Man får prova många gånger.

Den här veckan har jag inte ett enda jobbpass inbokat.

Jag har klivit på A-kassan igen, gjorde uppehåll de sommarmånader jag hade många timmar på jobbet.

För att få känna mig fri.

Okontrollerad.

För ett tag.

Men nu, en vecka och lite till, utan arbete. Jag tänker att änglarna tycker väl att jag ska ha lite sammanhängande ledighet den här sommaren.

Jag gör roliga saker, som att åka på roadtrip en dag och Seacruise en annan . Här hoppar inga halta löss! Det finns en slags tillit inuti mig. En tillit till att allt är som det ska. Och till att änglarna har en plan. Änglarna eller Universum eller min högre kraft eller whatever. Ibland är inte min plan synkad med den som min högre kraft har.

Det är då det kan dra igång, om jag inte kommer ihåg att bara  a n d a s. Oron, ni vet. Hurskadetbli.

Och så tänker jag att här och nu, kvinna. Här och nu.

Det är den enda tid jag har. Så varför ska jag oroa mig för hur det ska bli i december eller i april 2019? Bara onödigt.

För övrigt har jag precis laddat upp en ny App för att tappa lite vikt.

Lifesum heter den.

Börjar om igen, alltså.

För hundranittiofjärde gången.

Den sista tiden har det varit LCHF till frukost, skapligt nyttig lunch, men kvällarna, och de nätter jag har jobbat, har det varit KATASTROF.

Godispåsar och ostbollar to keep me awake. Kladdiga kakor med vispgrädde. Glass och chokladsås.

Japp.

Så jag provar igen.

Jag vet en kvinna här i stan, som jag har fått så mycket klokhet av, som sa att ”Man får prova igen. Och igen och igen. Och kuta därifrån och så prova en gång till.”

Hon föreläste om dyssiga relationer den gången.

Men det är nog samma sak med sockret.

Man får prova igen. Och äta mera och sluta och lite till bara och inget mer när det blir måndag.

Och utan att skämmas.

Visst är det bra.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *