Crazy about my Cab

I kväll har jag tittat på Heartbreak  Hotel, jag bara älskar den filmen. Första gången jag såg den på bio tjööööt vi av skratt, Annelie och jag, och vi missade mycket av replikerna för vi hörde bara oss själva. Ja, vi höll verkligen på gå åt. Sen såg jag den en gång till på bio innan den kom ut på DVD. I kväll gick den på fyran och jag skrattar fortfarande halvt ihjäl mig.

Det jag minns mest från första gången jag såg filmen var cabben hon körde. Jag klippte ut en bild på en likadan och satte upp på kylskåpet. Jag affirmerade, visualiserade, drömde och provkörde. I september hittade jag den ”rätte” på Peugeot i Kista. Vit skinnklädsel. Den är en dröm som blivit sann.

Jag har alltid gillat bilar. Min far körde rally och bärgningsbil, och jobbade på Yngve Swenssons i Västerås. Sen kom ju styvfarsan som körde Scania Vabis, och av honom fick jag leksaksbilar i present. Han lärde mig känna igen olika bilmärken när jag satt bredvid honom i den gröna lastbilen.

Första gången jag blev förälskad i en bil var jag sexton och såg en P 1800. Kanske hade jag sett den på ”Helgonet” på TV men den jag minns körde på Brynäsgatan och var vit. Någon sådan fick jag aldrig i min ägo, men jag tycker fortfarande den är så snygg i modellen. Jag gillar linjerna, mjuka, strömlinjeformade.

 Ja, nu är det mitt-i-natten igen och jag har inte fått mycket gjort i dag kan jag säga. Städat lite, kollat igenom julklappar och skrivit lista på vad som ska handlas i matväg till jul, slagit in några paket, och i kväll var jag hem till Mr X och fikade och lyssnade på julmusik. När jag körde till honom snöade det så där himla mysigt och vimsigt och jag hade min Peugeot och den har jag inte kört så  mycket i vinterväglag, visst känns den lite slängigare än Volvon men det är nog för att jag är mer van med den.

Men hallå! När jag har skrivit meningen ovan hör jag ett billarm, tittar ut och där står min bil och tjuter och blinkar! Och jag ut och försöker stänga av innan alla grannarna vaknar… tror inte det gick så bra, jag tryckte på allt som gick att trycka på men det tjöt och tjöt! Till sist blev det tyst och nu får den stå olåst i natt för att det inte ska hända igen.

Hur f..n gick det där till? Ja jag fattar ingenting. Inga spår i snön, ingen vind, ingenting… Hua. Det har aldrig hänt förr heller.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *