Keep on running

Lyssnar på Creedens. Jag har hamnat i landet Nostalgica. Det är bitterljuvt och riktigt så jag känner hur det var. Tretton år, rädd, osäker, blyg, och ”kär” hela tiden i olika killar.

Jag och min kompis hade stränga föräldrar. När dom andra gick till Kungsan eller Brynjan skulle vi hem. I sjuan rymde vi. Vi gick på Polhem och cyklade hem till mig på håltimmen för att hämta ett kuvert med sjuttiofem kronor, som jag hade tjänat ihop som barnflicka under sommaren. Jag tog min transistor under armen, och så drog vi. Hux flux bara. Det regnade, vi cyklade ända till Skutskär. Radion spelade ”Keep on running” med Spencer Davis Group. På TEMPO stannade vi och köpte svart kakmascara, vitt läppstift, och blå ögonskugga. Sen tog vi tåget till Uppsala.

Vi hade änglavakt. Det är jag övertygad om. Hela natten drev vi omkring. På morgonen gick vi till polisstationen och då visade det sig att vi var efterlysta. Vi hade suttit utanför en varmluftsfläkt på polishuset på natten.

Våra föräldrar kom och hämtade oss. Dom var helt förstörda. Undra på det.

Det var den sjuttonde oktober 1967, och exakt den dagen sju år tidigare hade min mamma dött.

2 reaktioner till “Keep on running”

  1. nog hade ni änglavakt allt. men tokigt att ni köpte smink för pengarna. jag hade nog köpt nåt att äta jag om jag skulle rymma. 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *