01.05

God fortsättning alla. Min nyårsafton firade jag i Alfta. Helt otippat, men så blev det. Nu vill jag säga, innan jag fortsätter, att jag bloggar från en minimobil som föreslår Älmhult när jag skriver ordet blogga, så ni vet om det blir obegripligt. Nytt stycke finns inte på kartan. Men tillbaka till Alfta. Jo det var drag under galoscherna! Krister Fridh med bandet kan sin sak. När Anne Berglund ställer sig vid micken och Kristers brorsa rockar på blir det så hela taket på värdshuset lyfter, och fast det inte direkt är fullsatt infinner sig en fin nyårsstämning och vid tolvslaget går alla ut och bakom macken lyser fyrverkeripjäserna upp Hälsingehimlens mörka rund. Hemresan tog lång tid efter ett obarmhärtigt snöfall och jag hade ett helsicke från Hagsta i djupsnö på Jungfrukustvägen och kom hem typ halv fyra, halvfnissig och ännu med Kristers stämma i min bästa danslåt Kissing in the Moonlight i öronen. Alfta rocks! Jag vill att ni tänker nytt stycke nu. Så. Jag saknar min iPhone som sjutton (läs svärordet på tre bokstäver så blir det mer enligt sanningen.) Tramsmobil.com Nytt stycke. Har man egentligen råd att vara präktig efter 50 undrade jag och B i kväll, utan att gå in på detaljer vare sig för hans eller min del. Ja det tål att tänkas på. Tänk om 2011 kunde få bli ett år utan femhundraarton analyser och argumentationer och rätt och fel enligt regelboken och mer inlyssnande av hjärtats röst, och mod att följa den? Jag menar, vi går mot final några av oss. Det är snart inte mycket kvar att vingla på. Eller?