Anställningsintervju.

Leksandsborna verkar trevliga och hjälpsamma. Berättar vänligt vilka olika parkeringar det kan ha varit som jag ställt bilen på, efter min knapphändiga beskrivning, och pekar ut riktningar. För själv vet jag inte. Hittar inte tillbaka.

Att jag kom till anställningsintervjun två timmar för tidigt måste ju ändå ses med bättre ögon än om jag hade kommit två timmar för sent.

Det ska nog bli bra, det här.

Sitter och dricker kaffe på maten.

Ur högtalarna en låt med Eros Ramazotti. Värstinglåten. Gud vilka minnen.

Ja. Inte vet jag.

Arbetsförmedlingen betalar. Leksand är pluttigt.

Dalarna kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat.

Whatever.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *