”Mänskan spår och Gud rår”, sa alltid mamma.

I går kväll när jag gick och la mig tidigt eftersom jag skulle upp extra tidigt, började jag frysa. Jag skakade och darrade och hämtade mysbrallorna först, drog på mig dom, ingen skillnad, till sist låg jag där med fyra täcken och huttrade.
I morse klockan 9 hade jag 38.6.
Det blev inget pangpang för mig i dag.
Jag har mest sovit.
Det värker i kroppen. Kan inte gå eller stå upprätt.
Så kan det va´.
Ute har det blåst som attan.
12m/s. Minst.
Det är en märklig känsla att ha feber.
Jag har inte haft det på säkert tio år. Eller fem i alla fall.
Jag brukar sällan vara sjuk.
Men nu säger kroppen STOPP.
Jag lyder.
Stannar här. I soffan.
Mobiliserade så pass mycket kraft (Alvedon) så jag kunde göra en drink i råsaftcentrifugen. Fick sitta och skala apelsinerna, citronerna och mangon.
Men himmel så gott. Äpplen hade jag i också.
Annars skulle det sitta fint med en 200-grammare.

En kommentar till “”Mänskan spår och Gud rår”, sa alltid mamma.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *