En utsänd ringde.

Skribenten inuti har slumrat ett tag.
Det har varit skrivande, såklart, jag behöver skriva varje dag för att fungera och må bra, men det har blivit Bloggar och Facebook bara, under en månad säkert.
Nu ringde en kvinna, en journalist och författare som jag fick kontakt med i samband med att hon gjorde ett reportage om mig för en av lokaltidningarna för många år sedan, och vi fick kontakt, hade en del gemensamt, så vi var ute och åt någon gång, och ringde till varandra.
De senaste veckorna har jag längtat efter att sätta mig ner med min roman, och nu när hon ringde fick jag inspiration igen, bara genom att höra henne berätta om sitt skrivande, om hennes liv.
Hon var nog utsänd!
Jag behövde ett startskott.
Och jag fick det.

I dag skiner solen och jag ska till ön och få kaffe på bron.

Det är sommar.

I dag var det sommar IGEN!

Men först om i går.
SPA-kvällen på Ahrmoni Massage & Hudvård.
När vi kom dit var det sol! Vi fick hoppa ner i badtunnan och bjöds på Melonbitar och det var helmysigt att sitta där, alla sex tjejerna, och några badade i Storsjön, några doppade halva sig och så fort in i badtunnan igen, där det var varmt.
Efter det fick vi komma in och börja med att stoppa fötterna i plastpåsar med en mjukgörande väldoftande gocka, och under tiden den gjorde gott åt fötterna åt vi en underbar Medelhavspaj med sallad och tillbehör, och sen fick vi massage och kaffe och mys mys mys och LYX!!!
Jag mår bra än efter gårdagskvällen!
I dag var det sol och sommar på ön och jag drog ut på havet ett tag, men vi hade en tid hos veterinär´n, Sugar och jag, och ni som läser min Blogg vet hur det brukar gå med den saken.
Hon brukar veta när det är dags och jag brukar inte få in henne i korgen och så får jag ringa återbud eller komma för sent.
Men nu lejde jag min yngsta dotter, kattpsykologen, till det, och själv höll jag mig undan, och det gick så bra!
Jag har jobbat lite på Hela ditt Liv och nu sitter jag här i soffan och ska snart lut´ikull mig, som Ingvar på Fotolab sa.
Min granne Sara Kreft (från True Talant)  har släppt en singel.
Hon sjunger så himla bra.
Jag säger Good night Musiclovers med ”On my own”.

http://itunes.apple.com/us/album/on-my-own/id535630891?i=535630901

Oj oj oj vilket regn!

Det regnar.
Som f**.

Jag har haft avslutning i anhöriggruppen i kväll, men har semester från mitt jobb nr 1.

Efter en regnig dag hade vi myskväll med film och varma mackor här hemma hos mig, dottern och jag.

I morgon åker tjejgänget till Ahrmoni på SPA-kväll! Badar tunna, får massage, fotvård, god mat, fika och avkoppling, en riktig tjejkväll där vi alla 6 blir omhändertagna av bästa Yvonne, och så kan vi bada i regnet i Storsjön också om vi vill.
Jag längtar!
Det är som en gåva till mig själv.

Det svänger fort i hockey!

En dag var det klarblå himmel.

En dag var det varmt.

En dag var det riktig sommar.

En dag doppade jag nästan hela mig i havet.

Den dagen var i går.

Midsommarafton.

I dag eldar jag i kaminen och tänder värmeljuslyktor i fönstret medan doften av nygräddad rabarberpaj sprider sig i köket.

Men vilken tur att det var sommar just i går!

På midsommarafton!

GLAD MIDSOMMAR!

Vilken underbar morgon!
Jag är lycklig så det kvillrar i kroppen.
Jag hade en hel del att fixa i går, och jag gjorde det. Bar ut tre tunga kassar till ön, gjorde fler tårtbottnar, gjorde en Laxpaj med löjrom på och på lunchen gick jag på stan med jordens bästa kollegor och köpte ett par vita byxor, så´na som går strax nedanför knäna, och i Valbo köpte jag en top, nä, två var det, som jag kan ha till.
Jag har en pajdeg i kylen nu, det blir en liten Västerbotten också.
Det ska vara till lunchen, laxpajen och västerbottenpajen.
I kväll ska vi sjunga Evert Taube så taket lyfter sig hos grannen. Ja, så alla tak på hela ön lyfter sig.
Midsommar var tidigare en helg som var förknippad med vitt vin, och en eller två nubbar till sillen.
Det var stort fokus på det.
Jag var bara 16 när farsan fyllde ett vinglas till hälften med vin, till hälften med vatten, så att jag kunde vara med och ”skåla” på midsommarafton vid bordet.
I sin okunskap trodde väl han att det var bra. Att det gick att ”lära” sina barn dricka vin på ett bra sätt.
I dag vet man att det inte är klokt på en fläck. Det leder till ett mer frekvent drickande hos ungdomar. Signalen är ”Drick du! Det är OK!”
För mig blev fokuserandet på vinets varande för stort.
I dag dricker jag LOKA Citron till sillen.
Och jag är mycket lyckligare utan alkohol. Det trodde jag aldrig. Jag trodde det skulle bli pest och pina att inte.
De flesta kan hantera alkohol.
Men inte alla.
Så.
Det har gått 17 år snart.
Sen jag sist.
Det var på Wictoria. Jag träffade 3 nyktra alkoholister där.
Dom var utsända, som Kay Pollak säger.
Verkligen.
Nej det här var inte vad jag hade tänkt skriva om!
Jag tänkte skriva om blommorna jag ska plocka och om kaffet jag ska brygga och om båten jag ska hämta min familj med och om solen som skiner och om himlen som är så blå och om allt det vackra i naturen.
Men det blev som det blev.
Önskar er alla en Glad Midsommar!

Sleepless by the Sea

Klockan är strax efter ett på natten och jag kan inte sova.
Jag la mig tidigt eftersom jag vill vara utvilad i morgon på jobbet, somnade, men vaknade pigg som en pelikan efter ungefär en timme.
Genom fönstret ser jag ljuset över havet och jag vill ner dit, till stranden, och sitta där och se ut över det vackraste jag vet.
Förståndet säger nej.
Gå och lägg dig kvinna.
Det är en enda arbetsdag kvar och sedan kommer Midsommarafton och semester.
Om jag nu bara får sova ett par timmar i natt så överlever jag det med.

Det känns så rätt!

I dag gjorde jag det.
Det jag velat göra i flera år, men inte haft modet till,  av olika anledningar.
Jag hade bett om förlängd tjänstledighet på stället där jag jobbat i nästan exakt fem år. Men jag kunde inte beviljas det, eftersom man behövde folk där nu. Så jag skulle komma tillbaka och jobba efter semestern, föreslog min närmaste chef.
Jag bad att få ringa tillbaka, fast det rådde ingen tvekan om vad min inre röst sa, skrek, ropade, vädjade, vrålade.
I dag ringde jag och sa orden jag velat säga så länge.
”Jag känner att jag är klar med den här kommunen. Jag säger upp mig.
Inuti jublade jag!
Jag har varit sjukskriven från den arbetsplatsen, och läkare, flera olika, plus en beteendevetare i den kommunen, (han visste en del om stället), konstaterade att mitt dåliga mående var arbetsrelaterat, och gav mig rådet:
Byt jobb så blir du bra.
And I did.
Och jag mår bra! Så fantastiskt bra!

Jag har utsatt mig för en för mig direkt skadlig arbetsplats, och nu behöver jag aldrig mer gå dit!


Aldrig mer.

Jag lever lite on the edge.

Så är det just nu.

Men det har jag gjort förr. Och det har alltid löst sig. Jag har inte varit arbetslös sen jag var 20.  Jo, två månader 2005, när jag var egen företagare.

Jag har inga garantier. Vet ingenting om hur det blir efter att mitt vikariat går ut på ett ställe där jag stormtrivs.
Jag har den här dagen, jag har ett  vik på en fantastisk arbetsplats, som räcker ett par veckor till.
Det är vad jag har.
Och jag har skogen och havet och min familj och mina vänner och min tro på att det finns en kraft större än jag själv, som fixar det här.
Att saker och ting kommer att landa där dom ska.
Och jag har kaffe i min rosa mugg och jag har en båt som väntar i viken och det är tre dagar kvar till midsommar, som jag får fira på vår blommande ö tillsammans med kära grannar och familjen, och jag får sjunga Evert Taube och äta sill och dricka LOKA Citron och det blir jordgubbar och glass och morsans marängtårtor till kaffet och det blir Andungar och Måsar och Bofinken och Sädesärlan och sol och frukost på bron.

Allt är som det ska.

