Tofu med alger – eller dö i förtid.

Det var bättre förr.

Då kunde man baka kanelbullar utan att ha dåligt samvete.

Att rosta en macka till kvällstéet var inte kriminellt, som det är nu, åtminstone om brödet är vitt och utan fullkorn.

Ve den som tar en potatis till köttfärsbiffen på lunchrestaurangen. Det är värre än om man skulle tända en cigg där inne.

Finns det något mysigare än doften av nybakad sockerkaka? Men det är inte att tänka på, det. Nej fy så farligt.

I går hörde jag att överviktiga människor lever kortare tid än andra. Men tänk om de lever lyckligare för att dom äter makaroner en gång i veckan? Eller kanske vågar trycka i sig ett par MUMS-MUMS på lördagkvällen?

Glasnudlar i all ära, men hur lockande låter det, när det ska vara citrongräs och 2 shoy-huvuden plus salladslök och ingefära i samma recept… Vad fasen är Shoy-huvuden? Är det någon indianstam som skalperat Shoyerna? Är dom släkt med Faneni-folket?

Man undrar ju. Eller Yoghurtkyckling från Kaxholmen! Det är ett annat recept i min GI-bok. Kaxholmen. Jo, där skulle man platsa vissa gånger. Som när det är planeringsdag på jobbet och jag hellre säger vad jag tycker än att jag får hjärtinfarkt.

Nej, jag minns när farmor hade bakat Kanelbullar och sockerkaka och det doftade ända ut på trappen av nybakt. Och jag minns vårarna i Hemlingby, när jag tog med mina småttingar på den första vårutflykten, och vi hade saft och bullar i ryggsäcken och satte oss i en glänta där det växte Blåsippor, (och där det numera byggs och byggs och asfalterades för länge sen), och bara njöt, och fåglarna kvittrade och ingen enda hade hört talas om GI och Sesamlax och Quinoa eller bönsallader.

Så inte vet jag hur det blir, men jag vill nog ha en smarrig smörgåstårta emellanåt, om det så ska kosta mig livet.

 

 

Direkt till havet utan att passera GÅ

Min längtan tog jag på allvar. Så jag åkte ut till havet, körde på bara, stannade på Björke Livs och köpte en Creme Fraich och en lök, in i bilen igen, fort, fort innan solen går ner!

Jag tog en promenad på trettiofem minuter och gick sen hem och lagade GI-biffar, köttfärsen hade jag, och grädden, och Pinjenötterna, men till Fetaostcremen behövdes Creme Fraich. Det är jättegott med de biffarna, och lätt och fort går det.

Havet var öppet långt ut, och det var så vackert med det vita runt öarna och grunden. I dag hade havet en nästan ljusblå färg i skymningsljuset.

Eva Åström

 

Tacksam i dag för:

  • att jag hann gå på walkabout
  • elden som sprakar
  • en solig dag 

Längtans blåa blomma

När jag gick till bilen i morse regnade det. Ett stilla, fint regn, som lovade vår.

På vägen till jobbet kommer solen fram. Jag sitter och pratar med min förra arbetskamrat, och plötsligt känner jag Livet i mig, jag känner att jag verkligen längtar efter mitt lilla hus vid skogens slut, jag längtar efter våren och efter solens värme, jag längtar efter vårkvällarna när jag kanske får höra tranorna igen, jag längtar efter trädgrenarnas svarta konturer mot en vårblå skymning, och jag längtar efter växande.

Life is good.

Det sa bara ”PANG”.

Vi hade en fantastisk dag ute på Sågarbo Herrgård i dag, med jobbet. Det var planeringsdag och skönt att få komma ifrån arbetsplatsen och vara på ett annat ställe.

Dagen började med ett varmt välkomnande från Torgny, vi klev in och bjöds på en macka som kryllade av nyttigheter! Blåbärscreme var det på den, och en massa annat gott! Hela smörgåsen var alldeles himmelsk, jag lovar!

Vi jobbade på med vårt, fick sen en god lunch med massor av olika tillbehör innan vi fortsatte planerandet, och dagen avslutades med kaffe och Tiiramiso.

