http://youtu.be/_V2ESk8ASeM
Läste att alla har ca 52 problem för jämnan. Men dom som seglar på en räkmacka genom livet har väl bara ett då och då? Eller?
Inte för att jag avundas dom. Det är i kriser vi växer. Men det k u n d e ju blåsa lite mindre emellanåt, om man säger så.
Vad är han ute efter, han där uppe?
Fast jag tänker INTE bli ett offer. Bara så ni vet. På´t igen bara.
Jag är glad att inte tanken på att bedöva mig med vin dyker upp, som den gjorde förut ibland, jag vet att det är ingen lösning!
Lösningen är att ta ansvar för min del, och lämna över resten.
Om inte jag hade min tillit till en kraft större än jag vete sjutton hur jag skulle må.
Såklart fokuserar jag på det som är BRA.
Och det är mycket.
Jag vet att mina problem i jämförelse med många andra är rena rama petitesserna.
Samtidigt är min känsla min.
Och värd att ta på allvar.
”Life is a Bitch”, sa en man jag hängde med ett tag. (Han var begravningsentreprenör.)
Just nu skulle jag kunna vara benägen att hålla med.
Och samtidigt inte. Nej, vet ni vad, Life is not a Bitch.
Life is a Miracle.
En tacksamhetslista brukar vara den bästa medicinen:
- jag har ett hem
- jag har en säng
- jag har ett varmt täcke
- jag hade pengar till att betala alla mina räkningar
- jag har köpt ett halvt kilo Zoega i dag
- jag har ved till kaminen
- jag har en frisk familj
- jag kan röra på benen och armarna
- jag kan skriva
- jag kan se
- jag kan höra
- jag har inte ont någonstans just nu
- jag har världens finaste barn
- jag har fyra minuter ner till havet
- jag har världens finaste vänner
- jag har en glädjekälla inuti som aldrig tar slut