Sommarkväll

Det är en fantastiskt vacker kväll, och jag tog en liten Sibirisk Vallmo med mig till ön och plöste ner den i backen bland rötter och sten, men vi får se om den kan trivas med lite extra jord.
Vilken supervacker kväll!
VARFÖR BLEV DET SÅ FINT PÅ SÖNDAGSKVÄLLEN FÖR???????

Det började med en tanke.

Så är det med allt.
Det börjar med en tanke.
En tanke som kanske sveper förbi, långt borta i periferin, knappt märkbar.
Senare dyker den upp igen, lite närmare, lite längre. Viskar.
Till sist knackar den på.
Men det hände ingenting i alla fall förrän i går, i ett telefonsamtal med en tjej i Årsunda.
Plötsligt, en lördagskväll, innan jordens bästa gråtfilm skulle börja, kom inspirationen och handlingskraften och jag satte igång med att möblera om.
Bordet skulle ut från vardagsrummet och in i köket. Det var liksom själva syftet. För att det inte skulle bli så tomt där bordet hade stått skulle en soffa flyttas dit.
Så.
Det jag borde ha tänkt på är att min erfarenhet av att flytta en eller två saker brukar föra med sig så mycket mer.
Då blir det så att den grejen kan inte stå där, och så måste jag slänga en lampa eller ge till Myrorna, och den grejen vill jag titta noga i, och kanske jag skulle flytta hela kylen eller varför inte hela köket när jag ändå håller på?
Kaos med andra ord.
Men jag fick klart med bordet och soffan, och se’n började filmen, och med den Det Stora Gråtandet.
”When a man Loves a woman” lämnar ingen oberörd, som har anknytning till familjesjukdomen alkoholism. Om man inte har stängt av förstås. (Stängt av känslorna, inte TV:n.)
Den lilla flickan som hittar mamma på golvet och tror att hon är död, hon, som får bära så mycket ansvar, hon, som inte får vara barn, hon som förstår och vet och ser, hon väcker smärta i mig varje gång jag ser filmen, och jag kan lova att det är många gånger.
Jag gråter varje gång.
Ibland mer, ibland mindre.
I går var det mer.
Väldigt mycket mer.

Och det är bra.
Att gråta är bra.

Jag vill ändra i skåpen nu också. Det ska vara Lycka att titta in där. Prickiga saker. Vitt och rosa. Gulligt. Fräscht.
Jag är i en rosa period. När vi var till ”Min lilla mormor och jag” köpte jag gulliga rosa skålar och grejer, men jag vill ha nya muggar nu också. Dom jag har är visserligen rosa, men det är sprickor i dom. Jag köpte dom på Debenhams i Stockholm för massa år se’n. Jag hade yrsel där inne och höll på missa tåget för jag var alldeles exalterad. Barnen fick leda ut mig därifrån.
Så jag kör på ett tag igen, medan inspirationen sitter kvar. Tacksam att det är mulet, då kan jag lättare hålla mig på land utan att få ont i själen, och greja på här hemma.
Det är ju midsommarafton på fredag.
Jag har massor att fixa tills dess.
Laxtårta ska fixas till lunchen med familjen, innan vi reser stången på ön och lekarna börjar.
Blommor ska plockas, jag ska ha föreläsning på QvinnoQulan och grupp för anhöriga på kvällstid, jobba på dagarna och ösa båten igen och plantera och hålla på. Baka om jag hinner.
Men en dag i taget och här och nu.
Här och nu ska jag kolla öppettiderna på Återvinningen. Det är för mycket skräp i mitt hem.
Ha en bra dag alla, och glöm inte att andas.

Min lediga fredag!

I går kväll var jag och mina fina arbetskamrater på teater på Hellmansö, vi såg ”Hemsöborna” och åt gott och hade trevligt.
Sista tåget hem gick 20.30 nånting, det fanns inte en sportslig att hinna med det, så jag sov i ett litet uthyrningsrum som min chef fixade till i sista stund.
I morse ville jag hem så fort som möjligt, och vaknade tidigt, smög ut från huset jag sov i och tog raka spåret till stationen.
Jag är skitbra på att smyga.
Med en sträng farsa som hade okristliga krav på när jag skulle komma hem på kvällarna, så var det en fråga om överlevnad att kunna smyga.
Nu sitter jag här i mitt kära lilla hus och ser himlen bli molnfri och vackert sommarblå.
Jag vill plantera mina Vallmoplantor i dag, och så vill jag såklart ut till ön och titta till!
Åh vilken Lycka med en ledig dag!