Hej lördag!

Veckan ha varit … tidskrävande.
Alltså jag hinner inte mycket mer än att sitta på tåget, jobba och leta bilar på nätet och IRL. Och laga LCHF-mat att ta med till jobbet.
Så känns det just nu.
Fast jag klagar inte.
Jag är så tacksam för denna fantastiska arbetsplats, mina kollegor och min chef. Tacksam för tåget som kommer i tid och för generösa sittplatser (som jag använder till hela mig, halvliggande, med fötterna uppe på sätet, bekvämt ska det vara. Men varför sitter alla andra fint med raka ryggar när man kan ha det bra?)
Men tiden. Tiden som jag saknar, tiden att skriva, gå på walkabouts, städa i badrumsskåpet, var finns den?
Den finns ju.
Men jag kan inte välja den.
Det är baksidan av pendlandet.
Men det är värt det. På riktigt.
I går hade jag besök och vi käkade lite gott och pratade om Livet. Trevligt.
Lördagar tycker jag om! Speciellt de på höstkanten, när de gula löven singlar förbi fönstret då och då, och kaffedoften sprider sig i huset och det inte är några tider att passa, förutom en trevlig konsert jag ska gå på i kväll.
I går träffade jag några som jag inte sett på ett tag, och fick komplimanger för att jag blivit lite smalare. Det kändes riktigt trevligt! Jag var och provade kläder på lunchen i förrgår och fick faktiskt ha en storlek mindre, men ändå tvivlar jag ibland på att det verkligen har hänt någonting!
Ibland är vi snåla med att säga fina saker till varandra.
Men jag blev i alla fall väldigt glad i går av att höra det!
Nu är det två jag har att välja på.
Bilar, alltså.
Fransmän båda två.
Hur ska jag kunna bestämma mig?
Hur ska jag våga ta beslutet?
Tänk om jag ångrar mig, och se´n ångrar mig igen?

Fördelen på det ena stället är, att ingen aviavgift tas ut, vilket det gör på det andra.

Dessutom gratis vinterdäck om man handlar i helgen! Det gillar jag!

Det ena = VOLVO, alltså Gösta Samuelsson.

Ingen aviavgift, ingen uppläggningsavgift.

På Eriksson Bil tar man 55 kr i aviavgift, även om det är på autogiro. Fast då är det ”bara” 35 kronor, trodde han, bilkillen.

Är inte det sjukt?

Men se´n handlar det ju om själva bilen också.

Jag och min kompis är spytrötta på att glo på bilar.

Vi är i det närmaste experter på olika bilmärken, kan det mesta om vad de olika bilarna drar, vilka som har Bluetooth, vilka som är skattebefriade och vilka som har fyrhjulsdrift, vad det kostar att leasa i stället för köpa och hur många mil man får köra på de 3 år man leasar utan att betala extra, och vad dom drar på landsväg och i stadskörning.

Jag har provkört KIA Cee´d och RIO och Peugeot 207 CC och 208, 308, 508,  och Citroen och Honda och Toyota och Nissan Qashqai och Nissan Qashqai 2 och numera orkar några bilkillar inte mer än nicka när vi kommer in, för vi har varit där hundranitton gånger och snackat och frågat och provsuttit och provkört och lånat hem över helgen men någon affär har det inte blivit.

Jag förstår dom.

Ja, vi får se.

Det kan bli affär i dag.

Kanske.

Förnöjsamhet

Det var otroligt fint i fredags ute på ön.
Blommorna levde och blommade som bäst. Solen glittrade på vattenytan, och jag fick några riktigt fina bilder med mig, både i hjärtat och i kameran.
På lördagen åkte jag till Stockholm.
Jag hade plockat ur bilen och lagt i dubbdäcken, fast övertygad om att jag skulle köra hem i en svart 207CC.
Men Holy Smoke, det finns ju ingen plats i baksätet! Jag ska inte köpa bil efter andra, men det vore ju kul att kunna skjutsa två personer, och även de som är över 1.50 och väger något mer än 46 kilo.
Näe, jag blev betänksam. Jag visste att den är trång, men inte SÅ trång.
Åkte vidare och kollade på en 208:a av samma märke, men ville ha Panoramatak och det fanns inte till det förmånliga priset jag hittat i Haninge.
Så i ett neverending regn styrde jag kosan norrut igen, i samma gamla bil.
Billetandet fortsätter.
Rätt vad det är hittar jag ”min rätte”.
Kanske har jag redan gjort det. Blev otippat förälskad i en Citroen i går, när väninnan och jag var på en söndagsöppen bilfirma. Sån’t uppskattas!
I går bäddade jag med nya lakan på loftet, tänk vilken lycka det är, att krypa ner då, nyduschad och med en väldoftande bodylotion.
Det är Förnöjsamhet!
Förnöjsamhet är också, att som nu, sitta på ett tåg genom ett soligt landskap och se fram emot en arbetsdag med fina kollegan.
God morgon!

Frukostpannkaka!

Sovmorgon i dag, min lediga fredag, sol all ”over the place”.
Jag ställde mig på vågen, och blev jätteglad!
Det har inte hänt mycket på ett tag, men med LCHF ska man ju inte väga sig, sägs det, i stället ska man mäta sig med måttband. Men jag vill se siffrorna minska på vågens display!
Och jag vill att det ska gå fort!
Det gör det ju inte.
Det går sakta, och det ska väl vara så, men jag vill ha snabba resultat och helst i går.
Men som jag har skrivit förut, LCHF gör att jag är piggare, och framför allt; jag slipper sötsuget! Inte helt och alltid, men det är faktiskt väldigt sällan jag bara ser chokladplättar och skolkritor framför mig.
Frukosten i morse blev en av mina favoriter, och jag har hittat det på en Blogg, som jag strax ska googla fram så jag kan ange källan.
Det är en pannkaka, som jag lägger drivor av fet Prästost på när jag stekt ena sidan, och det smälter och blir supergott.

Cecilias frukostpannkaka, 1 port.

1ägg
3 msk vispgrädde
Knappt 1tsk Fiberhusk (jag visste inte att det fanns något som hette så för ett par veckor se’n)
0.5 msk kokosmjöl (jag tog mandelmjöl)
En nypa salt
Några skivor av favoritosten ( jag läser drivor i stället för skivor)
Kokosfett att steka i

Vispa ihop allt utom osten i en liten skål.
Precis när du har vänt ”pannkakan” hyvlar du över skivor (drivor) av osten, som får smälta.

Lägg upp på en tallrik och njut!

Kaffe, glöm inte kaffet efteråt. Med smör i.

Hittade receptet på Kostrådgivarna!

Nu ska jag ut.

Ut till ön och se om de stackars blommorna har överlevt. Plåta lite. Njuta av solen och vackra september.

07.55

I morse var det kallt och friskt. Och jag var i koma.
Efter kaffet började jag kunna ställa in skärpan, och nu är jag där jag ska vara, på tåget.
Torsdagar är fina. Jag jobbar bara 80% och är oftast ledig på fredagar. Det gör saker med min pension, men livet är här och nu, och jag tänker inte bekymra mig för hur det KANSKE ska bli om sju år.
Helgen blir spännande! Jag har lite planer, men åker i baksätet än så länge, så får jag se vad som händer.
Det blir som det ska!

En sommarkväll på havet

Dagarna går fort. Snart ska båten upp på land, kanadensaren också. Sällan har jag någon sommar varit så lite ute på havet, som i år.
Men det är som det är. Ingenting jag kan göra något åt. Bara att acceptera.
Och dom båtturerna, som blev, dom spar jag i hjärtat.
Mest minns jag en kväll då min dotter och jag åkte ut. Himlen var nästan purpurfärgad, färgen reflekterades på vattenytan, som var blank och stilla.
Vi slog av motorn och bara satt där ute till havs, och vi kunde njuta av det vackra trots att vi var så ledsna.
Det var samma dag som vi hade låtit vår älskade katt somna in.
Det blev en vacker avslutning på en sorglig dag.
Men här och nu; jag ser fram emot en härlig arbetsdag, vi har möte på förmiddan och det är finfina möten det!
Jag behöver ta beslut också, privat, det är ungefär 50 ~ 50 mellan två alternativ.
Behöver sitta i tystnad och lyssna på själen antagligen.
I matlådan i dag har jag broccoligratäng med fetaost, prästost och massor av grädde!
Ha en fin dag, alla blogglässre!

Att stanna upp.

Solen stiger bakom skogen.
Ett gulaktigt ljus faller över korna på ängen i Björke.
Det är tidig morgon och jag vill stanna bilen ett tag, kliva ur och andas innan jag fortsätter.
Se det vackra, ta in känslan jag bara kan förnimma på ytan när jag kör förbi.
Jag vill stanna upp väldigt ofta.
Som i går, när jag inte åker fram till mitt hus efter jobbet, utan parkerar en bit bort och tar stigen ner till havet, det skymmer redan i skogen men i väster är ljuset starkt och speglar sig i viken och det är vackert så det gör ont.
Då stannade jag, stod där länge och andades, och tackade Änglarna och Universum för att jag får, och för att jag ser.
Ingenting är egentligen självklart.
Ingenting.

Plötsligt var hon framme i december …

Någon skrev på Twitter, att denna mörka måndagsmorgon kändes som Lucia.
Det tycker inte jag, men visst, det var lite ”höstkänsla”.
Det där med Lucia fastnade i skallen på mig.
Vad äter en lchf-anhängare i stället för nygräddade saffransdoftande Lussekatter?
Hur ska det BLI, tänkte jag, tills jag kom på att Livet är här och nu, och jag behöver inte ligga tre månader fram i tankarna och grubbla över Lussebullar!
Gud va skönt!
Sitter på tåget till jobbet i en annan stad, ute regnar det. I väskan har jag Ruccolasallad och köttfärsröra till lunch, och en bit Brie och lite Ostsalami.
Jag köpte nytt nagellack i går, en ljus, stillsam färg, som jag fick se bild på på Instagram. Färgen är Isadoras ”Milkshake”.
Jag får mycket inspiration på den Appen, både när det gäller nagellack och lchf-mat och annat!
Det är kul att kolla på folks bilder, och att lägga ut egna. Jag lägger mest ut bilder på havet och himlen.
Tacksam i dag för:
att min dotter är frisk igen
att tåget kom i tid
att jag har fått frukost lchf-style
att jag har ett jobb som jag känner glädje över
min familj och mina vänner
att jag har ett litet hopfällbart paraply i väskan nu när det regnar
min tro på en högre kraft
mitt nya badrum 🙂

Sommardagar och biljakter.

I går var det sommar igen, och jag satt och solade nere på terrassen, till och med somnade där på solsängen ett tag.
Jag hade hallon i vispgrädde och lite vaniljpulver, gjorde kaffe och det var högvatten och såg ut så där som när jag var barn, innan landhöjningen hade gjort så mycket som nu, och jag gillar det!
När jag kom hem hängde en kasse med kantareller på dörrhandtaget!

Gissa om jag blev lycklig!

Jag SER dom ju inte, om jag inte har någon med mig, som pekar ut dom först.

Efter det ser jag massor.

Men jag blev så glad, och stekte dom med massor av smör och grädde, och så gjorde jag en omelett och fyllde den med kantarellerna.

Mums!

I dag skiner solen igen.
Jag tvivlar på att jag kommer att sitta inne speciellt länge till.
Men just nu har jag ätit en tallrik med turkisk yoghurt utrört med lite vispgrädde. Jag hade i hallon, linfrö, pumpakärnor, valnötskärnor, kokosflingor, solroskärnor och sesamfrön.
Det är så gott!
LCHF är ju bara gott, allting! Räkor och lax och alla dessa ostar! Jag älskar ostar!
I fredags när jag efter jobbet handlade på ICA Söder köpte jag mat och en massa delikatesser, så jag hoppas det räcker den här veckan ut, eller i alla fall till torsdag.
Jag lagade mat i går, och frös in.
Köttfärsröra med grädde och fet creme fraich, som är supergod! Jag tror jag la ut receptet tidigare här på bloggen. Jag gjorde nån mer maträtt som jag just nu inte minns, och nå´n dag ska jag kanske göra broccoligratäng, som också är supergod.
Det har gått några veckor nu, se´n jag började, över en månad, och jag mår så bra!
Fortfarande är jag mycket piggare på morgnarna, och den där känslan av att hjärnan är inbäddad i kolasmet har jag bara haft en gång, det var dagen efter att jag åt bröllopstårta i Frankrike.
På bröllopet senast, i Ockelbo, valde jag att avstå från tårtan, fast den såg helt fantastisk ut.
Jag är väldigt sällan sötsugen.
Det är ett mirakel.
Jag läser mycket om LCHF, på andras bloggar, receptsidor och faktasidor.
Ibland tvivlar jag på att det är nyttigt med allt fett, men kroppen har inte protesterat ännu i alla fall.
För övrigt går jag fortfarande i bilbytartankar. I går hade jag en bil på g i Haninge, (där har dom öppet senare på lördagar än på Thunbergs, dessutom söndagsöppet. När ska jag annars hinna köpa bil som jobbar på annan ort och kommer hem när det är stängt?)
Men det som hände var, att han skulle gå och titta efter den och ringa upp, vilket han aldrig gjorde.
Då tänker jag, att nu är änglarna inte med riktigt. ”Är det rätt så är det lätt, är det lätt så är det rätt”.
Så det kanske inte är just den bilen jag ska ha ändå.
Får se vad som händer i dag, jag är beredd att åka ner och slå till, om nu bilen finns kvar.
Jag har redan plockat ur min bil på det mesta, det är bra att göra så.
Fake it til you make it.
Det kallas även ”Vakumlagen”.
Som att köpa en ny TV till sitt nya hem innan man ens vet var man ska bo. Eller en stereo till sin nya bil innan man vet vilken bil man ska ha.

