There is truth to seek…

På spisen puttrar en gryta, som skulle bli en Chili con Carne-gryta.

Men så hittade jag Plommonchutneyn som dottern har gjort, och tänkte: undrar vad som händer om jag har i en klick.

Jo, det som hände var, att jag skapade en ny maträtt! Chili con Chutney heter den. På restaurang Casa Negro (fri översättning; Svarta Huset apropå ingen belysningspropp i).

Jodå, innovatör har jag alltid varit. Men nu är frågan vad som ska serveras till denna nyskapade rätt. Inte pasta helst. Möjligen klyftpotatis. Eller seulement un Baguette. (Gud vad jag svänger mig med olika ord nu som jag inte har en susning om jag stavar rätt eller inte.)

I dag gick jag in på fina gamla konditori LIDO.

Jag gillar det stället. Där känns det som ”förr i tin”, som min yngsta uttrycker sig. En kvinna stoppade en peng i juke-boxen och ut strömmade ”Diana” med Anna Ankas man. Där satt jag med min Capuchino och samlade ihop mina röriga tankar. Försökte i alla fall. Det gick så där. Men nu, prick här och nu, är allt lugnt inuti. Om jag inte börjar tänka på kursen och resväskan och tågtider och hur många skor/stövlar jag kan tänkas behöva packa ner.

Jag vet inte vad Byggare Blancks Boys har åstadkommit i dag.Det var mörkt när jag kom hem. Men jag ska ta ficklampan med mig och gå runt och kolla lite. Dom åt inte mina bullar i dag. Jag gav dom bullar i går också, dom var slut när jag kom hem, men i dag låg bullpåsen där på bänken, orörd. Kanske vill dom ha Kladdkaka i morgon.

Ja, ”alla ska trivas”, som min mamma nr 1 sa, när faster i Gävle undrade varför flickan (jag) var vaken klockan tolv. Då var mamma nr 1 på kanelen och tyckte att det var en bra idé att ringa och sjunga för sin svägerska.

Det uppskattades inte, kan jag säga.

I går pratade jag med en av mina kusiner, som jag inte har haft kontakt med sen typ 1960. Och det var som om vi kände varandra och hade pratat i förrgår. Ett öppet och nära samtal, som gav mig fler pusselbitar till mammas uppväxt, och till varför allt blev som det blev.

Jag vill veta. Jag vill ha sanningen, även om den inte innehåller ett uns av det som heter Bullerbyn, och det gör den inte på en fläck. Men det är mina rötter, och jag vill inte ha någon förskönad version! Nej, korten på bordet, pang bara. Det är allas vår rätt att veta hur det var egentligen, för att kunna förstå, bli medveten, fatta vad det är vi för över till våra barn, och förändra det vi inte vill att dom ska ha med sig i bagaget.

Sanningen ska göra oss fria.

God didn´t make us to be eaten up by Anxiety, but to walk free and erect in a world where there is truth to seek, work to do, and Love to give and win.

Tacksam i dag för:

  • mitt jobb
  • en modig kvinna som kom på vårt personalmöte och berättade sin sanning, (som jag kände igen mig själv i God damm it!)
  • att jag kan vara uppe halva natten och lite till, ledig från ord. jobb i morgon, börjar på eftermiddan på min egen firma!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *