Lite extra benutrymme är inte fel.

Lördag i mitt trånga hem som just nu mest liknar Fyndhörnan på IKEA. Hyllor och skåp står bredvid varandra, ska jag öppna ett och ta fram en grej får jag flytta undan tre andra först.

Men det går. Allting går. Det gäller bara att hålla styr på tänket.

Och jag har hela skogen att bo i. Jag har stigar och tjärnar och tallar och granar och berg och sluttningar och myrar, och jag har gula björkar som brinner i eftermiddagssolen.

Bygget går som på räls. Jag anar hur det kan komma att se ut, och jag börjar tänka på en mysig divansoffa i ett rum där det går att sitta fler än fyra personer, utan att en ska behöva sitta på en köksstol.

För så har det varit. Trångt. Väldigt trångt.

Men jag vill ha kvar känslan i detta lilla hus vid skogens slut. Jag vill inte ha någon flådig villa. Det var kärlek vid första ögonkastet, jag föll för myset, charmen, värmen. Och det vill jag inte vara utan.

Men lite extra benutrymme är aldrig fel.

I dag kommer dottern, vi ska till ön och ta in de sista vedpinnarna i boden, och är det inte dags för röda gardiner också?

Jag tror det. Man vet aldrig när det går att komma över dit nästa gång.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *