Är det bara en slump?

Jag får hostattacker så jag tror jag ska hosta upp lungorna. Speciellt nattetid men på dan med. Va e re frågan om. Så här vill jag inte ha det.

Mina ungar kom ut till mig med kort och present, jättefina örhängen som föreställde två fåglar, den ena hade vingarna utspända som om den flög, den andra hade vingarna mot kroppen.

Ungefär som jag. På väg men ändå inte. Vill sätta igång utbyggnaden men inte. Vill stanna kvar men inte. Vill skriva klart boken men gör det inte. Hit och dit. Should I stay or should I go. Kan jag få se i facit fröken, vad det blir om jag gör si och vad det blir om jag gör så?

Nej det kan jag ju inte. Så jag får ta beslut.Och leva i det beslutet. Whatever.

Vi hade en underbar dag på ön, jag, tjejerna och den enas pojkvän. Ena dottern badade. FÖRE MIG, vad säger man… Ja det är jag som har inspirerat henne i alla år. ”Man ångrar aldrig ett bad” är ord dom har hört sen barnsben.

Skjutsade in E till tåget, köpte rosor och sen gjorde jag något väldigt tokigt. Efter allt detta kalasande i dagarna två åker jag till MAX Drive In och hör mig själv beställa ett vegmål.

 – Nånting annat? säger rösten i plåtlådan.

 – Ehhh…njae…

 – En dip kanske?

Dip. Dip. Ögonen fladdrar över menyskylten. Souercreme, blue cheese, jaaaadå. Jag tar en dip också.

Sen kör jag caben åt sidan och sitter där och pular i mig Pommes frittes och vegburgare och dip medan solen steker mina vänsterarm.

Jag hade köpt blommor och åkte till min mamma. Hon hade bäddats ner och fått sin sömntablett förstod jag av hennes ”surr”. Men hon blev glad över att jag kom.

I dag har jag fått många trevliga telefonsamtal och SMS från folk, det är märkligt, en del dagar hör jag inte av många alls, och sen kommer det sju samtal på raken från olika människor, som om det av någon anledning vore arrangerat. Som om det är något jag bör förstå. Som om en högre makt talade genom andra människor.

Eller var det bara en slump?

Skulle inte tro det…

Släng i båten åt mig fort. Helst i går.

En så solig och vacker dag, en så trevlig dag, med kalas för min äldsta dotter i hennes pappas trädgård. Mycket gott att äta, trevliga människor, och yngsta dottern hemma igen, ja jag säger bara TACK för en sådan dag.

Men den började med översvämning i mitt badrum. Jag stod och skrubbade potatis till en potatissallad, skulle in och duscha, och hela golvet täckt flera cm med vatten.

A woman´s got to do  o s v, jag gjorde samma manöver som när avloppet frös i vintras, POFF så rann vattnet ut. No big deal.

I morgon blir det ännu varmare hörde jag någon sa, jag säger bara SLÄNG I BÅTEN ÅT MIG NU.

Nu vill jag lätta ankar och sticka ut på böljorna de blå. I värsta fall får jag nöja mig med kanoten. Men nu drar det.

Har dom inget att göra på Folktandvården?

Att betala räkningar tar en halv dag typ. Jag måste ta en paus nu. Det tar liksom aldrig slut på mina räkningar. Hur i hela frid kan en ensam människa ha så himla många kuvert ? Men jag får vara glad att pengarna räcker till alla.

Det är bra att älska sina räkningar. Tänka på vad man faktiskt FÅR för de pengar som ska ut. Tänk bara på Gävle Renhållning eller vad det heter. Om inte jag betalade till dom skulle jag få ha en soptunna som var överfull och det skulle till sist bli ett berg av sopor på min gård, och Hälsovårdsnämnden skulle komma om dom nu fortfarande existerar, och Länsman och hela Åklagarmyndigheten.

Så jag försöker välsigna mina räkningar och vara glad att jag kan betala dom, och se vad det är jag betalar för egentligen.

Nyss var jag hos tandläkaren. Nu har jag fått en kallelse till besök där den 3:e juni. Då blev det för mycket. Med min spruckna förkylningsröst ringde jag upp och frågade om dom har lite att göra. Damen i växeln förklarade att så var det verkligen inte, dom har kö tills i höst. Och det fattar jag ju, att det inte är därför dom skickar kallelse, men ibland undrar man. Jag sa att jag har inte råd att komma till dom flera gånger i månaden, dom får bjuda in någon annan nu, och så avbokade jag mitt besök i juni. Nån jäkla måtta får det faktiskt vara.

Fortfarande är jag krasslig och jag har ingen röst. Rösten är ju mitt instrument i arbetet, en terapeut kan visserligen sitta och tiga, jag gick hos en sån för många år sen, men jag hade lika gärna kunnat snacka med väggen hemma. Det hade i alla fall blivit billigare. Lite feedback vill man ju ha. En nick åtminstone.

Det är alldeles grått utanför fönstret och kallt inne sen jag stängde av värmepumpen. Kanhända har jag feber, i alla fall fryser jag i skinnet om ni förstår, så jag har dragit igång en brasa.

Nej nu fortsätter jag med högen med räkningar. Det är Preem, TELIA, Skellefte Kraft, Folktandvården (såklart), TELIA igen, TELIA igen, (ja det är sant), Ica och bla bla bla………………..

Nu sätter jag mig i baksätet.

Ibland längtar jag efter lugna låtar. Men oftast ska det vara låtar med ”ös”.  Just nu, medan en minst sagt frisk västan lever om bland björk och tall, mindes jag en CD med Sonja Aldén. Den passar så bra i det tillstånd jag befinner mig i. Ett tillstånd av avvaktan. Jag släpper taget i dag och ser vart det bär. Sätter mig i baksätet. Lämnar över. Puh! Så skönt. 

Läser i Tommy Hellstens bok ”Flodhästen i vardagsrummet” om Human being / Human doing. Han skriver att människan har glömt vad det innebär att finnas till, att vara. Att människan inte längre har något egenvärde, att allt mäts efter vad man presterar. Det innebär att man styrs utifrån i stället för inifrån. Avsaknaden av ett jag gör att människan inte är närvarande, i stunden som är, utan i stället fokuserar på sedan. Sedan, när jag blir pensionär, sedan, när min rätte partner kommer in i mitt liv, sedan, när jag får löneförhöjning… Då börjar livet!

På min toa hänger en text som jag har ramat in.

Your life is right now!

It´s not later! It´s not in that time of retirement. It´s not when your lover gets here. It´s not when you´ve moved into the new house. It´s not when you get the better job. Your life is right now. It will always be right now. You might as well decide to start enjoying your life right now, because it´s not ever going to get better than right now – until it gets better right now!

I dag behöver jag inte skynda mig till något särskilt. Jag vill vara stilla en stund och lyssna till min själ. I dag tänker jag lita på det som är och bara vara. Och det räcker. Allt är som det ska!

 

 

I´m bored.

Ja men allvarligt. Det är ju så TRIST att va sjuk.

Jag har fått apelsiner i alla fall. Det är ju bra. Men vad gör man  en kväll i skogen flera mil från en kiosk och en restaurang och utan  möjlighet att rösten håller för ett telefonsamtal på en halvtimme? Jag menar, det är ju minimum om jag skulle ringa nån väninna.

Om jag hade ork skulle jag kunna göra något nyttigt och bra. Som att baka matbröd eller såga lite ved.

Gud va gnällig jag är nu då. Jag behöver fatta att jag just nu inte kan göra så mycket annat än att ligga och glo på TV eller läsa en bok eller bara stirra i taket.

Det är en spindel här inne. Jag såg den krypa in under IKEA-hyllan och den ligger dikt mot golvet. (”Dikt” är ett bra ord.) Ja i alla fall, jag vill inte att den kommer fram sen i natt och attackerar en sjuk kvinna när hon ligger och sover. Men jag får väl dra fram hyllan och vara beredd med ett stort hårt papper som jag kan lura upp den på, och sen pang, ut genom fönstret ba´! A woman´s got to do what a woman´s got to do.

Längtar efter en apelsin och en Magnum

TRYGG HANSA ringer. Han vill att jag ska ha alla mina försäkringar där. I dagsläget har jag bara cabben på TRYGG. Och så kommer det:

 – Jag tror du skulle komma billigare undan om du förde över huset och lägenheten och S 40:n på oss, och så räknar han och klämmer fram en summa. Precis som om jag skulle ha en susning om vad jag betalar i dag för allt det där? Han föreslår att jag ska leta fram försäkringspapperen och se efter, men jag talar om att jag har feber och säger att han får ringa en annan dag.

Samtidigt sänker jag körsträckan på Peugeoten till 500 mil. Det är ju min glidarbil. Inte sitter jag och nöter på den i onödan.

Men det är knöligt, när det ringer olika försäkringsbolag och vill att man ska byta. Då kommer mina rädslor.

 – Tänk om jag betalar för mycket? Tänk om det är bättre villkor där?

Men efter ett tag glömmer jag bort alla tankar på försäkringar och så ringer något telefonbolag.

Men se DÅ vet jag vad jag vill. Det finns inte på kartan att jag byter bort TELIA.

Just nu längtar jag efter en apelsin. Och en MAGNUM. Jag skulle vilja prova Temptation. Undrar hur den smakar. Jag leker med tanken att sätta mig i bilen och åka till ICA i Bergby. Men jag har ingen ork. Nyss gick jag ut och tog bort några Asp-skott med sekatören, men jag blev alldeles slut efter det.

Kanske jag skulle läsa lite i intruktionsboken för cabben. Klockan står fortfarande på vintertid och jag vet inte hur man ändrar den.

