Kan själv. Nästan.

Jag åkte till mamma och hon blev glad att jag kom, och hon var lite dizzy av något lugnande till kvällen, men, som sagt, glad. Efteråt åkte jag till mottagningen för att hämta en hylla som jag vill ta ut till mig.

Hyllan är inte stor, det är ”EXPEDIT”, den lilla modellen, så jag tänker att den går in i S40:n. Men för att vara på den säkra sidan mäter jag den. 80 x 80, 40 djup. Sen går jag ut till bilen, jodå, det ska nog gå. Lite trångt kanske…men det löser sig.

Kyss Karlsson. Jag går upp igen, kånkar ut hyllan, och provar först med att få in den i baksätet. Inte en chans. Jag står alltså MITT I STAN mellan två sexvåningshus med massor av fönster och balkonger. Men jag tänker att folk har väl annat att göra än att titta på mig och mina bravader. Varför känns det då som att det fnissas bakom gardiner och från balkonger? Är det verkligen min självcentrering nu igen, som spelar ett spratt?

OK jag chansar på passagerarsätet då. Icke det heller. Men om man tar den diagonalt? Nej såklart inte!

Shit. Jag VÄGRAR att gå upp med den igen. Hellre lämnar jag den på trottoaren. Kanske någon kan sätta några Penséer i en kruka ovanpå den? Eller lägga dit lite snygga stenar…

En chans kvar. Bakluckan. Öppnar, börjar lasta ur en matta, fälgarna, nej vänta…navkapslarna menar jag, en ministereo som yngsta dottern tycker vi ska ha på ön, ett syskrin där trådrullarna har ramlat ut och det hänger trassel av olika färger ut från det nästan igenstängda locket, ett kastspö, och lite annat elände. Lyfter upp hyllan, stånk, det S K A gå, jag MÄTTE  ju!!! F** också, skitbil, varför köpte jag inte en bil som man kan få in något som är större än en diskbalja för?!

Upp med mobilen ur väskan.

 – Vad gör du?

 – Äter päron.

 – Du det har kört ihop sig! Jag vill ha ut en hylla till mig men den går inte in i min bil, får jag låna din?

 – Absolut, jag kommer!

Välsignade unge. Hon har en SEAT, men tjohej sa det, så var hyllan inne i bilen, och jag iväg hem, och nu står hyllan här och det är SKITSNYGGT så det så.

Gud va bra jag har det.

2 reaktioner till “Kan själv. Nästan.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *