Att leva i varandet.

Jobbade sent i kväll, vi hade avslutning i anhöriggruppen och det fick ta den tid som behövdes.
Jag har ingen brådska.
Avslut är bland det viktigaste av allt i en behandlingsgrupp.
Jag rullade hemåt och såg ljuset över havet på lång väg.
Såklart ställde jag mig därnere på piren och bara tittade, och jag blir lika förundrad varje gång.
Snackade lite med två fina grannar som höll på plocka ihop sitt efter en båttur till Axmar.
Nu är jag ledig i tre dagar, det skulle vara roligt om det blev lite finväder så jag fick dra ut på böljorna, jag med.
I helgen är det mycket planerat! Bio, gäster, svampplockning, båtutlåning, tjejmiddag, blåbärsjakt med dottern och så skulle jag vilja hinna hitta en bil också, och bada.
Bada vill jag.
Har bara badat några få gånger på hela sommaren! Jag vill ligga i läääääääääääääääääänge och simma och busa och snurra och flyta på en gummimadrass.
Jag känner mig så lycklig just nu.
Bara för Livet, sommaren, helgen och havet.
Och det är inte så bara!
Dessutom fick jag ett vykort i dag.
Vykort är väl trevliga.
Både att få och skicka.
En gång var jag på resa med två som var så stressade så det fanns inte tid att sitta ner med en kopp kaffe och skriva ett vykort.
Så vill jag inte ha det på mina resor.
Jag gillar långsamheten.
Närvaron.
Varandet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *