23.02

Kom just hem efter sista ”Skrivarlusta” på Medborgarskolan för terminen. Det har varit så trevligt att få jobba som kursledare i den lilla gruppen som jag hade, dessa fyra torsdagskvällar.
Mina elever har skrivit noveller, Haikudikter och annan poesi, dom har praktiserat flödesskrivning och lekt med ord, och det har varit entusiasm och glädje och skrivlusta i rummet vill jag lova!
Det är härligt med människor som vågar lämna ut lite av sig själva. Då blir det ett möte. På riktigt.
Det känns lite tomt i mig.
Avslut skapar tomhet.
Jag stannar i den känslan. Tänker inte gå och stoppa i mig choklad, så det så.
Det finns ingen heller, jo, på ön, men dit tänker jag inte ta mig nu i alla fall.
Efter kursen åkte jag till ICA Söder, jag dräller alltid in där strax före nio när som stänger, för jag hinner aldrig annars.
Undrar hur det är att sitta i kassan där.
Tänk en kvinna, som alltid köper massa bullar och kakor och godis och chips och ostbågar. (Nej, det är inte mig själv jag syftar på, jag köper aldrig färdiga bullar), men fattar ni, så kommer hon en annan dag och upp på bandet glider mini-mjölk och Broccoli och frukt och linser, stora berg med äggkartonger och makrill i tomatsås.
Slår personalen vad med varandra då?
– Före den sista maj är hon här och köper Marshmallows igen!
– Jag sätter en hunka.
– Jag sätter två.
För om den där damen har handlat på ICA Söder i femton år, så har kanske hon i kassan sett ett mönster.
– OK nu är det Mini-mjölk och makrill igen. Here we go. Nu ska hon bli smal.
Eller till jul, när Leilas Rocky Road ska tillredas, och man står där i kassakön med 600 g Blockchoklad och fyra Dumlepåsar och mini-marshmallows och typ ett halvt kilo jordnötter. Plus en Aladdin och en Paradis och en korv med mandelmassa.
– Haha hur länge tror ni det dröjer?
– 5:e januari säger jag!
– 20:e! Det där räcker ju ett tag!
– Nä inte när det gäller henne! Jag sätter en hundring på trettonda´n!
Typ så.

Så brukar jag fantisera att hon i kassan tänker.
Då kan man ju gissa hur snacket går på systemet.
– Nu var han här och köpte en Jack Daniels. Hur länge dröjer det tror ni?
– I morgon bitti hänger han på låset!
– En timme, Polarna står utanför.
Inte vet jag. Kanske skiter dom fullständigt i vad vi handlar, vi trogna stamkunder på ICA. Kanske vill dom bara få ut en så fort som möjligt så dom får gå hem nån gång.

Jag har turkosa naglar i dag.
Tonåringen i mig ville väl ha det. Hon var hårt hållen tills hon var 20 och valde att flytta hemifrån på vinst och förlust. Ett sjumånaders vikariat på Korsnäs gjorde att hon vågade.
Och på den vägen är det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *