Konferensen

Det var en mycket intressant dag. Jag var trött, och undrade för mig själv hur jag skulle orka sitta och lyssna en hel dag på olika föreläsare. Men när ämnet intresserar och föreläsaren är levande, då orkar jag! Och så var det. Hela dagen.

Bland annat talades om vikten av stimulans för små barn, och den viktigaste stimulansen är inte pedagogiska leksaker eller uflykter och resor. Det är KONTAKTEN mellan barnet och föräldern, och närvaron tänker jag, för en förälder som inte är närvarande kan inte förmedla någon kontakt.

När dagens sista talare sa att det är lätt att sätta etiketter på barn, som ADHD och andra bokstavskombinationer, då ville jag ta upp en spontan applåd! Hon sa, att det är inte konstigt om barn är oroliga och utagerande i en dysfunktionell familj. Åh va bra!

Efter minglet på Norra Latin, där jag for runt och pratade med så många jag bara hann mellan tuggorna, tog jag mig till tunnelbanan och åkte tillbaka till dottern och gänget. När jag klev av stod det några som jag uppfattade som halvskumma och trängdes i prånget, och jag kom på mig med att jag tyst för mig själv hade börjat sjunga ”Bered en väg för Herran”.

Jodå, så kan det va.

En kommentar till “Konferensen”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *