Alkoholterapeuten och snapsvisorna

Sedan 1960 har jag, med några få undantag, varje år firat midsommar på ön där jag växte upp under sommarloven och alla helger vår och höst, (till min stora förtvivlan när jag var tretton och inte fick välja).
Midsomrarna på denna ö är alldeles precis så, som midsomrar ska vara.
Det är tävlingar och lekar och Raketen och god mat och sång. Snapsvisor, Rosa på bal, Öppna landskap och Maskros och Tjärdoft. Allt i en enda blandning.
Bland snapsvisorna finns en klar favorit, och fast jag sen femton midsomrar tillbaka skålar i Ramlösa eller Loka, så älskar jag att ta i allt vad jag kan i ”Vill du ha fysiken fin, ja då ska du dricka brännevin! Vill du ha ett glatt humör ska du dricka lite i ett kör”, och så vidare. För det går alldeles utmärkt att sjunga snapsvisor nykter. Lika bra går det att äta sill utan nubbe. Det brukar vara ett av argumenten på behandlingen för att få ha kvar Kung Alkohol i sitt liv.
– Men sillen då, till jul och midsommar? Hur ska jag kunna äta den utan nubben?
Ja det kan man undra. Och hur ska man kunna leva överhuvudtaget utan biran, groggen, vinet? Ångesten, hur dövar man den utan piller eller sprit…
Nä nu har jag halkat in på beroendeproblematik igen, på själva midsommarafton! Det var verkligen inte mitt syfte.
Men hörni, sjung av hjärtat, sjung! Med eller utan nubbe, och jag önskar alla mina läsare en fantastisk midsommarafton!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *