förlåter mig!