Rikt på grodor

Det går nästan inte en dag utan att vi råkar på grodor här hemma. Paddorna är lite mer skygga. Men det är faktiskt otroligt trevligt att råka på de båda. Den här grodan hittade jag vid några stenar jag skulle flytta på.

Oväntad båtgäst

Jag höll på att måla barnens piratskepp när jag plötsligt blev varse en stor insekt som gick in för landning bredvid mig. Den var rätt skräckinjagande. Och jag kunde se hur liksom delar vid munnen rörde sig. Helt klart i klass med ett av monstren i Alienfilmerna. Jag fick hjälp av en grupp på Facebook med att artbestämma den. Det är en bandad skulderbock. Det är tydligen en förmån att få se en. Det finns rätt gott om dem, men de är tydligen rätt blyga.

Naturens fyr

Jag satt en dag och såg på superhäftiga bilder på fyrar från hela världen. Och längtade dit. Under den kvällens cykeltur bjöd naturen mig på sin egen tolkning av en fyr. Strålande vackert.

Den kvicka nötväckan

Jag saknar fågelbordet vi brukar ha på höst och vinter. Det är alldeles för få fåglar utanför köksfönstret. En av mina favoriter är ju nötväckan. Den här krabaten såg jag på väg till postlådan. Hen gick uppför stammen och ner och hängde ibland upp och ner på en gren.

Rävvalp! Eller rävvalpar?

Under en närmare 1,8 mil lång cykeltur skådade jag en regnbåge, sångsvan och så två rävar. En fick jag aldrig på bild. Och så rävvalpen ovan! Så otroligt söt. Jag stod rätt nära den ett tag. Och visst ser det nästan ut som att det är minst en räv till i snåret?

Det magiska ljuset

Det speciella ljuset är något som alla fotografer tycks vara på jakt efter. Jag med. Även om jag inte ser på mig själv som en fotograf. Det krävs nog något mer av mig då. Oklar vad egentligen. Men det känns som så.

Ett av de ljus som är vackra är motljuset. Svårt att hantera ibland, men ack så fint när det fungerar.