Att visualisera, det vill säga, se den situation man vill uppnå, i ett avslappnat tillstånd, det är bra! Jag visualiserar mitt nya badrum nu, så ofta jag hinner och kommer ihåg.

Där har jag kakel på väggarna, och fönster högt upp, med plats för massa vackra ljuslyktor, och jag kan se stjärnorna  när jag ligger i badkaret.

Det är golvvärme i badrummet, badkaret håller på att fyllas upp när jag ser den här ”filmen”, det doftar gott av lavendelolja som jag har droppat i vattnet, och ute snöar det med stora, vackra flingor som faller så där sakta och mjukt. Jag har ett vackert badlakan som hänger på en handdukshängare med värme, och fin musik fyller hela badrummet, det kanske är Adagio för stråkar eller nå´t med Norah Jones, eller Pavarotti.

I ett glas har jag hällt upp LOKA Citron med is och några frusna hallon.

Det är varmt och skönt i vattnet när jag kliver ner i badkaret och så ligger jag där och bara njuter.

Så.

Bara roligt i Bullerbyn!

I går var jag på bröllop igen.
Jag tog bilen till jobbet i stället för tåget, och stannade på hemvägen på en parkering för att byta till den cerisa trånga som jag hade på dotterns bröllop i fredags.

Har ni försökt byta om till klänning i en Peugeot 107?
I så fall vet ni.
Det går inte.
Speciellt inte till en klänning som är 2 storlekar för liten och har dragkedja i ryggen.
Så jag checkade in på toan på Medskogssjöns Camping, bytte om där inne, borstade tänderna, fixade håret, sminkade mig och tappade nya eyelinerpennan i avloppet i tvättstället, som bara var ett stort hål. 

På med andra puppor och stuttade ut och in i bilen igen och iväg.
Bröllopet var vackert, med en fantastisk prälle, som i talet till brudparet tog upp Facebooks betydelse för kärleken, talade länge om detta hatade och älskade fenomen, eftersom det var tack vara Facebook som just det här bröllopet blev av.
Så var det även med det bröllopet jag var på i fredags.

Är inte det fantastiskt?

Efteråt följde en jättegod middag med fina vänner bland gästerna, och möjlighet att bli bekant med nya!

Brudparet lyste av lycka och kärlek och många fina tal hölls runt bordet.

Maten gick mycket bra att äta även för oss som kör på LCHF (vi var flera), och tårtan hoppade jag över. (Jag är förvånad själv.)
Jag älskar bröllop!
Se´n for jag hem på 272:an genom mörka skogen, och stjärnorna glimmade för alla nygifta! Så vackert!
By the way så råkade även detta brudpar ut för samma sak som dom som gifte sig i fredags, på deras bilruta stod textat ”JUST MARRIED” med hjärtan runt om.
Hm.
Undrar vem som roar sig med sina tilltag.

I kväll ska jag gå och lyssna på en föreläsning om Law of Attraction!
Dagen på jobbet har, som vanligt på detta gudomliga ställe, varit glädjefylld och trevlig, både arbetsmässigt och i samvaron på fikarasten. Min kollega lät mig prova hennes nyinköpta doft, TÄNK om jag hade doftat på den innan resan till Paris och Taxfreebesöket!
”Ocean” från Biotherm.
Bara namnet! Dessutom doftar den mjukt och harmoniskt med inslag av vågors brus.

Ha en trevlig kväll, alla! Och du! Är du en person som tycker det mesta är elände och mörker och bitterhet, häng på föreläsningen på Söders Källa kl 19.00 i kväll!
Det blir som vi tänker!