En snabb grön fjäril

Jag har sett den ett tag ute. Men den är svår att följa med blicken. Den snabba gröna fjärilen har ett väldigt bra namn – grönsnabbvinge. Den kamouflerar sig bra bland växterna och verkar känna sig trygg där. För när den väl satt sig ner går det att komma rätt nära. Och när man tittar nära så ser man att det är en riktigt söt fjäril med skimrande vingar.

 

Svart?

Vi satte lökar av tulpanen Queen of night i höstas. Den skulle vara svart. Men det känns inte riktigt som att den håller vad den lovat färgmässigt. Jag är nöjd ändå. Den har en riktigt djup och vacker färg.

Tulpanerna är verkligen en välbehövlig färgchock just nu.

 

Äppelblomster

Äppelträdet håller på och slår ut. Tyvärr är myrorna på hugget. Vi testar nu att hälla ut kanel runt äppelträdets stam för att freda det. Vi fick det tipset av någon, vi får se om det fungerar eller inte.

Eleganta ladusvalor

En granne i byn har gott om ladusvalor på sin gård. Ladusvalorna är verkligen kvicka och eleganta i luften. Och ohyggligt svåra att få på bild.

När de väl sätter sig ner så syns den blågrå färgen och de lite roströda kinderna. De är verkligen otroligt söta. Men de smutsar ner en hel del inne i ladugårdar om de får chansen att bygga ett bo inomhus. De är inte direkt lätta att jaga på flykten, i alla fall inte åt önskvärt håll. Det är något som jag fick egen erfarenhet av när jag skulle locka ut två ladusvalor ur vårt garage.

En ensam sångsvan

Under vintern har vi haft en familj svanar som övervintrat här. Ett föräldrapar och två ungar. Nu på morgonkvisten såg jag en ensam sångsvan i Kråksjön. Den såg lite vilsen ut. Det ser verkligen så fel ut med bara en svan. Det borde vara två. Jag vet inte om den ensamma svanen är en av ungarna som dröjt sig kvar. Men jag passar på och njuter av dess skönhet innan den eventuellt flyger vidare.