HEJA GIF!!! *******

Jag är ingen fotbollsmänniska. Ex nr 2 tog med mig på någon match ibland. Efteråt brukade han fråga vilka som vann. Oftast visste jag  inte det. Jag kollade mer på folk och sånt. Men det var ju trevligt ändå att gå på match.

Min resväska står på bänken i köket och jag får lov att packa upp den igen. Det blev ingen kurs i Tällberg för mig.  Jag vaknade när mobilen larmade, klev upp, men det var bara att gå och lägga sig igen. Ont i halsen och huvudet och ingen röst. Fick messa till chefen att jag blir hemma. Trist.

Det blir citronvatten och Alvedon till lunch.

I maj när göken gol…

På Åhléns i dag hittade jag en himla smart grej. En sängbricka med liksom en kudde under, som formar sig och gör att brickan står stadigt. Och så stod det på en lapp bredvid brickorna: PERFEKT ATT HA LAPTOPEN PÅ!

Jag sitter alltid i bingen och Bloggar eller skriver fakturor eller kollar runt på YOUTUBE efter en bra låt. Och det blir ju så VARMT under datorn när man har den i knä. Om jag lägger den på en kudde kvävs den och slår av. POFF bara!

Men NU är det så himla bra. Nu har jag den på brickan som har en kudde under och fattar ni, det var extrapris också! 99 bara, mot tidigare 169. Så jag sparade 70 spänn.

Tänk om man kan få kaffe på sängen en vacker morgon, då kan jag använda brickan till det. Ja, jag är NÖJD som bara den. Kanon. Det var rosor på mönstret. Med rutor under. Mitt bästa. Efter rosor på leopardmönster. Men man kan ju inte få allt för 99.

Jag köpte en hemlis också till en blivande ttrettioåring. Min dotter. Den där lilla skitungen som satt i barnsadeln på cykeln i en vit hatt med rosa blommor på och sjöng om ”HOPPE HARE”, och grät när Blåsorkestern paraderade genom stan på lördagarna.

 – ”Mamma gå essper!” hulkade hon genom gråten, och pekade på orkestern, och förundrade gick jag och hennes pappa efter, med en gråtande tvååring på armen. Hon VILLE lyssna, fast hon grät, och sen började hon själv spela  i Furuviksorkestern och spelar fortfarande i dag i musikkår.

Time passes quickly. Det gäller att vara med.

I morgon ska vi åka på kurs i Dalarna med mitt jobb. Jag har fått ont i halsen – eller det känns som ett sandpapper sitter i svalget. Hosta också.  Men jag vill ändå åka. Det är en utbildning som har pågått ett halvår, och jag vill vara med och avsluta den. Avslut är viktiga. Alla avslut. Avslut på relationer, avslut på arbetsplatser, kurser, behandlingar, grupper…

Så jag ska koka honungsvatten nu, med citron i, som jag fick av mamma när jag var sjuk som barn. Av farsan fick jag Fantomen.

”Urban Vilhelmina Blenda skola sommaren lända.”

Ja, blir sommaren som i dag så är ingen lyckligare än jag! Vilken dag. När jag kom hem från jobbet och sedan stan, satte jag på hurran direkt och gick ut och satt mig på altan. Så varmt och skönt, göken ropade sitt ”ko-ko”, och lät närmare än jag hört den på länge. Det doftade från grannens grill, björkens grenar svajade i den ljumma vinden och jag bara fylldes av LYCKA! Det var så där så tårarna kom lite, en så otrolig tacksamhet över Livet och mitt smultronställe och den första sommardagen och kaffet och göken och alltihopa.

Närvarande,

 i nuet.

Alla sinnen öppnas.

Jag drar djupa andetag, 

stannar upp,

låter stressen rinna av,

tankarna

slutar snurra

och jag stänger av

bruset inuti

och bara ÄR. 

Tokigt.

Mare Mare … vad gör man med en måndagmorgon … jo åker ifrån havet. Det är väl inte riktigt klokt? JAG LÄNGTAR HEM.

På morgonmötet delades en munter lunta ut. ÅTGÄRDSPLAN för anpassning till minskade skatteintäkter.

Det var så här:

  • elände
  • eländes elände
  • eländes eländes elände
  • elände
  • elände
  • Mycket elände
  • Ännu mer elände
  • Förskräckligt mycket elände

Avveckling, avveckling, avveckling. Indragning. Översyn. Nedläggning nedläggning och nedläggning. Varselprocesser.

Det enda som tände lampan i mig var följande punkt:

  • Generositet avseende tjänstledighet tillämpas.

Där såg jag mig själv i båten med en kaffetermos en månad extra i sommar! Jatack. Hellre det än att frottera mig i elände.

FOKUS för mig i dag: MÖJLIGHETER, POSITIVITET, GLÄDJE och TILLFÖRSIKT.

Jag är nu öppen och mottaglig för allt det goda och överflödet i Universum.

 TACK LIVET!