Eller…dagen avslutades med att jag backar ut min Volvo från parkeringen, vrider på ratten, sen smäller det! Och jag sitter fast. Kommer varken framåt eller bakåt.

Ja, igen. Jag vet.

Det visar sig att jag sitter på en hög av stora stenar med framvagnen, så hjulen står och slirar bara. Hur det kunde bli så begriper jag inte, jag backade bara ut och vred på ratten typ.

Mina gulliga arbetskamrater, plus Torgny, kommer sättande först med en bogserlina, kopplar den på kommunens bil som de andra kört i till Sågarbo, och andra ändan på min, någon sätter sig i och försöker dra loss min, men det enda som händer är att det luktar brända lameller och linan går av! POFF!

Nytt försök.

Nu försöker alla LYFTA av min S 40 från stenarna. Nu ska det tilläggas att vi på eftermiddagen lyfte Lennart där han satt på en stol, med två fingrar var. Ni vet, tankens kraft. Vi gjorde den övningen. Det funkade med Lennart, joodå.

Men bilen kunde vi inte lyfta. Hur vi än tänkte. Fast vi kanske inte var så koncentrerade då. I alla fall inte jag.

Jag började bli rädd. Visserligen har jag en bil till, men ändå. Torgny började prata om att hämta någon som har en traktor…någon sa att kanske oljetråget skulle gå sönder. Och jag tog fram kameran i rena vilsenheten, som om jag ville dokumentera de sista resterna av min älskade bil som jag är enda ägaren på och min trygghet i livet. Ni vet … jag flyr i den, jag sitter över en timme och kör varje arbetsdag, den är som mitt andra hem. Eller femte hem kanske jag ska säga. Ja, jag är lite splittrad där. Men det tar vi en annan gång. 

Och nu stod den där, fast på en stenhög utanför Rullsand mitt i spenaten med endast några bräkande får i närheten.

Någon kommer på att vi ska göra en hävstång, typ, av några brädor. Nu får jag yrsel.

Innan jag hinner blinka har en lång bräda släpats fram och en mindre som stopp. ”Hjälp” tänker jag, men känner att jag måste nog lita på mina arbetskamrater just nu och samtidigt springer Torgny och hämtar domkraften, och det blir mycket på en gång och jag knäpper kort på kort och plötsligt sätter sig Lennart i och backar loss bilen och där står den, fri som en fågel, och jag kollar om det ligger olika cylindrar och topplock och annat dyrt på stenarna, men den verkar vara intakt! Lite färgskrap från oljetråget bara.

Så jag har följande att vara tacksam för i dag:

  • mina arbetskamrater och Torgny som hjälpte mig loss
  • fantastiskt god mat och många skratt
  • två nya uppdrag som föreläsare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så kan det gå.

I morse strålade solen här, men innan jag fick häcken ur vagnen blev det mulet. Det var lite skönt också, för hade det varit så att solen stannat, så har jag blivit stressad som sjutton och inte tillåtit mig att sitta och sulla med en kopp kaffe eller tvättat köksfönstren på insidan, som jag faktiskt har gjort.

Festivalen var spännande tycker jag, och jag är nöjd med att Malena vann. Vilken röst och vilken utstrålning! ”Snälla, snälla” som tvåa var också rätt! Bra att det inte blev någon av ”de massproducerade” på första och andra plats.

Jag hann med ett trevligt födelsedagskalas i går eftermiddag också, hos underbart fina människor med mycket värme.

I morgon har vi planeringsdag på Sågarbo Herrgård. Det ska bli kul. Jag har hört mycket gott om det stället, inte minst har maten lovordats.

I några dagar har jag druckit något pulver som ska göra att jag äter mindre. Ja, det finns ingen tvekan det, för det känns som om någon har opererat in en fotboll i solar plexus just nu. Hur ska man då kunna äta en normal portion kan jag undra.

 

 

Nattblogg

Äntligen tid att blogga igen. Visserligen i en väldigt sen timme, men jag är en nattuggla, och i morgon får jag sova hur länge som helst.

Det var en himla trevlig dag i går i Stockholm! Och good shopping blev det. Jag hittade en kofta som är längre på sidorna, jag vet inte vad en sån kallas, men det är något lite annorlunda och känns nytt och lite kul. En top hittade jag också, som var bara vanlig och OK att ha på jobbet.

På Åhléns köpte jag lite ny hudvård, som kostade skjortan och halva brallan, men, som sagt, det kostar att ligga på topp.

Slutligen köpte jag gardiner på Indiska, hade aldrig kommit på tanken om inte det var för att M köpte, och då fattade jag vilka snygga gardiner det faktiskt var, och lätta att sätta upp, och inte för dyra heller.

Vi hade riktigt kul och på hemvägen i bussen hamnade vi bredvid en trevlig dam, som det visade sig att det fanns många beröringspunkter med, för min del. Jag gav henne mitt visitkort om hon behöver en föreläsare någon gång.

Trötta och mätta och några lakan fattigare kom vi till Gävle och vi var nöjda med dagen alla tre.

I dag har jag varit ledig och haft det bra, och i kväll blev det fläskfilé med ädelost och Hasselbackare efter tips från M. Kanongott!

Helgen börjar bra.

Tacksam i dag för:

  • att jag äntligen kom ut på nätet igen så jag kunde blogga
  • en god middag
  • att jag har skrattat mycket

Nu är jag tacksam igen. Gud va bra jag har det.

Vilken bra dag det blev! Jag kände mig så fokuserad på jobbet, och min utbildning som jag hade för några på eftermiddagen blev uppskattad, och jag hade också bra samtal med klienter på förmiddagen. Jag är priviligerad som har detta yrke. Jag vet att jag tjatar men det är en gåva.

På stationen i Tierp klev yngsta dottern av tåget, och åkte med mig i bilen till stan. I morgon fortsätter hon med sina polare till fjällen. Så hon, hennes syster och jag fick en stund tillsammans med hämtmat från LIBANESEN PÅ HÖRNET, väldigt gott! Innan dess hann jag med en klient på firman också, så det rullar på kan man säga! Nu har jag landat på sängen med massor av värmeljus i hela huset, och i morgon blir det SHOP TIL YOU DROP med mina väninnor! Vi åker till Stockholm över dan. Det ska bli SO NICE!

Vi kommer antagligen att garva ihjäl oss, om jag känner oss tre rätt.

Det jag önskar mig är möjligt.

Kreativ visualisering är en nyckel till att nå våra mål. Det är viktigt att vara avslappnad när vi lär oss använda kreativ visualisering. När sinnet och kroppen är avspända och centrerade förändras våra hjärnvågor, och blir långsammare. Vi blir mottagliga och öppna för vår skapande fantasi och intuition.

Tänk ofta på din idé som en inre bild. Tänk på den under dagens lopp, då och då. Se dig själv så som du vill vara, göra, bo, se ut.

Här kommer en övning.

Tänk på något du vill ha, göra eller uppleva. Välj något som är ganska enkelt och realistiskt för dig.

Sitt eller ligg bekvämt. Ta några djupa, långsamma andetag och slappna av i kropp och sinne. Föreställ dig nu att du gör, har eller upplever det du önskar dig. Se det framför dig som om det vore verklighet. Njut av upplevelsen.

Öppna ögonen när du känner dig färdig. När du nu har visualiserat ditt mål som om det vore verklighet, har du öppnat dörren till dess förverkligande. Upprepa den här övningen så ofta du vill.

 

100% fokus!

Shit vilken energi jag har. Snacka om FOKUS. Kreativiteten flödar! Nu är jag som bäst.

Jag ska hålla i en utbildning i morgon, om beroende. Ur innehållet:

  •  Tidiga tecken och signaler på att ett beroende föreligger
  • Det äkta självet och missbrukarpersonligheten
  • Medberoende, vad är det, och när blir man en möjliggörare?
  • Att växa upp i en dysfunktionell familj, vad innebär det?
  • De olika rollerna
  • Vägen till tillfrisknande

Det hela tar tre timmar och då får man fika också. Det kostar inte så mycket att hyra in mig, så ring bara.